Sveriges största tidning om yrkesfiske
Björn Ryberg och hans svåger Urban Lorentsson, båda bosatta på Rörö, har för sin del köpt Jette Kristine E 727 ApS i Danmark via det nybildade bolaget Rylo Danmark ApS. Björn Rybergs far Anders Ryberg äger för sin del en Läs mer…
Röröfamiljen Ryberg tillhör de fiskare som i Danmark går under beteckningen kvotbaroner (kvotebaroner). Den fiskebåt, S 144 Themis, som Rybergs äger är ett av Danmarks nio största pelagiska fiskeriföretag vad ägda kvoter anbelangar. Familjen Ryberg och de andra ägarna av Läs mer…
I likhet med Lundgrens är Rybergs en av Rörös mer kända släkter. Stamfar till släkten brukar man anse att Andreas Ryberg, gift med Mariana Grönbeck, var. Han var son till Bryngel Andersson som genom bland annat supande på krogen i Läs mer…
Familjen Ryberg är en fiskarfamilj från Rörö. Dock inte tillnärmelesvis lika stora fiskeriföretagare som familjen Johansson (Astrid Fiske) och idag har de inte heller någon större fiskebåt i Sverige. De äger dock Themis Fiskeri AB som hade en ganska hyfsad Läs mer…
De största danska fiskebåtarna är pelagiska trålare och snörpvadsbåtar. Sen förra gången (2022) jag gjorde en listning har två nya båtar levererats, HG 333 Isafold och S 264 Astrid. Dessutom har HG 264 Ruth blivit HG 265 Asbjørn och den gamla HG 265 Asbjørn har sålts. Läs mer…
Sen senaste gången jag gjorde en lista över Sverige största fiskebåtar år 2022 har listan över de största fiskebåtarna förändrats. Nya GG 203 Ginneton och GG 330 Carmona har levererats och GG 505 Polar har ersatts av en mindre båt som dessutom bytt hemmahamn. Läs mer…
I Danmark har det varit vanligt med rena kapitalinvesteringar i fisket där rika Köpenhamnsbor köpt minoritetsandelar i partrederier som varit ägare av fiskebåtar. På det sättet kunde de minska sin skatt. Huvudägare har i allmänhet varit en fiskare eller någon som varit engagerad i fiskmjöls- och fiskindustrin. Läs mer…
De allra flesta svenska fiskeriföretag är aktiebolag. En del är enskilda firmor och några stycken är handelsbolag eller kommanditbolag. De flesta fiskeriföretag är ensamföretag som har fiskebåtar som sköt av en enda personer. Läs mer…
Danska företag publicerar i allmänhet inga omsättningssiffror. Det gör att det är svårt att få en uppfattning om hur stora företagen egentligen liksom vilka som är störst när det gäller försäljning. Det går dock att få en viss kolla på vilka de största företagen är genom att kolla på hur stora de bokförda tillgångarna är. Läs mer…
De två största fiskeriföretagen hör hemma på den lilla ön Rörö. Det tredje företaget i storleksordning, Lövön AB, har avvecklat sin verksamhet och sålde under den redovisade perioden sin stora trålare vilket är anledningen till den stora omsättningen. Läs mer…
Rörö är hemmahamn för 6 fiskebåtar. Dessutom äger företag som har huvudkontor på Rörö ytterligare två fiskebåtar och ett företag som ägs av personer på Rörö ytterligare en båt. Dessutom finns ett antal små fiskebåtar som jag inte tar med här. Läs mer…
Danska Fiskeristyrelsen avslutade behandlingen av ansökningar om ersättning för förlust av kvotvärde i juli. Beslutet offentliggjordes den 19 juli. Ersättningen betalas ut till aktiva yrkesfiskare och yrkesfiskeföretag för deras förluster orsakade av minskningen av individuella fiskerättigheter till följd av handelsavtalet med Storbritannien på grund av Brexit. Läs mer…
När det gäller kustfisket på Västkusten finns det både en pelagiskt kustkvot och en demersal kustkvot. Den förstnämnda omfattar sill och makrill i Skagerak och Kattegatt. Vad gäller sill bedrivs ett fiske på kustkvoten med garn och makrill på kustkvoten fiskas med garn, dörj och pilk. Det finns också en kustkvot av skarpsill. Läs mer…
Themiskoncernen är ett fiskeriföretag med bas på Rörö. Moderbolaget heter Rylo AB och har två dotterbolag, danska Themis Fiskeri A/S och svenska Themis Pelagic AB. Det senare bolaget fungerar som bemanningsföretag till det förstnämnda och bedriver även ett mindre omfattande demersalt fiske i Sverige. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Industrifisket som behandlas här kallas också foderfiske och skrapfiske. Den fångade fisken används som råvara i fiskmjöls- och fiskoljeindustrin eller som foder på pälsdjursfarmer.. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Östersjön består av fiske av sill/strömming och skarpsill. I huvudsak används fångsterna som råvara i fiskmjölsindustrin och som djurfoder. Det finns mycket liten efterfrågan på konsumtionsmarknaden då Livsmedelsverket avråder från att äta sill från Östersjön på grund av höga halter av miljögifter. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet betsår av industrifiske och konsumtionsfiske. Det sistnämnda ger betydligt bättre betalt och makrill ger allra bäst betalt. Därför är fiskerättigheterna för makrill mer värda än fiskerättigheterna för sill. Läs mer…
Danskt pelagiskt fiske i Östersjön handla rom fiske av sill och brisling (skarpsill). Traditionellt har det främst handlat om fiske av sill i västra Östersjön. Ett fiske som i praktiken är stoppat idag. Det enda som återstår är ett mindre omfattande garnfiske och trålfiske Läs mer…
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Industrifisket handlar om fiske av tobis, brisling (skarpsill), sperling (vitlinglyra), hästmakrill, blåvitling (kolmule) och havgalt (trynfisk). Läs mer…
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…