Sveriges största tidning om yrkesfiske
Journalisten Carl-Axel Fall har försökt sig på en genomgång av tillståndet i de svenska haven i tidningen Kvartal. Det är i huvudsak en artikel som bygger på fantasier, lögner och falsarier. Det första kapitalet handlar om Västerhavet dvs Kattegatt och Skagerak. Läs mer…
Det finns stora miljöproblem i Östersjön, Bälthavet och Kattegatt. De är orsakade av människans aktiviteter. Enligt en rapport från Helcom är miljögifter, övergödning, syrebrist och klimatförändringar de överlägset största problemen. Läs mer…
Sillpopulationen i Östersjön består av många genetiskt skilda delbestånd, som är mer eller mindre rumsligt åtskilda och migrerar vid olika tider och till olika platser vid lek. Exempelvis flera olika höstlekande och vårlekande sillbestånd. Läs mer…
Klimatförändringar är det stora hotet mot världshaven menar Europeiska miljöbyrån (European Environment Agency) i en kortrapport. De listar i rapporten de tre stora problemen för haven i världen och konstaterar att de hav som har störst problem med dessa förändringar är Östersjön, Kattegatt, Skagerak, Nordsjön och Adriatiska havet. Läs mer…
Att fiska bort övergödning är en beprövad metod i insjöar. Sådant fiske kallas reduktionsfiske och det innebär att sjöarna töms på fisk som finns längre ner i födokedjan som exempelvis braxen, mört, björkna med mera. Det är en metod som visat sig fungera bra. Läs mer…
I Gefle Dagblad har två socialdemokrater, Anna-Caren Sätherberg och Tomas Kronståhl, skrivit om fiske. Som vanligt när okunniga politiker författar något om saken förekommer det en mängd felaktiga och märkliga påståenden. Läs mer…
En så kallad laxfiskeexpert från SLU hävdar att det blivit färre laxar i Östersjön på grund av att det är brist på sill (strömming). Problemet är ju bara det att det inte finns några som helst belägg för att det finns mindre sill (strömming) i Östersjön. Sen mitten 1993 har det funnits lika mycket sill hela tiden. Beståndet har inte minskat. I Bottenhavet har beståndet av sill däremot minskat under samma period. Läs mer…
Den invasiva fisken svartmunnad smörbult fortsätter att sprida sig och ser nu ut att vara en av de dominerande fiskarterna på vissa platser i Gävlebukten. Det visar prover som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort med så kallad miljö-DNA som kan användas för att analysera biologisk mångfald i olika typer av ekosystem. Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten har gjort ett förslag till miljöstatusbedömning i Sveriges hav som kommer fram till att det är dåligt. Samtidigt har egentligen ingenting förändrats sen de gjorde en bedömning förra gången. Vid en genomläsning framgår dock att det hela är väldigt märkligt och de gör väldigt märkliga bedömningar. Läs mer…
Under perioden februari-mars 2023 utförde Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen (KBV) ett gemensamt pådrag riktat mot det pelagiska fisket i Östersjön. Landningskontroller utfördes på svenska och utländska fartyg i hamnarna Norrsundet, Simrishamn, Ronehamn och Nogersund. Läs mer…
Genom att haven bir allt varmare så förändras djurliv och förhållanden i havet. Vissa fiskarter som exempelvis torsk och vårlekande sill missgynnas medan andra fiskarter som till exempel kummel, ansjovis och sardin gynnas. Läs mer…
I tidningen Filters artikel om fiskarter som kommit tillbaks uttalar sig en forskare mycket positivt om laxen i Östersjön. För Hellström, som i över ett decennium har rest land och rike runt för att märka arter längs de svenska kusterna, finns det emellertid en rovfisk som skänker mer hopp om framtiden än någon annan: den vilda östersjölaxen. Läs mer…
DN har publicerat en artikel om att pelagiska fiskebåtar uppger felaktigt fångstsammansättning vid landningar av pelagisk fisk. Det är förekommande och orsaken Läs mer…
Emma Nohrén är riksdagsledamot för Miljöpartiet som sitter i Miljö – och jordbruksutskottet. Det är det utskott som har ansvar för fiskerifrågorna. Hon har sysslat med fiskerifrågor under lång tid men tycks inte kunna ta till sig verkligheten. Hon kopplar ihop saker som inte har varandra att göra, påstår att forskarna säger nåt annat än de gör och föreslår meningslösa åtgärder. Läs mer…
Hur mycket som får fiskas styrs med kvoter som beslutas efter vetenskapliga bedömningar. Bestånd av pelagiska fisk varierar ofta kraftig i storlek. Ju mer kortlivade de är, ju större variationer mellan olika år. Detta gör att kvoterna av naturliga skäl går upp och ner. Läs mer…
Ulf Bergström är en sympatisk fiskforskare på SLU som dock har ett grundläggande problem. En slags blindhet. Han tycks sakna all form av förmåga att se bortom sitt eget forskningsområde. Han verka ha en begränsad kunskap om andra saker än spigg och strömming. Läs mer…
Det svenska pelagiska fiskerättigheterna i Östersjön handlar om skarpsill och sill. Skarpsillen (vassbuken) är ekonomiskt viktigare och en betydligt större kvot än sillkvoten. I Bottenhavet och Bottenviken (norra Östersjön) är dock sill (strömming) en viktigare art. Läs mer…
BalticWaters2030 påpekar in en artikel att osäkerheterna när det gäller hur fiskekvoter fastställs är stora. Det har de helt rätt i. Det finns en mängd osäkerheter. Fiskets redovisade fångster, de matematisk modeller som används, vetenskapsmännens godtycke och fördomar, politikernas känslighet för opinioner och påtryckningar med mera. Läs mer…
Det har inte förekommit något som helst överfiske i Östersjön de senaste 20 åren. Varken av torsk, sill eller nån annan fiske. Kvoterna för torsk, sill och skarpsill har bestämts i enlighet med vetenskapliga råd och fisket har inte någon gång fiskat mer än de vetenskapligt baserade kvoter som bestämts. Läs mer…
Besättningen på pelagiska fiskebåtar måste uppskatta hur deras fångster ser ut. Fördelningen av arter och den totala mängden. Av flera hundra ton fisk som tas ombord med pump i mycket hög takt så ska det uppskattas hur mycket sill, skarpsill, spigg och annat det är i fångsten. Läs mer…