Sveriges största tidning om yrkesfiske
Sej (Pollachius virens), eller gråsej som den officiellt heter, är en storväxt torskfisk som kännetecknas av ett tydligt underbett och en färgteckning med mörka sidor och kontrasterande, ljus sidolinje. Dess närmaste släkting bleka (lyrtorsk) har ljusare färgteckning och mörk sidolinje. Totallängd 130 cm, vanligen 100 cm. Läs mer…
Kolja (Melanogrammus aeglefinus) är en torskfisk som lever längs Europas kuster, från Biscayabukten i söder upp längs skandinaviska halvöns nordsjökuster hela vägen norr om denna halvö till Kolahalvön, samt upp till Spetsbergen Läs mer…
Kummel (Merluccius merluccius) är en fisk som blivit vanligare i svenska vatten. På danska heter den kulmule och på norska lysing. Det är en mycket bra matfisk och de flesta som semestrat i Spanien har sannolikt stiftat bekantskap med den goda fisken. Läs mer…
När det gäller det svenska fisket kan det leverera mer mat än vad som sker idag. Det kan på så sätt bidra till att Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller mat kan ökas. Läs mer…
En centerpartist på Gotland som heter Anders Thomasson har skrivit en debattartikel i tidningen ATL. Det är en uppvisning i okunnigheter, felaktigheter och dumheter. Felaktigheterna formligen haglar och det är svårt att förstå hur ATL kunnat ta in en så okunnig och felaktig debattartikel. Läs mer…
Miljöfundamentalisternas lobbyorgansiation Fishsec har producerat en rapport om torsken i Östersjön. Det är inga större fel på rapporten vad det gäller de faktabaserade delarna. Läs mer…
Danmark har genomfört ett försök med övervakningskameror på ett antal danska jomfruhummertrålare. De har undersökt bifångsten och utkasten av kvoterade fiskarter som torsk, kulmule (kummel), kuller (kolja), mørksej (sej, gråsej) med eller utan övervakningskameror på 12 båtar. Läs mer…
De allra största problemen för fiskbestånd och fiske i Sverige är miljö- och klimatproblem. En mängd arter berörs av dessa problem på en mängd olika sätt. Bland problemen märks svårigheter för fiskarter att leka på grund av att de inte längre kan nå sin lekområden i älvar, åar och bäckar eller att lekområden förstörs av övergödning som skapar syrebrist. Läs mer…
Säl och skarv utgör stora hot mot ett antal fiskarter i framförallt Östersjön. Dessutom utgör säl och skarv ett allvarligt hot mot småskaligt och kustnära fiske. Detta enligt rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten 2021”. Läs mer…
Torsken i östra Östersjön är undernärd och mager. Den äter uppenbart inte tillräckligt. Eller så äter den tillräckligt men kan inte tillgodogöra sig maten. Enligt ny forskning finns det i alla fall ingen syrebrist i södra Östersjöns vattenmassor. Läs mer…
Det är välkänt att Havs- och vattenmyndigheten avslår de flesta ansökningar om fiskelicens. Resultatey är att antalet fiskelicenser minskar när äldre yrkesfiskare slutar med fisket. Samtidigt finns det utrymme för mer fiske av vissa arter. Läs mer…
I Patagonien lär sig fler och fler späckhuggare hur de ska stjäla fisk från backor (långrevar). Det är tydligt exempel på späckhuggarnas stora förmåga att lära sig beteenden av varandra. Läs mer…
Trots att många av Östersjöns viktiga arter visar dramatiskt sjunkande siffror har politiken avvaktat med att agera menar BalticWaters2030. Dessutom hävdar de att vi tillräckligt med kunskap för att genomföra konkreta åtgärder för Östersjöns fiskbestånd, såväl nationellt som i EU. Läs mer…
I Japan har två genredigerade fiskarter godkänts som människoföda. Den ena är en genmodifierad japansk rödbraxen eller madai (Pagrus major) där en gen som kodar för proteinet myostatin stängts av. Detta har gjorts med hjälp av gensaxen CRISPR/Cas9. Läs mer…
Fritidsfisket av torsk i Östersjön är begränsat. Från 15 januari till 31 mars är det helt förbjudet i Öresund och södra Östersjön. Under hela året är riktat fiske efter torsk i Östersjön förbjudet. Läs mer…
Varje år beslutar EU:s fiskeministrar om kvoter för Västerhavet, vilket rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Beslutet om 2022 års fiskekvoter fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel den 12-13 december. Läs mer…
Tre arter kungsfiskar eller som de också kallas uer existerar i svenska vatten. De är större kungsfisk (Sebastes norvegicus), mindre kungsfisk (Sebastes viviparus) och blåkäft (Helicolenus dactylopterus). De är alla långlivade djuphavsarter som kan blir 40 till 60 år gamla. Speciella gener gör att vissa arter av kungsfiskar blir mycket gamla. Läs mer…
Sverige importerar större delen av den fisk vi svenskar konsumerar. Det mesta kommer från Norge, hela 85%. En del, cirka 5%, kommer från Danmark. Polen, Kina och Tyskland står för 1% var av den fisk som importeras till Sverige. Läs mer…
Anna Ljungström heter en skribent på Supermiljöbloggen. Hon har skrivit en artikel om Östersjön och dess miljöproblem. Avsnittet om fiske är fullt av lögner och felaktigheter. Men vad kan man vänta sig när hon har lögnfabriken BalticWaters2030 som en källa för sina påståenden. Läs mer…
Supermiljöbloggen ska börja skriva om fiske. Det bådar inte gott för den första artikeln i den nya serien om fiske är nerlusad med fel. Dessutom ska de samarbeta med lögnfabriken BalticWaters2030 och dess anställda chef över falska nyheter Conrad Stralka. Det är en organisation och en man som inte ens kan stava till sanning när det gäller fiske. Läs mer…