Sveriges största tidning om yrkesfiske
Klimatförändringarna är det största problemet för svenskt fiske i framtiden. Det kommer att leda till ett förändringar i havet. Förändringar för både växter, djur och andra organismer. Här ska jag bara gå in på några av de problem som klimatförändringarna kommer att föra med sig. Läs mer…
Sill från Nordsjön och Nordatlanten fiskas för konsumtion. Den äts i stora mängder. I Sverige mest som inlagd sill av en massa olika slag, i en del andra länder som äkta maatjes, saltad sill eller färsk. Sillen i Östersjön som ofta kallas strömming fiskas idag i allmänhet inte till konsumtion. Läs mer…
BalticWaters 2030 är en lobbyorganisation som främst företräder rika stockholmares intressen. De vill helst inte ha nåt yrkesfiske alls och föreslår ständigt en massa saker som skulle slå ut det kvarvarande östersjöfisket med bas längs Östersjöns kuster. Läs mer…
Många större svenskägda pelagiska trålare befinner sig i Östersjön öster om Gotland och väster om Ösel i Östersjön. Det är GG 206 Ahlma, GG 207 Torland, GG 229 Clipperton, S 205 Ceton och S 464 Stella Nova. Läs mer…
Tobis fiskas i Nordsjön med en så kallad semipelagisk trål. Det är en trål som i allmänhet vidrör botten men inte så hårt. Den kombineras ibland med så kallade flygande trålbord (tråldörrar) som inte rör botten. Fisket sker på sand eller grusbottnar Läs mer…
Sperling (vitlinglyra), hästmakrill och havgalt (trynfisk) är arter som i det danska fisket enbart fiskas för leverans till fiskmjölsindustrin. I fler andra länders fiske fångas däremot hästmakrill för konsumtion. Det mesta brukar exporteras till afrikanska länder. Läs mer…
Det danska fisket av brisling (skarpsill) skedde i huvudsak i Nordsjön medan fisket i Östersjön var av mindre omfattning. Något riktat fgiske av skarpsill i Skagerak och Kattegatt förekom inte under kvotåret 2022-2023. Brisling fiskas med flyttrål och går till fiskmjölsfabrikerna för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Läs mer…
Makrill fiskas i Nordsjön och för konsumtion. Det är bara de allra största båtarna som brukar fiska makrill. Makrill fiskas med pelagisk trål (flyttrål) eller snörpvad. Läs mer…
Den överväldigande delen av danskt sillfiske ägde rum i Nordsjön under 2023. Näst mest fiskades i Nordatlanten och Norska havet. Sillen fiskad i dessa hav går till konsumtion. I Östersjöns fiskades mycket mindre mängder och den gick till fiskmjölsindustrin och foder Läs mer…
En undersökning ledd av Global Fishing Watch visar att en stor del av världens fiske inte redovisas och inte syns i de system som ska följa fisket i världen såsom AIS. Myndigheter kan oftast följa en större del av fiskeflottan då de också har tillgång till icke-publika system som VMS. Läs mer…
De allra flesta fiskbestånd i Europa är hållbart förvaltade. De överfiskas inte (fiskas under FMSY) och är inte är överfiskade (lekbiomassan över MSY). Det finns dock många bestånd där det antingen fiskas över FSMY eller där lekbiomassan (SSB) är under MSY. Läs mer…
Lite bilder jag tog när GG 203 Ginneton visades upp vid Stigbergskajen under mellandagarna. Det gick dock inet att ta några bilder på bryggan då det var alldeles för mycket folk. Så var det även på andra håll inne på båten men några bilder lyckades jag ta i maskinrummet Läs mer…
I en i huvudsak bra ledarartikel i Expressen om miljöproblemen i Östersjön som huvudsakligen handlar om ett av de största problemen, övergödningen, lyckas Expressens ledarredaktion ändå ljuga till det om torksken och sillen. Läs mer…
De mest lästa artiklarna eller inläggen på Njord under 2023 var generella och förklarande artiklar om ämne som inte är kontroversiella eller politiska. Det handlar om vad som är vad i fiskvärlden och vilken fisk som är nyttig att äta. Läs mer…
Journalisten Carl-Axel Fall har försökt sig på en genomgång av tillståndet i de svenska haven i tidningen Kvartal. Det är i huvudsak en artikel som bygger på fantasier, lögner och falsarier. Det första kapitalet handlar om Västerhavet dvs Kattegatt och Skagerak. Läs mer…
I en ny rapport från Helcom om miljön i Östersjön presenteras också tillståndet för olika fiskarter i Östersjön, Bälthavet och Kattegatt. För pelagiska arter, dvs arter som lever i den fria vattenmassan är läget bra. För demersala arter är läget sämre men ändå bra för de flesta arter. Läs mer…
Det finns stora miljöproblem i Östersjön, Bälthavet och Kattegatt. De är orsakade av människans aktiviteter. Enligt en rapport från Helcom är miljögifter, övergödning, syrebrist och klimatförändringar de överlägset största problemen. Läs mer…
Den nybyggda och nylevererade pelagiska trålaren GG 203 Ginneton befinner sig idag vid Stigbergskajen i Göteborg. Det är Sverige största fiskebåt, en position den övertagit från GG 64 Astrid-Marie. Medan GG 64 Astrid-Marie är på 1 622 bruttoton är GG 203 Ginneton på hela 1 826 bruttoton. De båda båtarna är trots det ungeför lika långa, 63,8 meter. Läs mer…
Rapporten Hur mår de stora djuren i Östersjön? som jag redan skrivit om två gånger har återigen blivit aktuell då den tagits up i Sverige Radio genom en intervju med Gunilla Rosenqvist från Blått Centrum Gotland. Rapporten konstaterar i huvudsak att djuren i Östersjön mår bättre än själva Östersjön. Läs mer…
Sverige har en liten makrillkvot och svenskägda båtar i Danmark har också förhållandevis små fiskerättigheter för makrill. En del av makrillen landas i Norge som betalat mer för markillen än de flesta andra länder under 2023. Läs mer…