Sveriges största tidning om yrkesfiske
Erik Hansson på Natursidan har skrivit en artikel om problemen för laxen. I den påstår han att industrifisket är hotet mot laxbestånden. Det är bara dumheter. Faktiskt ren lögn. Idag utgör inte det kommersiella fisket av lax nåt hot mot laxen. Industrifiske är inget hot mot laxen. Läs mer…
Jag har länge undrat var den fiskebåt som heter LL 14 Molly med Lysekil som hemmahamn har varit baserad nånstans. Jag har aldrig kunnat hitta den i fiskhamnen eller nån annan hamn i Lysekil men den dyker upp varje år när jag redovisar fångster och innehav av fiskemöjligheter. Läs mer…
Bottentrålning och bifångst kan vara ett problem. Eftersom livet på havets botten är mycket mer blandat än pelagiska enartsfiskstim mitt i vattenmassan, fångar bottentrålar ofta flera arter samtidigt. För vissa bottentrålsfisken är detta meningen. De flesta eller alla arter som tas ombord är i de fallen önskvärda och säljbara. I andra bottentrålsfisken är bifångst inte önskvärt. Läs mer…
Bottentrålning och bottenskador. Allt som en bottentrål kommer i kontakt med kommer sannolikt att störas, men bestående skador beror på naturen hos de växter och djur som lever på havsbotten. Till exempel i lera eller sandmiljöer är de flesta arter anpassade till störningar eftersom lera och sand lätt påverkas av stormar och strömmar. Läs mer…
Sossar upprepar samma gamla felaktigheter. Dagen innan midsommar lät Aftonbladel publicera en debattartikel om sill som var skriven av de ledande sossarna Tobias Baudin och Anna-Caren Sätherberg. Det är en artikel där dessa två sossehöjdare upprepar samma felaktigheter och lögner som en massa andra politiker, journalister, aktivister, lobbyister och enstaka forskare ständigt för fram. Läs mer…
Huvuddelen av den trålade fisken i Sverige är pelagisk fisk. Det är skarpsill (brisling), sill, tobis, kolmule (blåvitling), sperling (vitlinglyra), trynfisk, makrill och hästmakrill. Två arter fiskas främst för konsumtion. Sill och makrill. För de övriga arterna finns ingen konsumtionsmarknad. Läs mer…
Kräfttrålare fick upp ett lik. Kräfttrålaren FG 96 Skrea fick under kräftfiske utanför Onsalahalvön sydväst om Lerkil upp en död man i trålen. FG 96 Skrea som tidigare hette FG 96 Cindy Vester har hemmahamn i Glommen utanför Falkenberg. Läs mer…
Felaktigheter och dumheter om fiske. Vänsterfolk uttalar sig regelbundet om fiske. En gemensam nämnare för nästan alla från vänstern som uttalar sig om fiske är att de alltid har fel. Vilket sannolikt i de flesta fall beror på bristande kunskap. Nu påstår Annie Croona i ETC att 90% av all strömming försvunnit de senaste 40 åren vilket är en total lögn. Läs mer…
Situationen för fiskbestånden i Nordostatlanten blir bara bättre och bättre. Mycket färre fiskbestånd är nu överfiskade jämfört med 2003. Ett bestånd fiskas hållbart när förhållandet mellan den faktiska fiskedödligheten (F) och fiskedödligheten på MSY-nivå (FMSY) är lägre än eller lika med ett. Läs mer…
En person jag känner kommenterade miljöpartiets förhållandevis bra valresultat med att det var bra att Isabella Lövin kom in i EU-parlamentet igen. Detta för att hon då skulle kunna fortsätt sitt arbete mot rovfiske. Det är två problem med detta uttalande. Läs mer…
Regeringen och fisket. Skådespel är vad Peter Ronelöv Olsson från SFPO kallar regeringens presskonferens om utflyttning av trålgränsen och förslaget om bottentrålningsförbud i skyddade havsområden. Läs mer…
I regeringens havsmiljöproposition föreslår regeringen exempelvis att bottentrålning ska förbjudas i alla skyddade havsområden och att trålfiskegränsen ska flyttas ut till 12 sjömil (territorialvattengränsen). Regeringen tänker döda det svenska fisket Läs mer…
Henrik Svedäng är en fiskeriforskare på Stockholms universitet. Han används ofta av lobbyorganisationer på som stöder överklassens intressen och av lättpåverkade och okunniga journalister för att döma ut alla andra fiskeriforskare. Läs mer…
Den 31 maj publicerade det internationella havsforskningsrådet (ICES) sin vetenskapliga rådgivning för 2025 års fiskemöjligheter i Östersjön. Rådet rekommenderar ett fortsatt stopp för torskfiske i östra Östersjön. För sill/strömming är rådet från ICES att fisket kan öka i Egentliga Östersjön, medan skarpsillsfisket i hela Östersjön bör minska. Läs mer…
I en debattartikel i Aftonbladet om Östersjön påstår Isabella Lövin att beslutet om kvoter för Östersjön leder till ökat fiske istället för minskat fiske. Hon lägger dessutom skulden på regeringen för detta. Bägge påståendena är felaktiga och tydliga exempel på Isabella Lövins falskheter. Läs mer…
Den svenska pelagiska fiskeflottan består av ett 100-tal båtar. De flesta är små och en del har utländsk flagg. De flesta stora pelagiska fiskebåtar befinner sig på fiske i Östersjön strax väster om Jylland. Läs mer…
Lax och sik fiskas i insjöar och i Bottniska viken. Detta handlar bara om fisket i Bottenhavet och Bottenviken. Svenska landningar av sik och lax från Bottniska viken är små men av ekonomisk betydelse för fisket i Norrland. Läs mer…
Sej, kolja, kummel och vitling är torskfiskar som fiskas med bottentrål i Skagerak och Nordsjön. Det finns riktat fiske som i huvudsak är ett blandfiske men mycket fångas också som bifångst i räkfiske och en del som bifångst pelagiskt fiske. Läs mer…
De båtar som landar mest torsk är båtar som fokuserar på fiskfiske. Svenska landningar av torsk domineras av två dedicerade fisktrålare. En del av de som landar mest fiskar också räka (ex. GG 73 Ingun, GG 411 Orion, LL 110 Klingerö)) och/eller kräfta (ex. LL 91 Kristina, GG 39 Rossö, LL 110 Klingerö, GG 32 Tristan och GG 840 Svanen). Läs mer…
Läppfiskar är fiskar om används som så kallade putsarfiskar i laxodlingar för att bekämpa laxlus. Tre arter av läppfisk fångas i det svenska fisket. Det är berggylta, skärsnultra och stensnultra. Landningar av läppfiskar i Sverige är små jämfört med hur mycket som landas i Norge. Läs mer…