Sveriges största tidning om yrkesfiske
GG 207 Torland är en pelagisk trålare som ägs av Torland Fiske AB. Trålaren byggdes 2020 på Karstensens Skibsværft A/S på ett skrov från Nauta-Hull Sp.z.o.o. i Gdynia, Polen. Bruttotonnaget är 1 310 ton, längden 49,95 meter, bredden 13,2 m och djupgåendet 4,9 meter. Båten köptes som ny av Torland Fiske AB. Läs mer…
GG 505 Polar är en stor pelagisk trålare från Fiskebäck. Den byggdes 2019 vid Karstensens Skibsværft A/S i Skagen som HM 379 Lingbank med Hanstholm som hemmahamn. Skrovet byggdes vid Karstensens dotterbolag i Gdynia, Polen. Köpare av båten var Lingbank Fiskeri A/S som ägs av familjen Rasmussen. Läs mer…
GG 778 Carmona är en av de största fiskebåtrana i Sverige tillika en av de nyaste. Den byggdes 2022. Skrovet byggdes vid UAB Vakaru Baltijos Laivu Statykla i Klaipeda, Litauen och färdigställdes vid Ö-varvet på Öckerö som GG 330 Carmona för Båt GG 3330 Carmona AB på Dyrön. Läs mer…
GG 206 Ahlma är en av Sveriges största fiskebåtar. Det är en pelagisk trålare som främst fiskar skarpsill i Östersjön, sill och tobis i Nordsjön samt sill i Bottenhavet och Östersjön. Trålaren byggdes 2003. Skrovet byggdes på Stal-Rem SA i Gdansk, Polen och fiskebåten färdigställdes på Karstensens Skibsværft A/S i Skagen. Läs mer…
GG 218 Västfjord II är en av minsta av de 10 största fiskebåtarna i Sverige. Båten byggdes 2002 och är en pelagisk trålare. Skrovet byggdes på Western Shiprepair Yard i Klaipeda, Litauen och den färdigställdes på Karmsund Maritime Service AS i Kopervik. Läs mer…
I en vetenskaplig artikel om fisket i Stockholms skärgård bekräftas väldigt mycket av det som vi redan vet om fisket i Östersjön samtidigt som det framkommer en del hel del mycket intressant. Exempelvis verkar det som om framväxten av ett fiske baserat på äganderätt till mark till stor del skedde under 1800-talet Läs mer…
Överförbara fiskerättigheter används i hela världen då det visat sig vara det mest effektiva sättet att förvalta fiskbestånd på ett hållbar sätt. I Sverige används det tyvärr bara i det pelagiska fisket vilket lett till stor överkapacitet och dålig lönsamhet i det demersala fisket. Antalet fiskebåtar i det småskaliga fisket har minskat betydligt mindre än i det storskaliga pelagiska fisket. Läs mer…
En ny vetenskaplig artikel analyserar fiskets historia i Stockholms skärgård. Författarna drar slutsatsen att den kraftiga minskningen av fiskbeståndet under det senaste halvseklet är utan motstycke. Det kan inte heller förklaras av naturlig variation eller ”allmänningens tragedi”. Inte heller kan den nuvarande situationen skyllas på sälar, skarvar eller spigg. Läs mer…
Sardiner kan vara sill, skarpsill, ansjovis, sardineller och ytterligare en mängd fiskarter. Hela 22 olika fiskarter får säljas som sardiner så länge som det latinska namnet också anges tydligt på förpackningen. Det finns dessutom flera fiskarter som kallas sardin. Fiskarterna som kallas sardin är inte dessutom inte lika med livsmedelsprodukten sardin. Läs mer…
Vintern 1995/1996 i Sverige präglades av omväxlande väder med både kraftigt snöfall och kyla. Men innan snön lagt sig längs norrlandskusten kom en kall period som ledde till att delar av bäckar och åar bottenfrös. Forskare har nu undersökt hur öringen klarade den extrema situationen i flera av de påverkade vattendragen. Läs mer…
Skagen är Danmark och Sveriges största fiskehamn. Skagens Hamn fortsätter sin positiva utveckling som Danmarks ledande fiskehamn. Det visar de senaste siffrorna från Fiskeristyrelsen. Läs mer…
När Deep Sea Reporter gör en serie reportage om bottentrålning i marina skyddsområden så är det lätt att få bilden av att det är en vanligt förekommande aktivitet. Men det är en falsk bild. Det förekommer nästan inte alls förutom i några skydda områden i Bottenviken samt i tre områden i Skagerak. Läs mer…
Baltic Waters är oärliga i rapport om Östersjöfisket. De påstår att det nuvarande förvaltningssyetemet gynnat det storskaliga fisket I Östersjön med följande skrivningar Läs mer…
Grönlands räkfiske är under växande press då fallande bestånd minskar kvoter och export. Samtidigt ökar torskfisket kraftigt. Detta enligt en ny analys från Danmarks Nationalbank. Läs mer…
I den pågående debatten om sillen/strömmingen i Östersjön och Bottenhavet i Sverige har Finlands hållning kritiserats kraftigt. Debattörer har antytt att Finland vill utnyttja strömmingen på ett ohållbart sätt. Ett finsk makthavare när det gäller fiskeripolitik, fiskerirådet Risto Lampinen, skrev med anledning av detta en artikel på Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens (EHFVF) hemsida Läs mer…
Dagens matsvinn och biprodukter bör ses som värdefulla resurser. Om de används i nya livsmedel och fiskfoder kan dessas klimatpåverkan minska med upp till 90 procent. Det kan kraftigt minska trycket på mark, vatten och biologisk mångfald. Det visar en ny avhandling från SLU. Läs mer…
Från och med den 10 januari börjar flera nya EU-regler om fiskerikontroll att gälla. Reglerna är en del av EU:s reviderade fiskerikontrollsystem och syftar till att öka regelefterlevnaden, förbättra spårbarheten och säkerställa att fiskebestånden nyttjas på ett hållbart sätt. Förändringarna införs stegvis. Fler regler börjar gälla under 2027 och 2028. Läs mer…
Det är i det stora hela mycket få stora fiskebåtar som fiskar i Östersjön. De har svensk, finsk, dansk, tysk, polsk, estnisk och litauisk flagg. Det är vanligt att de ägs av svenska eller estniska yrkesfiskare. Svenska yrkesfiskare äger många danska båtar och estniska fiskeriföretag äger många finska fiskebåtar. Läs mer…
Med anledning av en doktorsavhandling om fisket i världen och hur kollektivt agerande kan användas för att minska överfiske föreslår Stockhom Resilicence Centre en del saker vad det gälller fisket i Östersjön. Läs mer…
Torsken i södra Nordsjön kommer förmodligen inte tillbaka menafdr en forskare från DTU Aqua. Kvoten för torsk i södra Östersjön har minskats med 44% men det räcker inet enlit miljöorgansiationer. De anser att en nollkvot borde införas. Läs mer…