Sveriges största tidning om yrkesfiske
WWF:s fiskguide är ett stort problem. Nu har fiskguiden från WWF kommit. Den presenteras med hjälp av ett pressmeddelande som innehåller en del rena felaktigheter. De ger sill/strömming i Östersjön såväl som i Bottenhavet rött ljus för påstått överfiske och bristande förvaltning. Det är rena lögnen. Läs mer…
I regeringens havsmiljöproposition föreslår regeringen exempelvis att bottentrålning ska förbjudas i alla skyddade havsområden och att trålfiskegränsen ska flyttas ut till 12 sjömil (territorialvattengränsen). Regeringen tänker döda det svenska fisket Läs mer…
Siklöja är en laxfisk som fiskas i Bottenviken och i insjöar. Fisket sker framförallt för rommens skull och antalet båtar som får fiska siklöja i Bottenviken är begränsat. Läs mer…
Fiskeriföretaget Guldhaven Pelagiska AB har till 50% köpts upp av fiskodlingsföretaget Vattudalens Fisk AB. Guldhaven Pelagiska är det största företaget i Sverige vad det gäller fiske av siklöja och ett av de största när det gäller beredning av löjrom. Läs mer…
Merparten av den fisk som äts i Sverige är importerad. Det är ett korrekt påstående men samtidigt rejält missvisande. Det handlar huvudsakligen om fisk som importeras från Norge och viss mån från Danmark. Läs mer…
BalticWaters 2030 är en lobbyorganisation som främst företräder rika stockholmares intressen. De vill helst inte ha nåt yrkesfiske alls och föreslår ständigt en massa saker som skulle slå ut det kvarvarande östersjöfisket med bas längs Östersjöns kuster. Läs mer…
Vad som kan definieras som kustnära småsklaigt fiske i Sverige är mycket oklart. Men låt oss säga att det handlar om fiske nära kusten och fiske med passiva redskap. Det kan ske på de särskilda kustkvoterna, med överförbara fiskemöjligheter eller överförbara fiskerättigheter. Läs mer…
Surströmming är strömming (sill) som konserverats genom jäsning. Den tvättade fisken saltas, läggs i öppna kar och får jäsa då strömmingen genom autolys, det vill säga genom egna enzymer, och tillsammans med bakterier bildar starkt luktande syror som propansyra, smörsyra och ättiksyra ur enkla sockerarter i fisken. Läs mer…
Siklöjekvoten i Bottenviken har inför årets siklöjefiske nästan dubblerats. I år får det fiskas 1 400 ton jämfört med bara 800 ton förra året. I P4 Norrbotten säger Martin Rydgren som är utredare på Havs- och vattenmyndigheten att beståndet av siklöja kan variera väldigt mycket år från år. Läs mer…
Förutom de större företagen med båtar som har AIS-sändare finns det ett antal mindre båtar som ägnar sig åt fisk av pelagiska arter i Bottenhavet och Bottenviken. Genom att de inte har AIS-sändare finns ingen data om var de fiskat på sajten Global Fishing Watch. Läs mer…
Det yrkesmässiga svenska insjöfisket bedrivs huvudsakligen i de stora sjöarna, Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. De viktigaste arterna är signalkräfta, gös och siklöja. Vilka arter som är viktiga i en viss sjö varierar. Alla tre arterna är viktiga i Vänern, i Vättern handlar det enbart om signalkräfta, i Mälaren om gös och i Hjälmaren om signalkräfta och gös. Läs mer…
Norrlandskustens fiske består i huvudsak av siklöjefiske för tillverkning av löjrom och strömmingsfiske (sillfiske) för tillverkning av surströmming. Dessutom finns ett mindre fiske av lax och sik för direkt konsumtion. Även mindre en del av strömmingen/sillen används till konsumtion. Läs mer…
Siklöjefisket i norra Bottenviken är ett av de ekonomiskt största fiskena i Sverige. Siklöjan är ursprungligen en sötvattensfisk, som i Bottenviken har anpassat sig till ett liv i bräckt vatten. Har den anpassningen också lett till genetiska skillnader? Och finns det i så fall unika, lokala siklöjepopulationer i Bottenviken? Läs mer…
Första dagen av Fiskeforum 2022 visade sig vara bättre än förväntat. Det var mindre gnäll över stora industritrålare än förväntat. Mer vetenskap och neutralitet. De tre föredragen om olika aspekter av hållbart fiske var väldigt intressanta. Läs mer…
På söndag 25 september är det premiär för årets trålfiske efter siklöja i Bottenviken. I år har HaV beslutat tillåta en fångst på maximalt 800 ton. Det är nästan en fördubbling jämfört med förra årets fångsttak på 454 ton. Läs mer…
Siklöja fiskas främst I Bottenviken och Vänern. Mindre mängder fiskas också i Mälaren och en del andra sjöar. Av siklöjan som fiskas i Bottenviken tillverkas Kalix löjrom och av den som fiskas i Vänern görs Vänerlöjrom. Läs mer…
Jag har tidigare gjort översikter över antalet landningar i olika sorters svenska fisken. Nu tänker jag också göra en översikt över landningar per hav och jag börjar med Östersjön inklusive Östersjön. Då debatten om detta fiske varit omfattande redogör jag också för vilken typ av båtar det är som landar fisken. Läs mer…
Det svenska insjöfisket är ett lönsamt fiske. De viktigaste arterna är signalkräfta, gös och siklöja. Lite beroende på vilken sjö det handlar om. Det är också ett fiske som ökar i omfattning och fiskbestånden i sjöarna är i allmänhet välmående. Läs mer…
Det norrländska kustfisket består av laxfiske, sikfiske, strömmingsfiske och siklöjefiske. Dessutom fångas väl även öring liksom abborre och andra sötvattensarter i detta fiske. Lax och sik fångas främst med fällor medan siklöja och strömming (sill) fångas med trål och garn. Läs mer…
Yrkesfiske i insjöar finns framförallt i Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren. Viktiga arter för fisket insjöarna är bland annat signalkräfta (Vänern, Vättern, Hjälmaren), gös (Vänern, Hjälmaren, Mälaren), siklöja (Vänern), abborre (Vänern), gädda (Vänern, Hjälmaren, Mälaren), lake (Vänern), ål (Vänern, Mälaren), sik (Vänern, Vättern) och lax (Vänern). Läs mer…