Sveriges största tidning om yrkesfiske
Bryngeld Fiskeri AB är ett fiskeriföretag som ägs av familjen Bryngeld. De ägde tidigare den pelagiska trålaren GG 505 Polar som de dock under de senaste åren i huvudsak hyrt ut till andra fiskeriföretag Läs mer…
Företaget äger två pelagiska trålare, GG 330 Carmona och GG 778 Lövön. GG 778 Lövön har under detta år bytts ut mot en äldre och mindre båt än den som företaget hade tidigare. Läs mer…
Det pelagiska konsumtionsfisket som bedrivs av svenskägda fiskebåtar består av sillfiske och makrillfiske. Sill fiskas främst i Nordsjön och Norska havet. Makrill fiskas främst i Nordsjön men kan också fiskas i Nordatlanten. För en svenskägd båt, den tyskflaggade NC 336 Kristin, finns det inte några tillgängliga landningssiffror. Läs mer…
Mellan år 2000 och år 2023 exporterades sammanlagt 260 fiskebåtar från Norge. 47 av dem hamnade i Afrika, de flesta i Västafrika. 9 av dem har någon gång under de senaste 10 åren fiskat i Marocko vilket innebär att de främst fiskat i västsahariska vatten. Läs mer…
Västerhavet innefattar i detta sammanhang Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Engelska kanalen, Skagerak och Kattegatt. Det är där svenska fiskare fiskar det mest av den fisk och de skaldjur de fångar. Detta om vi också räknar danskägda och tyskägda båtar som ägs av svenska yrkesfiskare. Läs mer…
Under 2022 stod de 20 största båtarna för nära 95 procent av den svenska fångsten från Östersjön enligt BalticWaters 2030. Egentligen menar de att de 20 båtar som fiskade mest stod för 95% av fångsten. Viktmässigt fångades främst skarpsill (60%) och sill/strömming (37%), följt av spigg (1,4%), siklöja (1%) och lax (0,1%). Läs mer…
Den pelagiska trålaren GG 505 Polar har sålts till Marocko av sina tidigare ägare. Ägare har varit Bryngeld Fiskeri AB men båten har i stor utsträckning hyrts ut. Först till Torönland HB (idag Tor-ön Fiske AB och Torland Fske AB) och sen till Båt GG 330 Carmona AB. Läs mer…
När det gäller de största svenskflaggade båtarna genom tiderna så är den största en båt som användes som frakt, depå- och fabriksfartyg i Islandsfisket 1934, GG 324 Mexicano. Även LL 230 Dux på 12:e plats hade ett liknande användning område. Den användes som moderfartyg i Islandsfisket åren 1935-1938. Läs mer…
De största svenskägda fiskebåtarna har inte svenska flagg. De har litauisk och dansk flagg. Den första svenskflaggade båten finns på 5:e plats. Ägare av Baltlanta UAB som äger de två största båtarna är Magnus Roth. Han är en svensk affärsman som idag bor i Norge och tidigare varit verksam i Ryssland och Hong Kong. Hans båtar sköts av de nederländska företaget Parlevliet & van der Plas BV. Läs mer…
Skagerak är det viktigaste havet för svenska fiske. Huvuddelen av räkfisket sker i Skagerak såväl som huvuddelen av kräftfisket. Dessutom det mesta av fiskfisket. En del kräftfiske sker dock i Kattegatt och en del räkfiske och fiskfiske i Nordsjön. Läs mer…
Det som fiskas i Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten av svenska fiskare är sill och makrill för konsumtion samt tobis och skarpsill för leverans till fiskmjöls/fiskoljeindustrin. Svenska båtar har också fiskerättigheter för kolmule (blåvitling) och hästmakrill (taggmakrill) samt vissa år även för lodda. Läs mer…
Jag har tidigare gjort översikter över antalet landningar i olika sorters svenska fisken. Nu tänker jag också göra en översikt över landningar per hav och jag börjar med Östersjön inklusive Östersjön. Då debatten om detta fiske varit omfattande redogör jag också för vilken typ av båtar det är som landar fisken. Läs mer…
Ett 30-tal fiskebåtar har pelagiska fiskerättigheter. Det handlar om fiskerättigheter för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill, tobis, kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill), lodda och sperling (vitlinglyra). Läs mer…
Det storskaliga pelagiska fisket bedrivs i Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Engelska kanalen, Skagerak, Kattegatt, Östersjön och Bottenhavet. Fisket är inriktat på arter som sill, makrill, skarpsill och tobis. Läs mer…
Sveriges största fiskehamn ligger inte i Sverige utan i Danmark. Skagen. Det är i praktiken hemmahamn för flest stora svenska och svenskägda fiskebåtar samtidigt som det är den största landningshamnen för svenskfångad fisk (fångad av svenskflaggade båtar), Läs mer…
Listan över de största fiskebåtarna med svensk flagg har ändrat sig något förra året. Den nya GG 64 Astrid Marie har dock levererats så tonnaget är mer exakt i denna lista än i listan över de största båtarna 2021. Samtidigt har GG 203 Ginneton sålts och den nya är långt ifrån klar. Läs mer…
Men det finns fler fiskeriföretag i Fiskebäck. Ett av dem är Bryngeld Fiskeri AB med dotterbolagen Bryngeld Fishery AB och Sunbeam Fishery AB. Bryngeld Fiskeri AB ägs av Thomas Bryngeld och Lars-Uno Bryngeld. I styrelsen för företaget sitter också Urban Bryngeld som suppleant. Läs mer…
Under 2020 levererades 2 nya stora pelagiska fiskebåtar med svenska flagg till svenska ägare, GG 204 Tor-ön (Tor-ön Fiske AB) och GG 207 Torland (Torland Fiske AB). Dessutom skulle GG 64 Astrid Marie ha levererats till Astrid Pelagic AB. Så skedde dock inte men den är väl sannolikt i stort sett klar där den ligger vid Karstensens utrustningskaj i Skagen. Läs mer…
Sverige största fiskebåtar är samtliga pelagiska fiskebåtar som i de flesta fall hemmahörande i Göteborgsområdet. Två av de båtar som fanns med på förra årets lista är sålda, GG 158 Sunnanland och GG 206 Ahlma. Inkluderat på årets lista är Läs mer…
Svenska fiskebåtar har relativt begränsade fiskerättigheter för makrill som främst fiskas i Nordsjön och Nordatlanten. Makrill fiskas både med snörpvad och flyttrål och för konsumtion. Svenska båtar landar till stor del sin makrill i Lerwick på Shetland och Peterhead i Läs mer…