Sveriges största tidning om yrkesfiske
Ett populärt krav från många miljövänner, miljöpartister och vänsterpartister är utflyttning av trålgränsen. Förslagen stöds i allmänhet också av alla andra partier. Undantagen är när det finns nån riksdagsledamot som kommer från kusten i Bohuslän. De brukar vara emot oavsett vilket parti de tillhör. Läs mer…
Många miljövänner, miljöpartister och vänsterpartister vill förbjuda bottentrålning helt och hållet. Sådana krav har också fått stöd från många borgerliga politiker inklusive sverigedemokrater. Andra vill förbjuda bottentrålning i marina skyddsområden och åter andra vill flytta ut trålgränsen från 4 sjömil (3 sjömil i Halland) till 12 sjömil Läs mer…
Norrlandskustens fiske består i huvudsak av siklöjefiske för tillverkning av löjrom och strömmingsfiske (sillfiske) för tillverkning av surströmming. Dessutom finns ett mindre fiske av lax och sik för direkt konsumtion. Även mindre en del av strömmingen/sillen används till konsumtion. Läs mer…
Lobbyorganisationen BalticWaters2030 som arbetar för att förbjuda allt yrkesfiske och ställa alla yrkesfiskare utan försörjning har ställt en fråga om varför trålgränsen inte flyttas ut trots att riksdagen tagit ett beslut om att så borde ske. Läs mer…
Naturskyddsföreningen har gjort en rapport om trålfiske innanför den så kallade trålgränsen. De konstaterar att 90 procent av fångsten innanför trålgränsen tas med trål i Östersjön, 58 procent i Bottniska viken (Bottenhavet och Bottenviken) och 32 procent i Kattegatt och Skagerak (kallas Västerhavet i rapporten). Läs mer…
Som ett svar på Vänsterpartiets faktamässigt felaktiga insändare i Söderhamns-Kuriren om strömmingsfiske i Bottenhavet har ett par yrkesfiskare och kustboende skrivit en insändare om vänsterpartiets påstådda dubbelmoral och svek när det gäller det kustnära fisket Läs mer…
Flera personer från Vänsterpartiet har skrivit en insändare om fiske i Söderhamns-Kuriren. I artikeln kan vi notera att hon har noll koll på verkligheten. De skriver bland annat följande Läs mer…
I gårdagens nyheter på TV framfördes det flera felaktiga påståenden om det pelagiska fisket i Östersjön och Bottenviken. Den ena stod nyhetsreportern för när hon påstod att det storskaliga pelagiska fisket (industrifisket) skulle vara ansvariga för att sillbeståndet i Bottenhavet har problem. Läs mer…
Under 2022 stod de 20 största båtarna för nära 95 procent av den svenska fångsten från Östersjön enligt BalticWaters 2030. Egentligen menar de att de 20 båtar som fiskade mest stod för 95% av fångsten. Viktmässigt fångades främst skarpsill (60%) och sill/strömming (37%), följt av spigg (1,4%), siklöja (1%) och lax (0,1%). Läs mer…
År 2021 landades 474 ton strömming/sill på kustkvoten i Norrland. 2022 landades det 449 ton. Minskningen var 25 ton vilket innebär en minskning med 5,3%. En mycket marginell minskning som inte på något sätt visar att strömmingen blivit svårare att fånga. Läs mer…
Enligt BalticWaters2030 var det betydligt färre båtar som landade fisk fångad i Östersjön år 2022 än år 2021. År 2021 rapporterade 457 svenska fiskebåtar fångst från Östersjön jämfört med 348 stycken under 2022. En minskning med 109 stycken. Läs mer…
Svenska pelagiska fiskebåtar fiskar i ett stort område. Från Nordatlanten väster om Irland eller runt Färöarna upp till Norska havet väster om Norge, I Nordsjön kring Shetlandsöarna och ner till väster om Jylland. Dessutom i Skagerak och Kattegatt liksom i Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
Hur mycket sill/strömming som det finns i Östersjön uppskattas av en mängd forskare och resultaten sammanställs och publiceras av Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Det finns enligt deras bedömningar ingen fara för sillen i de östra delarna Östersjön. Inte heller i Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
Pelagiskt fisk är fiske efter fisk som lever i de öppna vattenmassorna och inte vid botten. För svenska fiskare handlar det främst om sill, skarpsill (brisling), makrill och tobis men även om hästmakrill (taggmakrill), sperling (viltinglyra), kolmule (blåvitling) och spigg. Läs mer…
9 av 10 strömmingar i Östersjön är borta påstår Superimiljöbloggen. Det är en lögn. Den rapport de hänvisar till handlar bara om den vårlekande strömmingen/sillen som leker vid kusten i Bottenhavet. Men den vårlekande strömmingen i Bottenhavet är bara en mindre del av strömmingen/sillen i Östersjön och Bottenhavet. Läs mer…
Det stora svenska pelagiska trålarna befinner sig i huvudsak på fiske i Östersjön. Få av dem nära kusten och bara tre stycken verkar fiska i Bottenhavet (en av dem är på väg dit), GE 49 Arcadia, SM 53 Glomskär och GG 218 Västfjord. Dessa tre är bland de mindre av de stora pelagiska trålarna Läs mer…
DN slår på stort. Det är katastroflåga nivåer när det gäller strömming/sill i Östersjön påstår de. Det är inte sant. Vad som är sant är att det finns mycket lite strömming nära kusten i Bottenhavet på våren och försommaren. Det är känd information. Läs mer…
Fiskefria områden kan bidra till att stärka bestånd av fisk och skaldjur och återställa ekosystemens funktion. Detta enligt forskare på SLU. Erfarenheter av de svenska fiskefria områdena har visat att bestånden tillväxer snabbt när ett område fredas, men att det finns undantag. Läs mer…
De senaste åren har larmrapporterna om gäddans dåliga situation i Östersjön duggat tätt. Larmen har dock ofta baserats på enstaka observationer och inte på systematiskt insamlad data. I en nyligen publicerad studie från SLU har forskarna samlat in uppgifter om gäddans utveckling runt om hela Östersjön. Läs mer…
Området där Östersjön möter Nordsjön är en smältdegel – för sill. Tack vare genteknikens utveckling kan ett internationellt forskarteam nu visa att den sill som fångas här under sommaren leker i olika områden och under olika perioder på året. Läs mer…