Sveriges största tidning om yrkesfiske
90% av fångsten i Senegals och Gambias fiskevatten tas av lokala småskaliga fiskare. Utländska fiskeflottor fångar cirka 10%. En stor del av det som utländska fiskeflottor fångar fiskas långt ut. Det handlar främst om taggmakrill, sardiner och sardineller. Läs mer…
Världsnaturfonden (WWF) har gett sill och torsk från Östersjön rött ljus i sin senaste fiskguide. Det är en åtgärd som helt saknar betydelse. I princip ingen äter sill/strömming och torsk från Östersjön. Torsk fiskas i stort sett inte alls förutom i ytterst begränsade mängder i Skåne. Läs mer…
Det är i princip omöjligt att sälja sill/strömming från Östersjön till svenska konsumenter. Detta trots att sillen är en mycket nyttig fisk och borde ätas i betydligt större utsträckning. Orsakerna till svårigheterna att sälja färsk sill/strömming till konsument är de kostråd som finns i Sverige. Läs mer…
Det finns i år mer blåfenad tonfisk i svenska vatten än vad det funnits på de senaste åren. Tonfisken kom tillbaks till svenska vatten kring år 2015 och sen dess har antalet tonfiskar som äter upp sig i svenska vatten ökat markant. I år finns det tusentals tonfiskar i Skagerak och Kattegatt. Fler än 200 stycken har setts i Öresund. Läs mer…
Idag slår DN på stora trumman om att politikerna och byråkraterna i EU-komissionen vill stoppa allt riktat sillfiske i Östersjön inklusive Bottenhavet och Bottenviken. Det skulle innebära att allt småskaligt sillfiske (strömmingsfiske) i Sverige skulle förbjudas. Läs mer…
I tidningen Filters artikel om fiskarter som kommit tillbaks uttalar sig en forskare mycket positivt om laxen i Östersjön. För Hellström, som i över ett decennium har rest land och rike runt för att märka arter längs de svenska kusterna, finns det emellertid en rovfisk som skänker mer hopp om framtiden än någon annan: den vilda östersjölaxen. Läs mer…
För några år sen dök den blåfenade tonfisken upp i svensk vatten ingen. Efter mer än 50 år frånvaro var de tillbaks i stor skala. För några år sen dök den blåfenade tonfisken upp i svenska vatten ingen. Efter mer än 50 år frånvaro var de tillbaks i stor skala. Orsaken till detta är två saker. Det finns en massa fisk att äta i Skagerak och Kattegatt. Och fisket av tonfisk har minskat kraftigt. Läs mer…
Flera forskare som intervjuas i en artikel i DN visar att de verkar sakna grundläggande kunskaper om hur pelagiskt fiske fungerar och går till. Läs mer…
När det gäller kustfisket på Västkusten finns det både en pelagiskt kustkvot och en demersal kustkvot. Den förstnämnda omfattar sill och makrill i Skagerak och Kattegatt. Vad gäller sill bedrivs ett fiske på kustkvoten med garn och makrill på kustkvoten fiskas med garn, dörj och pilk. Det finns också en kustkvot av skarpsill. Läs mer…
Bryngeld Fiskeri AB är ett fiskeriföretag som ägs av familjen Bryngeld. De ägde tidigare den pelagiska trålaren GG 505 Polar som de dock under de senaste åren i huvudsak hyrt ut till andra fiskeriföretag Läs mer…
Detta inlägg handlar om ett fiskeriföretag som inte ägs av svenska yrkesfiskare utan av barnen till en svensk affärsman med långvariga fiskeriintressen, Magnus Roth. Han har tidigare bott bland annat i Norge och Hong Kong och haft ägarintressen i stora ryska fiskeriföretag. Läs mer…
Zandic Management och Trading AB är ett fiskeriföretag i Högen vid Fiskebäck som ägs av familjen Kjellberg. Företaget har enligt sajter som allabolag.se och merinfo.se har de dotterbolaget Nordic Fish Ltd. Läs mer…
Kristine Fiskeri AB är ett fiskeriföretag på Donsö som ägs av Örjan Karlsson, Ola Hansson och Dan Bergman. I styrelsen sitter de alla tre plus Hugo Gennemo som kanske också är delägare. Företaget har två dotterbolag, Klara Bemannings AB och Kristine Fischerei gmbh. Läs mer…
Med hjälp av Global Fishing Watch har jag kunnat kartlägga var alla större pelagiska svenska fiskebåtar fiskat mellan den 1 juli 2021 och den förste juli 2023. Det kustnära pelagiska fisket på Västkusten handlar framförallt om makrillfiske men även om sill och skarpsill. Läs mer…
Förutom de större företagen med båtar som har AIS-sändare finns det ett antal mindre båtar som ägnar sig åt fisk av pelagiska arter i Bottenhavet och Bottenviken. Genom att de inte har AIS-sändare finns ingen data om var de fiskat på sajten Global Fishing Watch. Läs mer…
Arcadia Norr AB med dotterbolaget Rederi AB Engesberg i Karholmsbruk utanför Gävle ägs av familjen Bergström. Företagen äger de pelagiska trålarna GE 49 Arcadia och GE 73 Almy. Läs mer…
På Gotland finns flera små fiskeriföretag som fiskar öster Gotland samt norr och öster om Öland. Det är VY242 Vestland Fiske AB med VY 242 Vestland, Enbloms Fiske AB med VY 33 Britton, familjen Olofsson med VY 43 Viken av Botvaldevik och FF Boköland KB med VY 76 Boköland. Läs mer…
Kustnära pelagiskt trålfiske i Östersjön bedrivs bland annat i så kallade indragningområden som ligger innanför trålfiskegränsen men även utanför denna gräns. Det bedrivs i Hanöbukten och på andra håll. Läs mer…
Detta inlägg handlar om mindre båtar som enbart eller nästan enbart fiskar sill i Hanöbukten. Främst för användning som foder men också för konsumtion. De trålare det handlar om är SG 40 Miraculix, SG 64 Vågskär, SG 73 Saga och VY 21 Axelia. Läs mer…
Med hjälp av Global Fishing Watch har jag kunnat kartlägga var alla pelagiska svenska fiskebåtar fiskat mellan den 1 juli 2021 och den förste juli 2023. Bröderna Söderberg i Skillinge äger fiskeriföretagen Bröderberg AB och Fiskefartyget Courage av Skillinge AB. Läs mer…