Sveriges största tidning om yrkesfiske
Enligt en dom i EU-domstolen är det olagligt att sätta kvoter som medför överfiske. Överfiske är när det fiskas mer än vad som anses vara hållbart. Domen rör ett fall på Irland där kvoter regelmässigt satts högre än vad rådgivningen ansett vara hållbart. Läs mer…
Mer fiske av kolja och sill. Mindre av kummel och havskräfta. Nu har EU:s fiskeministrar beslutat om kvoterna för Västerhavet under 2024. Beslutet om 2024 års fiskekvoter fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel 10 – 12 december. Läs mer…
Genom digitala förhandlingar har Norge och Ryssland kommit överens om ett fiskeavtal för 2024. Avtalet är det viktigaste och största bilaterala fiskeavtalet som Norge har. Avtalet gäller fiske i Barents Hav. Läs mer…
Ministerrådet har beslutat om nya kvoter för Östersjön inför 2024. För sill har de bestämt en minskning av kvoten med 43% jämfört med i år i centrala Östersjön vilket ger 40 368 ton och en minskning med 33% i Bottenhavet vilket innebär att 55 000 ton får fiskas Läs mer…
ICES har publicerat sina kvot råd för makrill, kolmule (blåvitling), NVG-sill (atlantoskandisk sill), nordsjösil och hästmakrill (taggmakrill) inför 2024. Rekommendationerna innebär en minskning för atlantoskandisk sill och makrill men en ökning för kolmule, nordsjösill och hästmakrill. Läs mer…
Hur mycket som får fiskas styrs med kvoter som beslutas efter vetenskapliga bedömningar. Bestånd av pelagiska fisk varierar ofta kraftig i storlek. Ju mer kortlivade de är, ju större variationer mellan olika år. Detta gör att kvoterna av naturliga skäl går upp och ner. Läs mer…
ICES har kommit med de nya rekommendationerna för Östersjön inför 2024. Inte oväntat rekommenderar de en sänkt kvot för sill i både Bottenhavet och Östersjön. Läs mer…
BalticWaters2030 påpekar in en artikel att osäkerheterna när det gäller hur fiskekvoter fastställs är stora. Det har de helt rätt i. Det finns en mängd osäkerheter. Fiskets redovisade fångster, de matematisk modeller som används, vetenskapsmännens godtycke och fördomar, politikernas känslighet för opinioner och påtryckningar med mera. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har kommit med sina rekommendationer för tobisfisket under 2023. Jämfört med rekommendationerna för 2022, så innebär de en ökning av tobiskvoten. Läs mer…
Kustkvoter är den del av de svenska kvoterna som tilldelas det småskaliga kustnära fisket som i huvudsak sker med garn, bur, tinor och fällor men även med dörj, pilk och andra krokredskap. Det mesta av det kustnära svenska fisket fungerar dåligt och utnyttjar inte de kvoter de har. Läs mer…
Varje år beslutar EU:s fiskeministrar om kvoter för Västerhavet. Det rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Beslutet om 2023 års fiskekvoter fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel 11-12 december. Läs mer…
EU:s ministerråd har höjt kvoten för sill i Östersjön mer än vad som föreslagits av EU-kommissionen. 32% istället för 14%. De har dessutom beslutat sig för att sänka skarpsillskvoten. Det är helt orimliga beslut i ett läge när sillkvoten borde minskas och skarpsillskvoten höjas rejält. Läs mer…
Det sillkvoter som föreslagits för Östersjön är i enlighet med forskarnas uppfattning och följer helt det vetenskapliga råden. När SVT påstår att forskarna vill ha mindre kvoter än de som föreslagits av politiker fabulerar SVT. Läs mer…
Redan 1984 införde Tyskland individuella fartygskvoter (IQ) där fiskerättigheter delades till fiskebåtar som var aktiva vid tillfället baserat på deras historiska fiske. I detta historiska fiske ingick också fiskerättigheter i Nordatlanten, i norskt, färöiskt, grönländskt och internationellt vatten. Läs mer…
EU-kommissionen har lagt fram sitt förslag om fiskemöjligheter för 2023 för Östersjön. Baserat på detta förslag kommer EU-länderna att fastställa hur mycket av de viktigaste kommersiella fiskarterna som får fångas. Läs mer…
Forskningen som ligger till grund för Internationella havforskningsrådets (ICES) bedömningar av sillbeståndet är den mest fullständiga forskningen som finns när det gäller tillståndet för sillbestånden i Östersjön. Enligt den forskningen är det så bra att sillkvoten i Östersjön kan öka medan den bör minska något i Bottenhavet. Läs mer…
Den 25 februari publicerade ICES (Internationella havsforskningsrådet) kvotråden för årets tobisfiske som vanligtvis startar den 1 april. Återigen är det frågan om små kvoter vilket skulle göra det besvärligt för det yrkesfiskare som gjort sig beroende av tobisfisket. Läs mer…
I en undersökning av effekterna på det småskaliga fisket av införandet av överförbara fiskerättigheter (IFQ, ITQ, TFC) i de nordiska länderna konstaterar en grupp forskare att det småskaliga fisket inte drabbats negativt. Läs mer…
Henning Kjeldsens företag Gitte Henning Pelagic A/S sålde i början av året alla sina fiskerättigheter till några andra företag. Gitte Henning Pelagic är ett Skagen-företag och huvuddelen av fiskerättigheterna övertogs av två andra fiskeriföretag i Skagen, Astrid Fiskeri A/S och Themis Fiskeri A/S. Resten köptes i huvudsak av Rederiet Isafold A/S i Hirtshals. Läs mer…
Varje år beslutar EU:s fiskeministrar om kvoter för Västerhavet, vilket rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Beslutet om 2022 års fiskekvoter fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel den 12-13 december. Läs mer…