Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar kvoter för kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…
Det svenska pelagiska fiskerättigheterna i Östersjön handlar om skarpsill och sill. Skarpsillen (vassbuken) är ekonomiskt viktigare och en betydligt större kvot än sillkvoten. I Bottenhavet och Bottenviken (norra Östersjön) är dock sill (strömming) en viktigare art. Läs mer…
Under oktober och november 2022 genomförde Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Kustbevakningen (KBV) ett pådrag med inriktning på kontroll av pelagiska landningar i Östersjön. Under pådragsperioden genomfördes 20 landningskontroller på svenska och utländska fiskebåtar i fyra svenska hamnar. Läs mer…
Hur mycket sill/strömming som det finns i Östersjön uppskattas av en mängd forskare och resultaten sammanställs och publiceras av Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Det finns enligt deras bedömningar ingen fara för sillen i de östra delarna Östersjön. Inte heller i Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
Axfish AB är ett fiskeriföretag i Fiskebäck som ägs av bröderna Lars Axelsson och Mikael Axelsson. De utgör också styrelsen i företaget tillsammans med Hanna Josefine Axelsson som är suppleant. Hon är förmodligen en dotter till en av dem. Läs mer…
Två tydliga konsekvenser om överförbara fiskerättigheter (TFC eller ITQ) införs i det demersala fisket är att antalet fiskebåtar kommer att minska och att det blir ökad ägarkoncentration. Det sistnämnda är en konsekvens av de förstnämnda så det viktiga är vad som händer med fiskeflottan Läs mer…
Den 16 januari redovisade Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ett regeringsuppdrag om faktorer att beakta i ett system med överlåtbara fiskerättigheter inom det demersala fisket, det vill säga fiske efter de arter som lever nära havsbotten såsom nordhavsräka, havskräfta och torsk. Läs mer…
I det brittiska fisket är det vanligt att fiskhandelsföretag äger andelar i många olika fiskeriföretag och fiskebåtar. Det är vanligt att fiskebåtar kan ha flera delägare, både bolag och privatpersoner. De kan också ha managementavtal för många fiskebåtar, även en del som de inte är delägare i. Läs mer…
Redan 1984 införde Tyskland individuella fartygskvoter (IQ) där fiskerättigheter delades till fiskebåtar som var aktiva vid tillfället baserat på deras historiska fiske. I detta historiska fiske ingick också fiskerättigheter i Nordatlanten, i norskt, färöiskt, grönländskt och internationellt vatten. Läs mer…
Industritrålare kallas ibland de trålare som i huvudsak fiskare för fiskmjöls- och fiskoljeindustrin. Det handlar då om pelagiskt fiske av sådana arter som skarpsillI och tobis men också om sill i Östersjön. Ibland påstås det att det finns 30 industritrålare, ibland 20 stycken. Läs mer…
Ett 30-tal fiskebåtar har pelagiska fiskerättigheter. Det handlar om fiskerättigheter för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill, tobis, kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill), lodda och sperling (vitlinglyra). Läs mer…
Samerna anses utgöra ursprungsbefolkningen i Norrland. Den ursprungliga typen av samisk hushållning var så vitt forskningen känner till jakt och fiske i kombination med hållande av några tama renar, som i huvudsak användes som drag- och lastdjur. Läs mer…
En stor del, cirka hälften, av de stora pelagiska svenskägda fiskebåtarna ligger just nu stilla. På Donsö ligger AS 202 Neptun, GG 229 Clipperton och L 106 Monsun, i Fiskebäck L 421 Cadiz och S 206 Ahlma West, i Ängholmens hamn vid Rönnäng ligger GG 505 Polar och i Skagen L 144 Frederikke R. Läs mer…
Svenska fiskare med svenskflaggade båtar har i 100 år landat en mycket stor del av sin fisk i Skagen, Hanstholm och Hirtshals. Idag är fiskindustrin i Skagen helt beroende av landningar från svenska fiskare. Utan de svenska yrkesfiskarna skulle FF Skagen A/S Läs mer…
Henning Kjeldsens företag Gitte Henning Pelagic A/S sålde i början av året alla sina fiskerättigheter till några andra företag. Gitte Henning Pelagic är ett Skagen-företag och huvuddelen av fiskerättigheterna övertogs av två andra fiskeriföretag i Skagen, Astrid Fiskeri A/S och Themis Fiskeri A/S. Resten köptes i huvudsak av Rederiet Isafold A/S i Hirtshals. Läs mer…
Skagenföretaget Themis Fiskeri A/S som ägnar sig åt pelagiskt fiske har genom att köpa fiskerättigheter från Henning Kjeldsens företag Gitte Henning Pelagic A/S stärkt sin verksamhet. Det genom att de införskaffat fiskerättigheter som ger dem en möjlighet att bedriva ett mer diversifierat fiske året runt. Läs mer…
De allra flesta stora svenskäga pelagiska båtar befinner sig för närvarande i södra Östersjön, öster om Bornholm, öster om Öland eller öster om Gotland. Endast en större båt befinner sig i Bottenhavet. Detta trots att en del fantasifulla skribenter tycks tro att det är en hel massa båtar från andra håll där. Läs mer…
Gitte Henning Pelagic A/S har sålt sina pelagiska fiskerättigheter. Enligt vad ägaren Henning Kjeldsen själv uppgett är de sålda till 6 företag men det har inte framgått till vilka bolag de har sålts. Men vad jag har erfarit så handlar det bland annat om Themis Fiskeri A/S, Astrid Fiskeri A/S, Rederiet Isafold A/S och B-C Pelagic Danmark ApS. Läs mer…
SVT Gävleborg har i en serie program belyst situationen för sillen eller som den kallas lokalt, strömmingen, i Bottenhavet. I ett av inslagen heter det att åtta båtar tilldelats kvot att fiska i Bottenhavet och Bottenviken. Men det är en missuppfattning av bl.a. journalisten Arvid Jansson. Läs mer…
EU:s ministerråd som består av representanter från de olika medlemsländerna är som beslutar om kvoternas storlek. Fördelningen av kvoterna mellan länder och mellan fiskebåtar har de inget inflytande på men det tror den inte helt insatte Peter Löfgren på Deep Sea Reporter. Läs mer…