Sveriges största tidning om yrkesfiske
Skarpsill som också kallas brisling i Västerhavet och vassbuk i Östersjön är ett fiske där svenskarna dominerar. I sillfisket förekommer också många danskägda och norskägda fiskebåtar, men i brislingfisket (skarpsillsfisket) spelar de en mindre roll. Läs mer…
Svenska fiskebåtar fiskar huvudsakligen skarpsill i Östersjön. Allt storskaligt skarpsillsfiske är riktat trålfiske med sill som bifångst. Men de mindre trålarna som främst bedriver riktat sillfiske får skarpsill som bifångst. Många mindre trålare bedriver även riktat skarpsillsfiske och får då sill som bifångst. Läs mer…
Lax är nyttig mat. Mycket nyttig mat som all annan fet fisk. Även odlad lax är mycket nyttig mat. Faktiskt bättre än vildfångad vanlig lax. I alla fall om laxen kommer från Östersjön eller sjöar, älvar och åar i Sverige eller nåt annat land runt Östersjön. Ännu nyttigare är sill, skarpsill och makrill. Läs mer…
Fyra fiskarter dominerar bland de fiskrätter vi äter på jul. Långa i form av lutfisk, sill i form av inlagd sill, inlagd skarpsill som kallas ansjovis och gravad eller rökt lax. Läs mer…
Det har visat sig att polska fiskebåtar landar fler och fler pelagiska fångster i svenska hamnar. Det är också så att flertalet av de båtar som ertappats med felaktiga mängder sill i loggboken jämfört med vad de faktiskt fångat och landar är polska. Läs mer…
Yrkesfiskarna kan sannolikt se fram emot att fånga betydligt mer skarpsill (brisling, sprat) i Nordsjön den kommande säsongen. Säsongen sträcker sig från 1 juli 2023 till 30 juni 2024. ICES rekommenderar i alla fall att kvoten för skarpsill i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt fördubblas från cirka 70 000 ton till drygt 143 000 ton. Läs mer…
Pelagiskt fiske är fiske efter fisk som lever i de öppna vattenmassorna och inte vid botten. För svenska fiskare handlar det främst om sill, skarpsill (brisling), makrill och tobis men även om hästmakrill (taggmakrill), sperling (viltinglyra), kolmule (blåvitling) och spigg. Läs mer…
Runt kusten i Sydamerika fångas bland annat chilensk sill (Strangomera bentincki ) och Falklandsskarpsill (Sprattus fuegensis) i ett omfattande kommersiellt fiske. Detta fiske förekommer sida vid sida med fisket av stillahavssardin och anchoveta i Chile. Läs mer…
Skarpsill (Sprattus sprattus) som också kallas vassbuk eller brisling, är en art av benfisk i familjen sillfiskar (Clupeidae). På engelska är namnet sprat. Utbredningsområdet är östra Atlanten, från Lofoten till Marocko inklusive Nordsjön och Östersjön upp till Bottenhavet. Läs mer…
I Östersjön dominerar två arter kraftigt om vi ser till den biomassa som finns. Skarpsill och spigg. Resultatet av detta är att spigg och skarpsill äter upp ägg och yngel av andra fiskarter vilket gör att de blir brist på dessa arter. Läs mer…
Norge kommer inte att ha något fiske av skarpsill (havbrisling) i år då kvoten är för liten. Inte heller förra året fanns det något norskt fiske av havbrisling. Havbrisling är skarpsill som lever i Nordsjön medan kustbrisling är skarpsill i de norska fjordarna. Men det landas ändå skarpsill i Norge. Läs mer…
EU, Storbritannien och Norge har nu satt kvoten för nästa års skarpsillfiske. Den totala kvoten för skarpsill (brisling) kommer i enlighet med rådet från ICES att vara 70 000 ton. 58 500 ton av detta tillfaller danska yrkesfiskare. Kvoten som sträcker sig från 1 juli till 30 juni är 36 procent lägre än den varit det senaste året. Läs mer…
Sill och skarpsill är de allra nyttigaste fiskarna att äta. De är samtidigt de klimatvänligaste och miljövänligaste fiskarna att fiska. Men det mest av den sill och skarpsill som fiskas av svenska yrkesfiskare används till fiskmjölsproduktion. Läs mer…
Sill och skarpsill är bra mat. Ändå äter vi nästan ingen skarpsill i Sverige och mycket mindre sill än vad vi skulle kunna äta. Ungefär 25% av den sill och skarpsill som fiskas går till mänsklig konsumtion. Läs mer…
ICES bedömningar av skarpsillsbestånden i både Nordsjön och Östersjön är mycket märkliga. De föreslagna respektive beslutade kvoterna i såväl Nordsjön som Östersjön är därför alldeles för låga och små i förhållande till verkligheten. Läs mer…
Strömmingsfiske i svenska vatten var rubriken för veckans frukostseminarium vid Östersjöcentrum vid Stockholms universitet. Magnus Appelberg från SLU Aqua höll en intressant föreläsning kring situationen för sillen i egentliga Östersjön och Bottniska viken (dvs Bottenhavet och Bottenviken). Läs mer…
En artikel i Bohusläningen som rimligen handlar om skarpsill är mycket förvirrad och förvirrande. Den är uppenbarligen skriven av en person som inte vet att skarpsill och sill är två helt olika fiskarter som används till olika saker. Att jag Läs mer…
Skarpsillfisket i Skagerak inleddes i måndags. Skarpsillen i Skagerak fiskas för tillverkning av ansjovis. Fisket bedrivs med snörpvad på djupt vatten innanför trålfiskegränsen. Endast två båtlag kommer att fiska skarpsill i år fast Lysekils-Posten skriver två båtar, en stor och Läs mer…
Idag finns det mer än dubbelt så mycket skarpsill (brisling) som på 1980-talet. Det finns bara cirka en tredjedel så mycket sill som på 1980-talet, jämfört med 1970-talet kanske hälften så mycket sill. När det gäller torsk finns det kanske Läs mer…
I en liten artikel om flippande ekosystem i Östersjön föreslår en skribent i vetenskapstidningen Forskning & Framsteg att skarpsillsfisket i Östersjön troligen måste öka för att ens ha möjlighet att rädda torsken. Den lilla artikeln eller notisen är publicerad i Läs mer…