Svensk sushi eller sushi på svenska

Det är fullt möjligt att äta sushi gjord med helt svenskfångade fiskråvaror. De flesta fiskarter som fiskas eller kan fiskas i Sverige kan användas till sushi. Makrill (rökt eller marinerad), sill/strömming, skarpsill, siklöja, piggvar, slätvar, hälleflundra, torsk, svartmunnad smörbult, räka, Läs mer…

Havsforskare förefaller ibland både okunniga och obildade

Många forskare på havsområdet förefaller ofta som väldigt obildade och okunniga, men sannolikt handlar det om att de är inskränkta. Helt fokuserade på sit lilla forskningsfält. Ett praktexempel är Henrik Svedäng som i allmänhet helt nonchalerar andra forskares rön och Läs mer…

Skarpsillen och torsken i Östersjön

För mycket skarpsill innebär enligt forskning som genomfördes åren 2008-2013 stora problem för torskfiskbestånden på två olika sätt och dessutom förvärrar det problemen med övergödning vilket i sin tur gynnar skarpsill och spigg. Försök genomfördes då med att fiska bort Läs mer…

ICES-råd om kvoterna i Östersjön inför 2021

Internationella Havsforskningsrådet (ICES)  har publicerat kvotråden inför 2021 för de kvoterade fiskarter som fiskas kommersiellt i Östersjön. Som förväntat är det en sänkning av kvoten för sill i östra Östersjön, ett grundförslag på nollkvot för sillen i västra Östersjön och Läs mer…

Resursfisk – ett projekt för att utnyttja existerande fiskresurser bättre

I många svenska insjöar fiskas idag primärt storvuxna rovfiskar såsom gös och gädda, samtidigt som all fisk längre ner i näringskedjan lämnas att gå kvar i sjön. Det gör att dessa fiskar ökar i antal och det blir en obalans Läs mer…

Problemet med de splittrade svenska yrkesfiskarna

Det finns några tydliga problem i det svenska fisket om är uppenbara för de flesta insatta. Det är uppenbart när jag lyssnar på fiskare under konferensen Östersjöfiske 2020 som jag just nu besöker. Säl och skarv, oreglerat fritidsfiske, dålig flexibilitet, Läs mer…

Underutnyttjad fisk i Sverige

Med anledning av ICES årliga vetenskapskonferens ASC som ägt rum i Göteborg under den gångna veckan har Göteborgs-Posten och andra tidningar idag en artikel om fiskarter som vi borde kunna äta mer av i Sverige. Artikeln handlar främst om arter Läs mer…

Yrkesfiske i Mälaren

I Mälaren finns 36 fiskare med yrkesfiskelicens (2015).  I Västmanlands län finns 14 och lika många är aktiva i Sörmlands län. I Upplands län finns fyra yrkesfiskare i Enköpings kommun. Resterande 4 finns i Stockholms län. Dessutom kan yrkesfiske bedrivas Läs mer…

Ökad konkurrens mellan torsk och skrubbskädda i Östersjön?

Torsk och skrubbskädda (skrubba, flundra) är två bottenlevande nyckelarter i Östersjön, både för fisket och för ekosystemet (egentligen tre arter då det finns två arter av skrubba). Alessandro Orio vid SLU har tittat 40 år tillbaka i tiden och undersökt Läs mer…

Främmande arter som kan påverka den biologiska mångfalden i Sverige

ArtDatabanken har, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket, gjort en riskklassificering av drygt tusen främmande arter av växter, svampar och djur. Resultatet visar att hälften av dessa arter kan ge negativ påverkan på svensk natur och biologisk mångfald, både på Läs mer…

Negativt och nostalgiskt av Sara Hornborg om Östersjön

Sara Hornborg är forskare på RISE och sysslar med forskning med livsmedel och livsmedelsförsörjning, varav fiske är en del. Hon är också en av de som enligt programmet ska tala på Östersjöfiske 2020 i Simrishamn i år. I augusti i Läs mer…

Ändrad fiskeriförvaltning kan inte rädda fisket i Östersjön

Fisket av framförallt torsk  i Östersjön har stora problem. Däremot har fisket av sill, Skarpsill och siklöja inga större problem. Orsakerna till problemen med torskfisket är flera där höjd vattentemperatur, övergödning och syrebrist är de viktigaste problemen tillsammans med säl. Läs mer…

HaV satsar på 32 åtgärder för havsmiljön

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, är nu klar med Sverige första åtgärdsprogram för havsmiljön. Det innehåller 32 åtgärder som rör allt från strandstädning, fredningsområden för fisk till att utreda varför ämnen som TBT ökar trots förbud mot miljöfarliga båtfärger. – Det behövs Läs mer…

Restriktioner för 37 invasiva främmande arter

EU-kommissionen har beslutat att införa restriktioner för 37 invasiva främmande arter, däribland signalkräfta och ullhandskrabba. Nu lanserar därför Havs- och vattenmyndighetens hemsida 30 nya faktasidor med över 100 arter. – Beslutet innebär att det blir en rad restriktioner för arterna som Läs mer…

Sex problematiska invasiva arter i hav och sjö

En del är fiskar, en del skaldjur och andra är musslor. En mussla som inte hör hemma i svenska vatten men som finns är är japanska jätteostron som kommit in via vattenströmmar eller via ballastvatten. Den finns på den svenska västkusten, framförallt Läs mer…

Invasiv fiskart ökar snabbt i Sverige

Svartmunnad smörbult klassas som en främmande, invasiv fiskart i svenska vatten. Det första exemplaret upptäcktes 2008 i Karlskrona skärgård och nu tycks arten spridas med rekordfart. – Vi har senaste året fått in rapporter om att den fångats på fler Läs mer…

Finns det mindre sill och därför mindre lax?

En så kallad laxfiskeexpert från SLU hävdar att det blivit färre laxar i Östersjön på grund av att det är brist på sill (strömming). Problemet är ju bara det att det inte finns några som helst belägg för att det finns mindre sill (strömming) i Östersjön. Sen mitten 1993 har det funnits lika mycket sill hela tiden. Beståndet har inte minskat. I Bottenhavet har beståndet av sill däremot minskat under samma period. Läs mer…

Bortvald fisk har blivit finmat

Det finns flera fiskarter som inte används som livsmedel trots stor potential. Att undersöka hur dessa undernyttjade fiskar kan bli god och nyttig mat har varit syftet med projektet Resursfisk, som Länsstyrelsen Stockholm startade tillsammans med Axfoundation för två år sedan. Nu finns ett konkret resultat – braxenfärs – som serveras i offentliga kök och restauranger. Läs mer…