Sveriges största tidning om yrkesfiske
Just nu befinner sig de flesta stora pelagiska trålare i Nordsjön. Några befinner sig i hamn för att landa och andra är kvar i hamn av andra skäl. De som är rena kvotbåtar som GG 204 Tor-ön och GG 850 Odeskär ligger förstås i hamn. GG 778 Lövön håller på att renoveras, rustas upp och göras i ordning på Ö-varvet. Läs mer…
Fisket av kräfta är det viktigast demersala fisket i Sverige tillsammans med räkfisket. Det omfattar överlägset flest fiskebåtar. Kräftfisket består i praktiken av tre segment, burfiske, fiske av kräfta med ristförsedd trål och fiske av kräfta med trål utan rist. Läs mer…
Astrid Fiske AB på Rörö är Sveriges i särklass största fiskeriföretag. Företaget ägs av familjen Johansson. Det är framförallt ett stort pelagiskt fiskeriföretag men i Sverige bedriver de även ett demersalt fiske. För detta äger de tre fiskebåtar varav två trålare och en mindre burfiskebåt. Läs mer…
Rörö är hemmahamn för 6 fiskebåtar. Dessutom äger företag som har huvudkontor på Rörö ytterligare två fiskebåtar och ett företag som ägs av personer på Rörö ytterligare en båt. Dessutom finns ett antal små fiskebåtar som jag inte tar med här. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Industrifisket som behandlas här kallas också foderfiske och skrapfiske. Den fångade fisken används som råvara i fiskmjöls- och fiskoljeindustrin eller som foder på pälsdjursfarmer.. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Östersjön består av fiske av sill/strömming och skarpsill. I huvudsak används fångsterna som råvara i fiskmjölsindustrin och som djurfoder. Det finns mycket liten efterfrågan på konsumtionsmarknaden då Livsmedelsverket avråder från att äta sill från Östersjön på grund av höga halter av miljögifter. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet betsår av industrifiske och konsumtionsfiske. Det sistnämnda ger betydligt bättre betalt och makrill ger allra bäst betalt. Därför är fiskerättigheterna för makrill mer värda än fiskerättigheterna för sill. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar kvoter för kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…
Det svenska pelagiska fiskerättigheterna i Östersjön handlar om skarpsill och sill. Skarpsillen (vassbuken) är ekonomiskt viktigare och en betydligt större kvot än sillkvoten. I Bottenhavet och Bottenviken (norra Östersjön) är dock sill (strömming) en viktigare art. Läs mer…
Det svenska skaldjursfisket är framförallt kräftfiske och räkfiske. Det sker huvudsakligen med trål men en mindre del av kräftorna fiskas med bur. Förutom kräftor och räkor är även hummer viktigt för en del yrkesfiskare och dessutom fångas en hel del krabba som bifångst i burfisket av kräfta och i hummerfisket. Läs mer…
Det stora svenska pelagiska trålarna befinner sig i huvudsak på tobisfiske i brittiskt område i Nordsjön. Det gäller såväl svenskflaggade som danskflaggade och tyskflaggade som alla befinner sig nära varandra på tobisbankarna. Läs mer…
Pelagiskt fiske är fiske efter fisk som lever i de öppna vattenmassorna och inte vid botten. För svenska fiskare handlar det främst om sill, skarpsill (brisling), makrill och tobis men även om hästmakrill (taggmakrill), sperling (viltinglyra), kolmule (blåvitling) och spigg. Läs mer…
Pelagiskt fisk är fiske efter fisk som lever i de öppna vattenmassorna och inte vid botten. För svenska fiskare handlar det främst om sill, skarpsill (brisling), makrill och tobis men även om hästmakrill (taggmakrill), sperling (viltinglyra), kolmule (blåvitling) och spigg. Läs mer…
Astrid är en fiskerikoncern som består av flera företag med familjen Johansson på Rörö som ägare. Företagen är Astrid Fiske AB, Astrid Invest AB, Skagen Fiskeri A/S och nybildade Astrid Crew Sverige AB. Läs mer…
Två tydliga konsekvenser om överförbara fiskerättigheter (TFC eller ITQ) införs i det demersala fisket är att antalet fiskebåtar kommer att minska och att det blir ökad ägarkoncentration. Det sistnämnda är en konsekvens av de förstnämnda så det viktiga är vad som händer med fiskeflottan Läs mer…
Det stora svenska pelagiska trålarna befinner sig i huvudsak på fiske i Östersjön. Få av dem nära kusten och bara tre stycken verkar fiska i Bottenhavet (en av dem är på väg dit), GE 49 Arcadia, SM 53 Glomskär och GG 218 Västfjord. Dessa tre är bland de mindre av de stora pelagiska trålarna Läs mer…
Många pelagiska fiskebåtar ligger för närvarande i hamn. En del kanske för att det är torsdag och de är färdiga för veckan. Andra kanske för att de är färdiga med fisket för i år eller för nåt annat. En del båtar är inget annat än kvotbåtar. Läs mer…
De allra flesta pelagiska svenskägda båtar fiskar för närvarande i Nordsjön och Skagerak. De landar i både danska och norska hamnar. Några landar i Sverige, främsta kanske i Rönnäng eller Kungshamn. Några ligger i Skagen (en del av dem landar säkerligen), Ängholmen, Fiskebäck, Donsö och Vrångö. Läs mer…
De allra flesta pelagiska svenskägda båtar fiskar för närvarande i Nordsjön och landar i både danska och norska hamnar. Några fiskar i Skagerak och landar i Sverige. Några ligger still i Skagen, Ängholmen och Fiskebäck eller på Donsö och Vrångö. Läs mer…
Alla stora (längre än 24 meter) pelagiska svenska och svenskägda fiskebåtar befinner sig i Nordsjön med undantag av GE 49 Arcadia, SIN 50 Laguna, SIN 602 Courage, VY 242 Vestland och SM 53 Glomskär som bara fiskar i Bottenhavet och Östersjön. Läs mer…