Sveriges största tidning om yrkesfiske
På Rörö finns dessutom två mindre fiskeriföretag som bedriver både pelagiskt och demersalt fiske. Rossö Fiskeri med trålaren GG 39 Rossö och Svanen Fiskeri AB med GG 840 Svanen. Rossö Fiskeri AB ägs av familjerna Lundgren och Olausson medan Svanen Fiskeri AB ägs av familjen Larsson. Läs mer…
Kattegatt Syd är en vindkraftspark som Vattenfall tänker bygga i Kattegatt. Placeringen av vindkraftsparken är mittemellan två marina skyddsområden (Lilla Middelgrund och Stora Middelgrund/Röde bank där trålning redan är förbjuden. Den har en stor påverkan på kräftfisket med bas i Träslövsläge och Glommen i Halland. Läs mer…
Många miljövänner, miljöpartister och vänsterpartister vill förbjuda bottentrålning helt och hållet. Sådana krav har också fått stöd från många borgerliga politiker inklusive sverigedemokrater. Andra vill förbjuda bottentrålning i marina skyddsområden och åter andra vill flytta ut trålgränsen från 4 sjömil (3 sjömil i Halland) till 12 sjömil Läs mer…
Det svenska skaldjursfisket är framförallt kräftfiske och räkfiske. Det sker huvudsakligen med trål men en mindre del av kräftorna fiskas med bur. Förutom kräftor och räkor är även hummer viktigt för en del yrkesfiskare och dessutom fångas en hel del krabba som bifångst i burfisket av kräfta och i hummerfisket. Läs mer…
I Göteborgs-Postens lördagsbilaga Två Dagar fanns igår ett mycket fint bildreportage om en yrkesfiskare på Vrångö. Han heter Mattias Olsson och fiskar kräfta med bottentrål tillsammans med sin son Axel Olsson. Trålaren heter GG 537 Glittskär och är nästan 17 meter lång med ett bruttotonnage på 39 ton. Läs mer…
B-C Pelagic AB är ett fiskeriföretag på Donsö som ägs av Bristol Fiske AB och AB Clipperton. I styrelsen för bolaget sitter Marcus Backman (VD), Kenny Jansson (ordf), Runar Jansson, Aste Jansson, Erling Malmborg och Reine Backman. Kenny, Runar och Aste Jansson äger Bristol Fiske AB där de alla också sitter i styrelsen. Läs mer…
Fiskeri AB Ginneton är det tredje största fiskeriföretaget i Sverige. Det är ett företag med verksamhet i både Sverige och Danmark vilket är mycket vanligt när det gäller svenska fiskeriföretag. Tidigare har bolaget haft ett separat danskt företag men numera bedrivs verksamheten i Danmark av en filial till det svenska företaget. Läs mer…
Den 16 januari redovisade Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ett regeringsuppdrag om faktorer att beakta i ett system med överlåtbara fiskerättigheter inom det demersala fisket, det vill säga fiske efter de arter som lever nära havsbotten såsom nordhavsräka, havskräfta och torsk. Läs mer…
Danmarks Naturfredningsforening (DN) har publicerat en artikel om svenskt kräftfiske. Artikeln bygger dock delvis på okunskap och missförstånd eller visar i alla fall prov på det. Burfiske av kräftor står bara för en mindre del av svenskt kräftfiske och dessutom är den minskande. Kanske omkring 20 procent. Läs mer…
Varje år beslutar EU:s fiskeministrar om kvoter för Västerhavet. Det rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Beslutet om 2023 års fiskekvoter fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel 11-12 december. Läs mer…
Inför årets hummerfiske, med start 26 september, är det främst sumpningsreglerna som har ändrats och som man bör vara vaksam på. Sedan tidigare har det varit tillåtet att hålla hummer i sumpningsanordning i havet från och med premiären till den 10 maj. Nu ändras slutdatum till 31 januari. Läs mer…
Skagerak är det viktigaste havet för svenska fiske. Huvuddelen av räkfisket sker i Skagerak såväl som huvuddelen av kräftfisket. Dessutom det mesta av fiskfisket. En del kräftfiske sker dock i Kattegatt och en del räkfiske och fiskfiske i Nordsjön. Läs mer…
Kräftfiske till havs är det fiske i Sverige som engagerar flest fiskebåtar. Det är också det fiske som sysselsätter näst flest personer. Allra flest sysselsätter dock det pelagiska fisket. Kräftfisket bedrivs både med trål och med bur. Fisket bedrivs i Skagerak och Kattegatt. Mer än 200 båtar har fiskemöjligheter för kräfta. Läs mer…
Svenskt fiske av havskräfta består av egentligen tre segment, burfiske, trålning med ristförsedd trål och trålning med trål utan rist. Det finns båtar som enbart fiskar med ristförsedd trål och båtar som fiskar med båda sorternas trål. Läs mer…
Det förekommer utkast av fångad fisk i allt fiske. I sportfisket anses det vara jättebra och de kallar det ”catch & release”. Ingen har aning om överlevnadsgraden vid sådant fiske. Det kan kanske vara så att de flesta fiskar som släpps ut igen faktiskt dör. Det mest sannolika är dock att det är hög överlevnadsgrad på den fisk som släpps tillbaka. Läs mer…
Danmark har genomfört ett försök med övervakningskameror på ett antal danska jomfruhummertrålare. De har undersökt bifångsten och utkasten av kvoterade fiskarter som torsk, kulmule (kummel), kuller (kolja), mørksej (sej, gråsej) med eller utan övervakningskameror på 12 båtar. Läs mer…
Det är välkänt att Havs- och vattenmyndigheten avslår de flesta ansökningar om fiskelicens. Resultatey är att antalet fiskelicenser minskar när äldre yrkesfiskare slutar med fisket. Samtidigt finns det utrymme för mer fiske av vissa arter. Läs mer…
Varje år beslutar EU:s fiskeministrar om kvoter för Västerhavet, vilket rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Beslutet om 2022 års fiskekvoter fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel den 12-13 december. Läs mer…
Ett av kustbevakningen uppdrag är att vara fiskerikontrollanter mer kontroller av fisket till havs. Att en kustbevakare, visserligen en före detta, avslöjas med tjuvfiske är därför särskilt allvarligt. Mannen hade dessutom märkligt nog fått tillstånd att bedriva yrkesfiske men misskött tillståndet och inte följt regelverket. Läs mer…
Vad tjänar yrkesfiskare på att låta miljöcertifiera sina fartyg för fångst av havskräftor? Kanske blir det lättare att nå ut på vissa marknader, för det pris fiskaren får är inte högre när havskräftan är MSC-märkt. Det visar en ny studie från Agrifood Economics Centre, ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Läs mer…