Sportfiskarna talar med kluven tunga

Två representanter för Sportfiskarna stod på Östersjöfiske 2020 och hävdade att de hade gemensamma intressen med kustfiskarna. Samtidigt sa de att eftersom fisket för nöjes skull omsätter mer pengar än det småskaliga kustfisket så måste nöjesfisket (sportfisket) prioriteras om det Läs mer…

Biologisk data tyder på att det måste fiskas mer skarpsill och dessutom fiskas spigg

Idag finns det mer än dubbelt så mycket skarpsill (brisling) som på 1980-talet. Det finns bara cirka en tredjedel så mycket sill som på 1980-talet, jämfört med 1970-talet kanske hälften så mycket sill. När det gäller torsk finns det kanske Läs mer…

Yrkesfiskare och fiskeriföretag som driver turistverksamhet

Jag har tidigare skrivit om yrkesfiskare som också driver restaurangverksamhet som ett komplement till sitt fiske samt sådana som skapat varumärken som höjer värdet på deras fångster. Genom restaurangverksamhet och varumärken kan yrkesfiskaren själv få ut mer av värdet i Läs mer…

Lönsamhet i insjöfisket

Det finns förutom de fisken jag tidigare beskrivit, det pelagiska fisket, siklöjefiske, fisket av läppfisk, kräftfisket, fiskfisket och räkfisket ytterligare en typ av yrkesfiske i Sverige som uppvisar en god lönsamhet. Detta fiske omnämns sällan då det ingår i den Läs mer…

Inför reduktionsfiske på spigg i Östersjön

Storspigg är en fiskart som blivit extremt vanlig i Östersjön. Så vanlig att den orsakar stora problem genom att den äter upp ägg och yngel av de fiskar som leker vid kusterna såsom abborre, gädda, gös och vårlekande sill/strömming. Orsaken Läs mer…

Så mår fisk och skaldjur i svenska vatten

Statusen för torsk i Kattegatt och östra Östersjön och för hälleflundra i Västerhavet är enligt ICES så dålig att arterna inte bör fiskas alls. Utvecklingen är mer positiv för makrill, långa och nordhavsräka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och Läs mer…

Sveriges största fiskelägen genom tiderna – första världskriget

För Sverige finns årlig och tillförlitlig fiskeristatistik uppdelat på fiskelägen för ungefär halva delen av 1900-talet med start 1914 och slut 1960. För Blekinge är dock statistiken dålig fram till 1950-talet vad det gäller enskilda fisklägen. Efter 1960 finns bara Läs mer…

Yrkesfiske i Hjälmaren

Yrkesfisket i Hjälmaren är större än yrkesfisket i Mälaren och Vättern, men mindre än det i Vänern. Fisket kan bedrivas med yrkesfiskelicens eller med enskild fiskerätt men statistiken gäller bara fiske med yrkesfiskelicens. Gös och signalkräfta är de viktigaste arterna Läs mer…

Yrkesfiske i Mälaren

I Mälaren finns 36 fiskare med yrkesfiskelicens (2015).  I Västmanlands län finns 14 och lika många är aktiva i Sörmlands län. I Upplands län finns fyra yrkesfiskare i Enköpings kommun. Resterande 4 finns i Stockholms län. Dessutom kan yrkesfiske bedrivas Läs mer…

Yrkesfiske i Vänern

Yrkesfisket i Vänern är mer omfattande än yrkesfisket i Vättern. Totalt finns ett 80-tal yrkesfiskare i Vänern. Omkring 60 av dem har yrkesfiskelicens men av dessa är endast 40 stycken egentligen aktiva. De flesta yrkesfiskare finns i Västra Götalands län Läs mer…

Yrkesfiske i Vättern

Besökte i förrgår ett litet fiskeläge i Vättern norr om Karlsborg som heter Klangahamn. En liten hamn med en 3-4 yrkesfiskebåtar, ett rökeri och en fiskbutik. Köpte en rökt öring som smakade utsökt. Rökeriet och fiskbutiken drivs av Klanghamns Fisk Läs mer…

Fiske kan ha samma effekter som övergödning invid kusten

Fiske kan enligt enligt en undersökning som gjorts av forskare på SLU påverka kustnära fiskbestånd på liknande sätt som övergödning. Detta genom att rovfiskar som abborre (perch, artikeln om undersökningen är på engelska) och gädda (pike) fiskas hårdare vilket leder Läs mer…

Professor: Säl och skarv äter lika mycket fisk som yrkesfisket tar upp

När det gäller kusterna i Östersjön och fisket längs kusten så är det så att skarv och säl äter lika mycket fisk som fisket tar upp. Detta enligt en studie som gjorts av Stockholms universitet, SLU med flera. Professor Sture Läs mer…

Fiske med passiva redskap i norra Östersjön 2015-17

Fisket med passiva redskap i Bottenhavet och Bottenviken är framföraltl ett garnfiske som bedrivs i södra Norrland och norra Uppland. I rapporten Aqua reports 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015 från SLU Aqua har laxfiske som till stor del bedrivs Läs mer…

Fiske med passiva redskap i Östersjön 2015-2017

Fisket med passiva redskap i egentliga Österjön behandlas separat från fisket med passiva redskap efter torsk i rapporten Aqua reports 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015 från SLU Aqua. Detta fiske är ett mycket småskaligt fiske som sker med garn, Läs mer…

Vikingen Elifir Elg var inte först med att plantera ut fisk

Enligt ett pressmeddelande från Umeå universitet sägs det att en runsten från vikingatiden omtalar att en viss Elifr Elg planterade in fisk i norska sjön Raudsjöen. Forskare ska nu analysera gammalt DNA i sedimentprover från sjön – och förutom verifiera Läs mer…

Säl och skarv konkurrerar ut det kustnära fisket

I Sverige och runt om i Europa förs en stundtals laddad debatt kring frågan om ifall fåglar, sälar och människor konkurrerar om fisken i sjöar och hav. I Östersjön råder sådan konkurrens visas i en ny studie från bland annat Läs mer…