Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Industrifisket handlar om fiske av tobis, brisling (skarpsill), sperling (vitlinglyra), hästmakrill, blåvitling (kolmule) och havgalt (trynfisk). Läs mer…
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar kvoter för kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…
ETC har publicerat en artikel om införandet av överförbara fiskerättigheter (TFC) i det demersala fisket i Sverige. I den artikeln påstår de bland annat att fyra familjer äger 75% av alla fiskerättigheter inom det pelagiska fisket i Sverige. Läs mer…
För att det ska vara möjligt att ställa om från ett fossilbaserat samhälle till samhälle som är mer klimat- och miljövänligt krävs mer elektricitet. De mer klimat- och miljövänliga sätten att producera el som det finns möjlighet att använda i Sverige är vattenkraft, vindkraft och solenergi. Läs mer…
Ett populärt krav från många miljövänner, miljöpartister och vänsterpartister är utflyttning av trålgränsen. Förslagen stöds i allmänhet också av alla andra partier. Undantagen är när det finns nån riksdagsledamot som kommer från kusten i Bohuslän. De brukar vara emot oavsett vilket parti de tillhör. Läs mer…
En yrkesfiskare i Göteborgs skärgård har åtalats efter att ha ertappats med en stor mängd krabbklor. Mannen landade totalt 363 kilo krabba. 181 kilo bestod av hela krabbor och 182 kilo var avskilda krabbklor. Det är inte tillåtet. Avskilda krabbklor får bara utgöra maximalt 1% av vikten på fångsten. Läs mer…
Många miljövänner, miljöpartister och vänsterpartister vill förbjuda bottentrålning helt och hållet. Sådana krav har också fått stöd från många borgerliga politiker inklusive sverigedemokrater. Andra vill förbjuda bottentrålning i marina skyddsområden och åter andra vill flytta ut trålgränsen från 4 sjömil (3 sjömil i Halland) till 12 sjömil Läs mer…
Det svenska skaldjursfisket är framförallt kräftfiske och räkfiske. Det sker huvudsakligen med trål men en mindre del av kräftorna fiskas med bur. Förutom kräftor och räkor är även hummer viktigt för en del yrkesfiskare och dessutom fångas en hel del krabba som bifångst i burfisket av kräfta och i hummerfisket. Läs mer…
Yrkesfiskarna kan sannolikt se fram emot att fånga betydligt mer skarpsill (brisling, sprat) i Nordsjön den kommande säsongen. Säsongen sträcker sig från 1 juli 2023 till 30 juni 2024. ICES rekommenderar i alla fall att kvoten för skarpsill i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt fördubblas från cirka 70 000 ton till drygt 143 000 ton. Läs mer…
Torsken i Östersjön har i stort sett försvunnit. Det verkar dock finns ett reliktbestånd i Ålands hav som klarar sig bra. Däruppe är troligen havet tillräckligt kallt fortfarande och det torskbeståndet är sannolikt också anpassat till en lägre salthalt. Läs mer…
Naturskyddsföreningen har gjort en rapport om trålfiske innanför den så kallade trålgränsen. De konstaterar att 90 procent av fångsten innanför trålgränsen tas med trål i Östersjön, 58 procent i Bottniska viken (Bottenhavet och Bottenviken) och 32 procent i Kattegatt och Skagerak (kallas Västerhavet i rapporten). Läs mer…
I en debattartikel i DN pekar några företrädare för det pelagiske fiskets organisation, Swedish Pelagic Federation PO (SPF), på några existerande problem inom det pelagiska fisket som efterfrågan och bristande kapacitet i beredningsindustrin samt vad som skulle behöva göras på dessa områden Läs mer…
Västerhavet innefattar i detta sammanhang Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Engelska kanalen, Skagerak och Kattegatt. Det är där svenska fiskare fiskar det mest av den fisk och de skaldjur de fångar. Detta om vi också räknar danskägda och tyskägda båtar som ägs av svenska yrkesfiskare. Läs mer…
Pelagiskt fisk är fiske efter fisk som lever i de öppna vattenmassorna och inte vid botten. För svenska fiskare handlar det främst om sill, skarpsill (brisling), makrill och tobis men även om hästmakrill (taggmakrill), sperling (viltinglyra), kolmule (blåvitling) och spigg. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har kommit med sina rekommendationer för tobisfisket under 2023. Jämfört med rekommendationerna för 2022, så innebär de en ökning av tobiskvoten. Läs mer…
Större delen av det svenska fisket sker med bottentrål. Det gäller det småskaliga kustnära siklöjefisket i Bottenviken, större delen av det kustnära småskaliga strömmingsfisket i Bottenhavet, större delen av det småskaliga kräftfisket på Västkusten, allt räkfiske och allt fiskfiske, dvs fiske av bottenlevande arter. Läs mer…
Den 16 januari redovisade Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ett regeringsuppdrag om faktorer att beakta i ett system med överlåtbara fiskerättigheter inom det demersala fisket, det vill säga fiske efter de arter som lever nära havsbotten såsom nordhavsräka, havskräfta och torsk. Läs mer…
Under flera decennier har det varit brist på vuxen torsk på västkusten, trots att det under vissa år observerats mycket ung torsk (juvenil torsk) som inte är äldre än två år. Detta har gjort att många trott att kustbestånden av torsk är så gott som utrotade och att den torsk man nu hittar på västkusten huvudsakligen är utsjötorsk. Läs mer…
Fiskefria områden kan bidra till att stärka bestånd av fisk och skaldjur och återställa ekosystemens funktion. Detta enligt forskare på SLU. Erfarenheter av de svenska fiskefria områdena har visat att bestånden tillväxer snabbt när ett område fredas, men att det finns undantag. Läs mer…