Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det som fiskas i Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten av svenska fiskare är sill och makrill för konsumtion samt tobis och skarpsill för leverans till fiskmjöls/fiskoljeindustrin. Svenska båtar har också fiskerättigheter för kolmule (blåvitling) och hästmakrill (taggmakrill) samt vissa år även för lodda. Läs mer…
Nya S 264 Astrid kommer att visas upp vid Björnhuvudet på Öckerö på söndagen den 7 augusti med start klockan 13:00 på eftermiddagen. Ägarna, Astrid Fiske AB, bjuder på kaffe och fika. Samtidigt passar de på att också visa upp Läs mer…
Siklöja fiskas främst I Bottenviken och Vänern. Mindre mängder fiskas också i Mälaren och en del andra sjöar. Av siklöjan som fiskas i Bottenviken tillverkas Kalix löjrom och av den som fiskas i Vänern görs Vänerlöjrom. Läs mer…
Jag har tidigare gjort översikter över antalet landningar i olika sorters svenska fisken. Nu tänker jag också göra en översikt över landningar per hav och jag börjar med Östersjön inklusive Östersjön. Då debatten om detta fiske varit omfattande redogör jag också för vilken typ av båtar det är som landar fisken. Läs mer…
Enligt uppgifter jag erhållit från aktiva yrkesfiskare är den så kallade surströmmingskrisen ett spel för gallerierna. Det finns gott om strömming/sill för den som vill betala rätt pris. I Finland landas strömming för konsumtion i Kaskö där det finns en mottagningsanläggning. Läs mer…
Sill/strömming i Östersjön och sill/strömming i Bottenhavet finns i höstlekande varianter och vårlekande varianter. Vissa perioder dominerar vårlekande sill och vissa perioder dominerar höstlekande sill. Att bestånden av vårlekande sill minskat i Bottenhavet är otvivelaktigt Läs mer…
Miljöpartiet har på allvar fört fram ett förslag om att en stor del av det svenska fisket ska läggas ner. Det vill förbjuda allt så kallat industrifiske, dvs fiske för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. De påstår också att det funnits ett sådant förbud tidigare. Läs mer…
Nästan alla typer av fiske är behäftat med miljöproblem av olika slag. En del typer av fisken har lite fler problem, en del har lite större problem. I en del fisken är det lätta att åtgärda problemen. I andra fisken är det inte lika lätt. Läs mer…
Miljörörelser och miljölobbyister hävdar regelbundet att svenskt fiske är subventionerat. Speciellt brukar de driva tesen att det storskaliga pelagiska fisket är subventionerat. De har fel. Det storskaliga pelagiska fisket är inte subventionerat på nåt sätt. Läs mer…
Det är tydligt och klart att det svenska yrkesfisket subventioneras av staten. Men det gäller bara om vi enbart räknar med intäkter och kostnader i själva fisket. Läs mer…
Industritrålare kallas ibland de trålare som i huvudsak fiskare för fiskmjöls- och fiskoljeindustrin. Det handlar då om pelagiskt fiske av sådana arter som skarpsillI och tobis men också om sill i Östersjön. Ibland påstås det att det finns 30 industritrålare, ibland 20 stycken. Läs mer…
Svaret är troligen ja om bränslesubventioner samt kostnader för fiskeriförvaltning och kontroll räknas in. Men allt fiske subventioneras inte. Låt oss titta lite på siffrorna. Vad det gäller kostnader och kontroller utgår jag från kostnader per aktiv båt. Läs mer…
Ett 30-tal fiskebåtar har pelagiska fiskerättigheter. Det handlar om fiskerättigheter för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill, tobis, kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill), lodda och sperling (vitlinglyra). Läs mer…
Lobbyorganisationen Fishsec som är företrädare för Naturskyddsföreningen, Sportfiskarna och WWF Sverige har dragit igång en ny kampanj. Rädda Östersjötorsken. Eller på engelska Save Baltic Cod. Läs mer…
Kräftfiske till havs är det fiske i Sverige som engagerar flest fiskebåtar. Det är också det fiske som sysselsätter näst flest personer. Allra flest sysselsätter dock det pelagiska fisket. Kräftfisket bedrivs både med trål och med bur. Fisket bedrivs i Skagerak och Kattegatt. Mer än 200 båtar har fiskemöjligheter för kräfta. Läs mer…
Märta Stenevi är politikern som vill stoppa nåt som inte finns. I alla fall var det vad hon sa i radioprogrammet P4 Extra den 7 juli när hon uppgav att hon ville stoppa det industriella bottentrålsfisket i Östersjön för det var orsaken till miljöproblemen i Östersjön. Läs mer…
Swedish Pelagic Federation har gjort tre filmer om hur sillfiske går till. En om fisket, en om hanteringen ombord och en om landningen. Läs mer…
Fisk fångas dels i ett riktat fiske, dels som bifångst i räk- och kräftfiske. Bara en liten del av all arter som fånga sär kvoterade och ett ännu lägre antal omfattas av individuella fiskemöjligheter. De fiskarter som omfattas av årliga individuella fiskemöjligheter är torsk, sej, kolja, vitling och rödspätta. Läs mer…
Jag har tidigare gjort en delvis redovisning av fiskemöjligheterna i det svenska räkfisket under 2023. Det insmög sig några fel i den redovisningen som jag senare rättat. Dels var det bara halvårskvoter jag redovisade från början då jag fått uppgifter från Havs- och vattenmyndigheten där det inte angavs. Läs mer…
Övergödning är ett problem i Östersjön. Halterna av fosfor och kväve har ökat vilket bl.a. har lett till ökade algblomningar och förändringar i ekosystem. Förekomsten av brax och id, två karpfiskarter som binder näringsämnena fosfor och kväve, har ökat. Läs mer…