Sveriges största tidning om yrkesfiske
Fishecos Jan Ohlsson är upprörd. Jan Ohlsson som är redaktör för nättidningen Fisheco är antagligen Sveriges främste expert på att ha dålig koll. Han skriver ofta om yrkesfiske och fiskbestånd men hittills har jag nog inte sett ha honom ha rätt en endaste gång. Läs mer…
Backebåtar i Ålesundsområdet. Backebåtar eller långrevsbåtar är nåt som i praktiken inte längre finns i Sverige. En gång i tiden var de vanliga i mellersta Bohuslän och på Listerlandet. I Bohuslän användes de till långafiske långt ut i Nordsjön och Nordatlanten. På Listerlandet användes till laxfisk och torskfiske. Läs mer…
Regeringen och fisket. Skådespel är vad Peter Ronelöv Olsson från SFPO kallar regeringens presskonferens om utflyttning av trålgränsen och förslaget om bottentrålningsförbud i skyddade havsområden. Läs mer…
Den 31 maj publicerade det internationella havsforskningsrådet (ICES) sin vetenskapliga rådgivning för 2025 års fiskemöjligheter i Östersjön. Rådet rekommenderar ett fortsatt stopp för torskfiske i östra Östersjön. För sill/strömming är rådet från ICES att fisket kan öka i Egentliga Östersjön, medan skarpsillsfisket i hela Östersjön bör minska. Läs mer…
Trålfiskegränsen skulle flyttas ut i Kattegatt var tanken. Från 2 sjömil till 3 sjömil. Istället kom den att på sina håll flyttas in. Förmodligen på grund av ett fiskeriavtal med Danmark från 1932. Läs mer…
En forskargrupp vid Stockholms universitet ska gör en studie om bottentrålning i Östersjön och dess effekter på kolinlagringen i Östersjön. Forskningsprojektet finansieras av lobbyorganisationen BalticWaters. Bottentrålningen startade i Östersjön och Bottenhavet efter andra världskriget och ökade sen fram till och Läs mer…
Torsk fiskas idag huvudsakligen i Nordsjön och Skagerka. Fisket i Kattegatt och Östersjön är försumbart. De båtar som fiskar mest i Nordsjön är i allmänhet inte samma båtar som fiskar mest i Skagerak. De flesta torskfiskebåtarna hör hemma i Thyborøn och Hanstholm Läs mer…
I en artikel i Svenska Dagbladet (SVD) har båtbyggarna och sågverksägarna Ravanis skrivit en debattartikel om fiske. Mycket i artikeln är fria fantasier, falska påståenden och rena påhitt. De skriver i en tidning som främst läses av överklassen i Stockholm. Läs mer…
Miljövänner, lobbyister, enstaka forskare och andra påstår regelbundet att överfiske bär ansvaret för att torsken försvunnit från Östersjön. Dessutom påstår de att sillen är överfiskad. Jag har flera gånger påpekat att påståendena är felaktiga och falska. Läs mer…
Merparten av den fisk som äts i Sverige är importerad. Det är ett korrekt påstående men samtidigt rejält missvisande. Det handlar huvudsakligen om fisk som importeras från Norge och viss mån från Danmark. Läs mer…
Ofta sägs det att äldre är klokare och visare än yngre människor. Och att många yngre blir klokare med åldern: Men Axel Wenblad som en gång i tiden var chef på Fiskeriverket tycks motbevisa den tesen. Han tycks mest ha blivit förvirrad med åldern. Läs mer…
Sill från Nordsjön och Nordatlanten fiskas för konsumtion. Den äts i stora mängder. I Sverige mest som inlagd sill av en massa olika slag, i en del andra länder som äkta maatjes, saltad sill eller färsk. Sillen i Östersjön som ofta kallas strömming fiskas idag i allmänhet inte till konsumtion. Läs mer…
Journalisten Carl-Axel Fall har försökt sig på en genomgång av tillståndet i de svenska haven i tidningen Kvartal. Det är i huvudsak en artikel som bygger på fantasier, lögner och falsarier. Det första kapitalet handlar om Västerhavet dvs Kattegatt och Skagerak. Läs mer…
I en ny rapport från Helcom om miljön i Östersjön presenteras också tillståndet för olika fiskarter i Östersjön, Bälthavet och Kattegatt. För pelagiska arter, dvs arter som lever i den fria vattenmassan är läget bra. För demersala arter är läget sämre men ändå bra för de flesta arter. Läs mer…
Rapporten Hur mår de stora djuren i Östersjön? som jag redan skrivit om två gånger har återigen blivit aktuell då den tagits up i Sverige Radio genom en intervju med Gunilla Rosenqvist från Blått Centrum Gotland. Rapporten konstaterar i huvudsak att djuren i Östersjön mår bättre än själva Östersjön. Läs mer…
Vad som kan definieras som kustnära småsklaigt fiske i Sverige är mycket oklart. Men låt oss säga att det handlar om fiske nära kusten och fiske med passiva redskap. Det kan ske på de särskilda kustkvoterna, med överförbara fiskemöjligheter eller överförbara fiskerättigheter. Läs mer…
GG-området omfattar Bohuslän från Tjörn och söderut, Göteborg (dvs Västergötlands korta kuststräcka och Kungsbacka kommun i norra Halland. Förutom de företag som är större räktrålare och det större kräftfiskeföretagen finns det ett antal mindre kräfttrålare Läs mer…
För några år sen dök den blåfenade tonfisken upp i svensk vatten ingen. Efter mer än 50 år frånvaro var de tillbaks i stor skala. För några år sen dök den blåfenade tonfisken upp i svenska vatten ingen. Efter mer än 50 år frånvaro var de tillbaks i stor skala. Orsaken till detta är två saker. Det finns en massa fisk att äta i Skagerak och Kattegatt. Och fisket av tonfisk har minskat kraftigt. Läs mer…
Martin Stjernstedt är marinbiolog på Havets hus i Lysekil. I en artikel i Bohusläningen säger han en del helt riktiga saker och flera bra saker. Men samtidigt kommer han också med en del felaktiga påståenden. Läs mer…
Flera forskare som intervjuas i en artikel i DN visar att de verkar sakna grundläggande kunskaper om hur pelagiskt fiske fungerar och går till. Läs mer…