Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det storskaliga pelagiska fisket bedrivs i Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Engelska kanalen, Skagerak, Kattegatt, Östersjön och Bottenhavet. Fisket är inriktat på arter som sill, makrill, skarpsill och tobis. Läs mer…
Majoriteten av de forskare som sysslar med fiskerifrågor och beståndsbedömningar i Sverige verkar tycka att det ska fiskas mer sill/strömming i Östersjön. Samtidigt vill de ha mindre kvot för skarpsill. Läs mer…
EU, Storbritannien och Norge har nu satt kvoten för nästa års skarpsillfiske. Den totala kvoten för skarpsill (brisling) kommer i enlighet med rådet från ICES att vara 70 000 ton. 58 500 ton av detta tillfaller danska yrkesfiskare. Kvoten som sträcker sig från 1 juli till 30 juni är 36 procent lägre än den varit det senaste året. Läs mer…
I en nypublicerad svensk-finsk studie om Östersjötorsken menar forskarna att torskens dåliga hälsa inte kan bero på syre- eller matbrist. Den motsäger helt forskarnas gängse teorier om orsakerna till det dåliga tillståndet för torsken. Torsken i Östersjön lider i nuläget alltså varken av brist på syre eller mat. Läs mer…
Baltic Waters 2030 är en lobbyorganisation för rika stockholmare som vill att fisken i Östersjön ska reserveras för dem och inte fiskas av yrkesfiskare för att användas till mat. De ljuger regelmässigt och ständigt om alla möjliga aspekter av fisket. Deras senaste lögner handlar om fiskerikontrollen Läs mer…
Sill och skarpsill är de allra nyttigaste fiskarna att äta. De är samtidigt de klimatvänligaste och miljövänligaste fiskarna att fiska. Men det mest av den sill och skarpsill som fiskas av svenska yrkesfiskare används till fiskmjölsproduktion. Läs mer…
Igår lanserade WWF sin så kallade Fiskguide. Det är 20 året som den publiceras. Den har blivit bättre med åren med färre faktafel men den innehåller ändå en del tveksamheter. Årets guide omfattar cirka 95 arter, där drygt hälften (55 procent) finns som gröna alternativ, 64 arter ligger på gult ljus och 94 på rött ljus. Läs mer…
När det gäller det svenska fisket kan det leverera mer mat än vad som sker idag. Det kan på så sätt bidra till att Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller mat kan ökas. Läs mer…
I en undersökning av Stockholms universitet av sammansättningen av de pelagisk fiskbestånden i den södra delen av Stockholm skärgård har det visat sig att mängden spigg ökat nåt oerhört. I provtrålningar som gjordes 2002-2004 dominerades fångsterna i Himmerfjärden-Landsort av årsyngel av sill/strömming (55%), följt av skarpsill (29%) och ettåriga eller äldre sillar/strömmingar (14%). Läs mer…
En centerpartist på Gotland som heter Anders Thomasson har skrivit en debattartikel i tidningen ATL. Det är en uppvisning i okunnigheter, felaktigheter och dumheter. Felaktigheterna formligen haglar och det är svårt att förstå hur ATL kunnat ta in en så okunnig och felaktig debattartikel. Läs mer…
Torsken i östra Östersjön är undernärd och mager. Den äter uppenbart inte tillräckligt. Eller så äter den tillräckligt men kan inte tillgodogöra sig maten. Enligt ny forskning finns det i alla fall ingen syrebrist i södra Östersjöns vattenmassor. Läs mer…
Trots att många av Östersjöns viktiga arter visar dramatiskt sjunkande siffror har politiken avvaktat med att agera menar BalticWaters2030. Dessutom hävdar de att vi tillräckligt med kunskap för att genomföra konkreta åtgärder för Östersjöns fiskbestånd, såväl nationellt som i EU. Läs mer…
Kerstin Johannesson är professor i marin ekologi på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. I ett pressmeddelande pratar hon om ansjovis, sardin, sardell och skarpsill (men hon glömmer brisling). Det mesta hon säger är välkända saker som hon inte kan förvränga sanningen om. Läs mer…
Varje år beslutar EU:s fiskeministrar om kvoter för Västerhavet, vilket rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Beslutet om 2022 års fiskekvoter fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel den 12-13 december. Läs mer…
Fiskeriforskaren Henrik Svedäng uttalar sig om årets brist på ansjovis i Aftonbladet. Det är det vanliga standardsvaret om att det beror på överfiske. Det är faktiskt ofattbart okunnigt av Henrik Svedäng. Svensk ansjovis tillverkas av skarpsill. Läs mer…
Sill och skarpsill är bra mat. Ändå äter vi nästan ingen skarpsill i Sverige och mycket mindre sill än vad vi skulle kunna äta. Ungefär 25% av den sill och skarpsill som fiskas går till mänsklig konsumtion. Läs mer…
Forskningsinstitutet RISE har publicerat en ny rapport om konsumtionen av svensk sjömat. Mycket i rapporten handlar om hur mycket av den sill som svenska yrkesfiskare fångar som faktiskt går till konsumtion. Läs mer…
En stor del av den pelagiska fiskeflottan i Danmark ägs och bemannas av svenska yrkesfiskare. Hur det danska fisket ser ut är därför väldigt intressant och viktigt för det svenska yrkesfisket. Många av de svenskar som har båtar i Danmark har dessutom också båtar i Sverige. Läs mer…
Pelagisk fisk är fiskarter som rör sig i stim i det fria vattnet (inte i närheten av botten), exempelvis sill, skarpsill och makrill, men även mindre kända arter som tobis, taggmakrill och blåvitling. Läs mer…
Sverige importerar större delen av den fisk vi svenskar konsumerar. Det mesta kommer från Norge, hela 85%. En del, cirka 5%, kommer från Danmark. Polen, Kina och Tyskland står för 1% var av den fisk som importeras till Sverige. Läs mer…