Sveriges största tidning om yrkesfiske
Skandinaviens största innehavare av pelagiska fiskerättigheter är familjen Johansson (Astrid Fiske) på den lilla ön Rörö i Göteborgs norra skärgård. En ö med 270 invånare som idag är Sveriges näst största fiskeläge tonnagemässigt om vi också räknar de båtar som Läs mer…
I senaste ETC Helg finns flera artiklar som handlar om fiske. Det är artiklar som i stor utsträckning förbiser verkliga fakta samt sprider fördomar och rena felaktigheter. Detta är det första svaret till artikelserien, men kommer fler svar som går noggrannare in på Läs mer…
Danskt fiskeri omsatte år 2014 hela 2,9 miljarder danska kronor. Av detta stod trålfisket för 2, miljarder, dvs cirka 75% av hela omsättningen inom danskt fiskeri. Det innebar en viss minskning av trålfisket under 2014 jämfört med tidigare år. Huvuddelen av trålfisket Läs mer…
Den fiskeripolitiske talespersonen för Greenpeace i Danmark är Hanne Lyng Winter. I ett blogginlägg menar hon att Greenpeace i själva verket är positiva till fisket. Hon kan ha rätt såtillvida att de vill vara positiva, att deras intentioner är riktiga. Men Läs mer…
Drivgarnsfiske på sill och makrill i Skagerak och Kattegatt slog aldrig igenom i de delar av Bohuslän, främst Orust och TJörn, där storbackefiske i Norska Havet och Nordsjön dominerade. När det blev en nedgång i storbackefisket efter sekelskiftet 1900 slutade många Läs mer…
Fiskare är i allmänhet negativt inställda till miljöorganisationer. Anledningen är att fiskarna ofta anser sig vara utsatta för en orättfärdig kritik och att miljöorganisationer ofta har en totalt felaktig bild av hur yrkesmässigt fiske bedrivs. När det gäller det senare Läs mer…
Igår var jag på Öckerö för att titta på den svenska fiskeflottans nya stolthet. Egentligen inte den svenska fiskeflottans stolthet alls då den aktuella fiskebåten inte är svenskflaggad. Men i alla fall Rörös stolthet, den nya Astrid, S 264 Astrid, Läs mer…
Folkpartiets fiskeripolitik sammanfattas på deras hemsida med följande punkter: Att Ekosystemansatsen och Försiktighetsprincipen tillämpas i EU:s fiskeriförvaltning – ekologisk hållbarhet är en förutsättning för ekonomisk och social hållbarhet. Anpassa fiskeflottan till långsiktiga fiskemöjligheter och ta bort subventioner som motverkar detta. Läs mer…
I Sverige används individuella överförbara kvoter (ITQ) inom det pelagiska fisket sen 2009. I Danmark och Island används ITQ för i stort sett allt fiske. Införandet av ITQ i det pelagiska fisket i Sverige innebar en halvering av fiskeflottan antalsmässigt, Läs mer…
Henrik Svenberg, ordförande för Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR) har skrivit en i stort sett innhålllsös debattartikel i GP om fisket. Han är ju förmodligen en kunnig man på området och då är det verkligen förvånande att han skriver en artikel Läs mer…
Det svenska fisket förändras. Antalet yrkesfiskare blir allt färre för varje år som går. Bara under det senaste året har antalet yrkesfiskare minskat med 39 personer, från 1645 till 1606 fiskare. År 2000 fanns 2300 yrkesfiskare i Sverige. -Detta är en Läs mer…
De flesta människor tror att garnfiske med små båtar är det mest miljö- och klimatvänliga fisket. I själva verket är det storskaliga fisket efter sill, skarpsill, makrill med mera det mest skonsamma, klimatvänliga och miljövänliga fisket. Läs mer…
Lax är nyttig mat. Mycket nyttig mat som all annan fet fisk. Även odlad lax är mycket nyttig mat. Faktiskt bättre än vildfångad vanlig lax. I alla fall om laxen kommer från Östersjön eller sjöar, älvar och åar i Sverige eller nåt annat land runt Östersjön. Ännu nyttigare är sill, skarpsill och makrill. Läs mer…
Det är i princip omöjligt att sälja sill/strömming från Östersjön till svenska konsumenter. Detta trots att sillen är en mycket nyttig fisk och borde ätas i betydligt större utsträckning. Orsakerna till svårigheterna att sälja färsk sill/strömming till konsument är de kostråd som finns i Sverige. Läs mer…
I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature har forskare från bland annat Sverige analyserat energivärdet och växthusgasavtrycket för ett antal fiskar och skaldjur och jämfört med motsvarande värden för fjäderfä, gris och nötkött. Läs mer…
Det finns uppenbart en brist på vårlekande strömming (sill) i Bottenhavet då färre strömmingar sökts sig till kusten för att leka under våren. De vetenskapliga bedömningar som gjorts av Internationella Havsforskningsrådet (ICES) visar dock samtidigt att det inte finns nån strömmingbrist i det stora hela. Det betyder att det troligen finns mycket höstlekande sill. Läs mer…
Sill och skarpsill är de allra nyttigaste fiskarna att äta. De är samtidigt de klimatvänligaste och miljövänligaste fiskarna att fiska. Men det mest av den sill och skarpsill som fiskas av svenska yrkesfiskare används till fiskmjölsproduktion. Läs mer…
I Sverige har de miljö- och klimatmässiga konsekvenserna av olika fiskemetoder inte undersökts vetenskapligt. Däremot har det gjorts undersökningar i Danmark. DTU Aqua har producerat en rapport med resultaten. Det som har betydelse för både miljö- och klimatpåverkan är hur mycket som fiskas Läs mer…
En kvinna från Simrishamn som heter Johanna Holmer har skrivit en debattartikel om fiske i sportfisketidningen Fiskejournalen. Hon tycks arbeta för Kustbevakningen eller har i alla fall gjort det. Hon är säkert en bra person,. Men. Om fiske vet hon dock inte mycket och har missuppfattat i princip allt. Läs mer…
Fiskeriforskaren Henrik Svedäng uttalar sig om årets brist på ansjovis i Aftonbladet. Det är det vanliga standardsvaret om att det beror på överfiske. Det är faktiskt ofattbart okunnigt av Henrik Svedäng. Svensk ansjovis tillverkas av skarpsill. Läs mer…