Sveriges största tidning om yrkesfiske
Sveriges hav, sjöar och vattendrag är överlag mycket påverkade av mänskliga aktiviteter och därför har många arter och livsmiljötyper inte gynnsam bevarandestatus – det vill säga deras tillstånd är inte gott. Läs mer…
För en månad sen publicerade SLU Artdatabanken de preliminära bedömningarna för sin nya rödlista. Fram tills att den nya rödlistan publiceras gäller ”Rödlistade arter i Sverige 2020”. Den nya rödslitan ska publiceras i april 2026. Läs mer…
En man arrenderar en fastighetsägares fiskerättigheter i sjön Möckeln och bedriver yrkesfiske där. Yrkesfiskare fiskar främst med bottengarn efter brax och gös. Möckelns fiskevatten är uppdelat i fler samfälligheter och mannen får via sitt arrende fiska i tre av dem. Läs mer…
En liten, anpassningsbar och aggressiv nykomling håller på att förändra Östersjöns kustekosystem. Den invasiva fisken svartmunnad smörbult har spridit sig snabbt längs kusten. Läs mer…
Den kändaste invasiva fiskarten i svenska vatten är nog svartmunnad smörbult. En annan känd invasiv fiskart är puckellax. Men det finns fler.arter som betrakats som invasiva. Många är sötvattensarter och de går i många fall att utrota. Med fiskarter som lever i havet är det däremot i stort sett alltid omöjligt. Läs mer…
Merparten av den fisk som äts i Sverige är importerad. Det är ett korrekt påstående men samtidigt rejält missvisande. Det handlar huvudsakligen om fisk som importeras från Norge och viss mån från Danmark. Läs mer…
I en ny rapport från Helcom om miljön i Östersjön presenteras också tillståndet för olika fiskarter i Östersjön, Bälthavet och Kattegatt. För pelagiska arter, dvs arter som lever i den fria vattenmassan är läget bra. För demersala arter är läget sämre men ändå bra för de flesta arter. Läs mer…
Surströmming är strömming (sill) som konserverats genom jäsning. Den tvättade fisken saltas, läggs i öppna kar och får jäsa då strömmingen genom autolys, det vill säga genom egna enzymer, och tillsammans med bakterier bildar starkt luktande syror som propansyra, smörsyra och ättiksyra ur enkla sockerarter i fisken. Läs mer…
Det yrkesmässiga svenska insjöfisket bedrivs huvudsakligen i de stora sjöarna, Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. De viktigaste arterna är signalkräfta, gös och siklöja. Vilka arter som är viktiga i en viss sjö varierar. Alla tre arterna är viktiga i Vänern, i Vättern handlar det enbart om signalkräfta, i Mälaren om gös och i Hjälmaren om signalkräfta och gös. Läs mer…
I spetsen för en satsning på underutnyttjade fiskar står Axfoundation, Länsstyrelsen Stockholm och Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund tillsammans med partners i hela livsmedelskedjan. Efter framgångar med braxenfärs till restauranger landar nu svenska fish cakes i frysdisken. Läs mer…
Övergödning är ett problem i Östersjön. Halterna av fosfor och kväve har ökat vilket bl.a. har lett till ökade algblomningar och förändringar i ekosystem. Förekomsten av brax och id, två karpfiskarter som binder näringsämnena fosfor och kväve, har ökat. Läs mer…
Det finns ett stort antal fiskarter som är underutnyttjade och kan fiskas mer i det svenska fisket. Bland annat är det olika karpfiskar som brax (braxen), id och mört. Eller arter som i princip aldrig fiskas som spigg. Men också värdefulla arter som fiskas i stor utsträckning såsom havskräfta. Andra arter som underutnyttjas är rödspätta och kolja. Läs mer…
Braxburgare i stället för biogas! Det ska bli verklighet om fiskare, forskare och matexperter får som de vill med projektet Dags för brax. Den forna delikatessfisken braxen betraktas i dag som skräpfisk och vållar dessutom problem i våra insjöar. Läs mer…
Att äta mer karpfisk från Östersjön som braxen och id har lyfts fram som ett miljövänligt alternativ till andra fiskarter. Forskare vid SLU visar i en ny studie tillsammans med miljöorganisationen Race for the Baltic att karpfisk innehåller miljögifter långt under dagens gränsvärden. Läs mer…
Axfoundation och Länsstyrelsen Stockholm drog igång projektet Resursfisk i början av 2019 med målsättning att skapa hållbart producerad, god, konkurrenskraftig och lokalt producerad sjömat baserad på det svenska insjöfiskets bifångster. Läs mer…
I juni 2020 publicerades en rapport om det framtida fisket i Vänern av Fiskeområde Vänern inom ramen för ett Leader-finansierat projekt. Författare till rapporten var Ove Ringsby, Bo-Gunnar Blom och Erika Ekesbo-Andréen. Läs mer…
Havsmiljöinstitutet har nyligen gett ut en rapport vid namn Fisket i Stockholms skärgård under historisk tid. De har tagit en titt på hur fisket i Stockholms skärgård sett ut över tid. Ordentliga uppgifter finns inte förrän vi 1800-talet mitt men fiske har pågått sen urminnes tid. Det var i alla fall från 1800-talet och framåt i huvudsak ett binäringsfiske. Läs mer…
Det finns flera fiskarter som inte används som livsmedel trots stor potential. Att undersöka hur dessa undernyttjade fiskar kan bli god och nyttig mat har varit syftet med projektet Resursfisk, som Länsstyrelsen Stockholm startade tillsammans med Axfoundation för två år sedan. Nu finns ett konkret resultat – braxenfärs – som serveras i offentliga kök och restauranger. Läs mer…
Mängden vild fisk som används till framställning av fiskmjöl har sen år 2000 minskat. År 2000 användes 23 miljoner ton för fiskmjöls- och fiskoljeproduktion men 2017 hade det minskat till 16 miljoner ton. Detta samtidigt som produktionen från akvakultur (fisk-, mussel-, alg- och skaldjursodling) ökat från 36 miljoner ton år 2000 till 112 miljoner ton 2017. Läs mer…
Braxen (som jag tycker borde kallas brax) är en fiskart som skulle kunna fiskas mycket mer och flera projekt finns för att öka fisket. Det finns dock ett begränsat fiske av braxen i Hjälmaren, Vänern och Mälaren samt i vissa mindre sjöar. Läs mer…