Var de demersala fiskeriföretagen fiskar – Valöskär AB
Valöskär AB är ett fiskeriföretag på Vrångö som ägs av Stefan Westerberg och Gunnar Westerberg som väl troligen är bröder. Bägge två har dessutom varsitt mindre fiskeriföretag Läs mer…
Kategori: Vitling
Var de demersala fiskeriföretagen fiskar – Hagberg
Hagberg Fiske AB på Björkö ägs officiellt av Sune Hagberg. Den reelle ägaren och den som sköter fiskeriverksamheten är dock sonen Peter Hagberg som är styrelseordförande i företaget. Styrelseledamot är Sune Hagberg medan Helen Hagberg är styrelsesuppleant. Läs mer…
Var de demersala fiskeriföretagen fiskar – Klingander
Jonas Klingander på Hönö bedriver fiske i en enskild firma vilket är ovanligt idag. Han har fyra fiskebåtar. De fyra trålarna GG 234 Kennedy, GG 567 Karlsö, GG 69 Valkyria och GG 30 Eros. Läs mer…
Var de demersala fiskeriföretagen fiskar – Västerland
Västerland AB är ett fiskeriföretag på Hönö som äger den kombinerade trålaren och snurrevadsbåten GG 181 Västerland. Västerland AB är dotterbolag till Caspana Fiskeri AB och har själv ett eget dotterbolag som de äger till 66%, Henning Fiskeri Hönö AB. Läs mer…
Var de demersala fiskeriföretagen fiskar – Älvsborg
Med hjälp av Global Fishing Watch har jag kartlagt var de demersala fiskeriföretagen fiskar mellan den 1 juli 2021 och 1 juli 2023. Älvsborg Fiskeri AB är ett fiskeriföretag i Fiskebäck som ägs av Andreas Ganefjord, Daniel Hermansson och Fredrik Johansson. Läs mer…
Var de demersala fiskeriföretagen fiskar – Vingaskär
Vingaskär Fiskeri AB på Styrsö ägs av Mats Johansson. Företaget äger trålarna GG 500 Vingaskär, GG 201 Bravik och LL 207 Nautic.
GG 500 Vingaskär är en stor och modern demersal trålare Läs mer…
Fiskfisket i Västerhavet – landningar 2022
Fiskfisket i Västerhavet bedrivs främst i Skagerak och Nordsjön. En stor del av det sker i norsk zon. De viktigaste arterna är sej, kolja, torsk, kummel, rödspätta, rödtunga och vitling. En stor del av fångsterna tas i norsk zon. Nästan alla båtar som bedriver fiskfiske eller landar större mängder fisk som bifångst hör hemma i Göteborgsområdet. Läs mer…
Fiskeministrar överens om kvoter i Västerhavet under 2023
Varje år beslutar EU:s fiskeministrar om kvoter för Västerhavet. Det rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Beslutet om 2023 års fiskekvoter fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel 11-12 december. Läs mer…
Mest fiskade torskfiskar
Torskfiskar är i huvudsak havslevande men en art, lake, lever i sötvatten. Många av dem fiskas för mat och fisket har varit omfattande i århundraden. De flesta arter lever på norra halvklotet. Det historiskt viktigaste arten för fisket är torsk. Läs mer…
Vitling – en överfiskad art på väg tillbaks
Vitling (Merlangius merlangus) är en torskfisk som förekommer i nordöstra Atlanten, från Biscayabukten i söder till Lofoten i norr. Finns dessutom i Medelhavet och Svarta havet. Arten uppträder regelbundet i Skagerak, Kattegatt, Öresund och sydvästra Östersjön. Lokala reproducerande bestånd finns sannolikt i Öresund samt längs Bohuskusten. Läs mer…
Landningar från Kattegatt, Skagerak och Nordsjön
Skagerak är det viktigaste havet för svenska fiske. Huvuddelen av räkfisket sker i Skagerak såväl som huvuddelen av kräftfisket. Dessutom det mesta av fiskfisket. En del kräftfiske sker dock i Kattegatt och en del räkfiske och fiskfiske i Nordsjön. Läs mer…
Fiskemöjligheter i fiskfisket 2022
Fisk fångas dels i ett riktat fiske, dels som bifångst i räk- och kräftfiske. Bara en liten del av all arter som fånga sär kvoterade och ett ännu lägre antal omfattas av individuella fiskemöjligheter. De fiskarter som omfattas av årliga individuella fiskemöjligheter är torsk, sej, kolja, vitling och rödspätta. Läs mer…
Positiv rådgivning för fisk i Skagerak och Nordsjön
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har kommit med sin rådgivning när det gäller de flesta demersala arterna i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Dessutom har rådet för sill också publicerats. I Skagerak och Nordsjön föreslås ökningar av kvoterna för de flesta arter medan det ser sämre ut i Kattegatt. Läs mer…
Landningar i det svenska fiskfisket 2021
Svenskt fiskfiske bedrivs främst i Nordsjön och Skagerak. En del av fisket bedrivs med bas i Hanstholm i Danmark och annat fiske bedrivs med bas i Sverige. Läs mer…
Vitling – en torskfisk där fisket kan öka
Vitling (Merlangius merlangus) är ytterligare en torskfisk där kvoten i Skagerak och Kattegatt inte fiskas upp. Bara cirka 20% av kvoten landades under 2021. I Nordsjön fångas en betydligt större andel, nästan 90% av kvoten landades år 2021. Det finns också en gemensam kvot på vitling och bleka i Nordsjön där drygt 40% av kvoten landades. Läs mer…
Fisket kan bidra till svensk matsäkerhet
När det gäller det svenska fisket kan det leverera mer mat än vad som sker idag. Det kan på så sätt bidra till att Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller mat kan ökas. Läs mer…
Det finns olagliga utkast men Sportfiskarna har som vanligt ingen koll
Alla arter som är kvoterade omfattas av landningsskyldigheten (utkastförbudet) men det finns också en mängd undantag. Dessa undantag gäller i olika grad de flesta arter i Kattegatt och Skagerak, som exempelvis kräfta, rödspätta, rockor, vitling, tunga, kolja, vitling, torsk, gråsej, kummel, skarpsill, sill, guldlax, tobis, vitlinglyra och kolmule (blåvitling). Läs mer…
Svartmunnad smörbult bör ses som en blivande resurs
Ett problem på västkusten är bristen på fisk. Orsaken till det är ett överfiske som ägde rum på 1980-talet, för 40 år sen, som ledde till att torsken försvann. Anledningen till att rödspättan försvann 20 år senare är lite mer Läs mer…
Överförbara fiskerättigheter i det demersala fisket
Rent generellt är jag för ett införande av permanent överförbara fiskerättigheter (TFC, ibland kallat ITQ) i det demersala fisket då det nuvarande systemet med årliga demersala fiskemöjligheter inte fungerar. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har fått ett uppdrag om att utreda Läs mer…
Det demersala systemet med fiskemöjligheter fungerar inte
Det demersala systemet med årliga fiskemöjligheter är tänkt att leda till ökat kvotutnyttjande samt minskade utkast. Det är uppenbart att systemet inte fungerar. Kvotutnyttjandet har inte ökat utan istället minskat för viss av de arter som har lågt kvotutnyttjande såsom Läs mer…