Ger färre sälar och skarvar större fiskbestånd?
Kan färre sälar och skarvar bidra till att kustfisk som torsk, gädda och öring återhämtar sig? Det undersöker SLU på uppdrag av regeringen genom flera fältstudier i flera kustområden. Läs mer…
Sveriges största tidning om yrkesfiske

Kan färre sälar och skarvar bidra till att kustfisk som torsk, gädda och öring återhämtar sig? Det undersöker SLU på uppdrag av regeringen genom flera fältstudier i flera kustområden. Läs mer…
Vintern 1995/1996 i Sverige präglades av omväxlande väder med både kraftigt snöfall och kyla. Men innan snön lagt sig längs norrlandskusten kom en kall period som ledde till att delar av bäckar och åar bottenfrös. Forskare har nu undersökt hur öringen klarade den extrema situationen i flera av de påverkade vattendragen. Läs mer…
Ingen ljusning för den vilda laxen enligt vad som frmakommer av Årets laxrapport 2025. Den visar förvisso på en ökad uppvandring av fisk i flera älvar jämfört med de senaste två åren men det finns en dyster förklaring Läs mer…
Många har hoppats att Livsmedelsverkets kostråd för fet fisk från Östersjön skulle ändras så att det skulle kunna bli lättare att sälja sill/strömming som livsmedele. Sill från Östersjön ligger nämligen idag under de gränsvärden som finns för PCB och dioxiner. Men istället ser det ut som om gränsvärdena kommer att sänkas. Läs mer…
För en månad sen publicerade SLU Artdatabanken de preliminära bedömningarna för sin nya rödlista. Fram tills att den nya rödlistan publiceras gäller ”Rödlistade arter i Sverige 2020”. Den nya rödslitan ska publiceras i april 2026. Läs mer…
Interaktionen mellan havsöring och ålgräs i Hakefjorden ska undersökas. För att forskarna ska kunna samla viktig fakta så används fasta redskap som ryssjor och fällor. Läs mer…
Nån som heter Olivia Larsson har skrivit en artikel på Supermiljöbloggen där hon drar generella slutsatser utifrån sin egen okunskap. Hon verkar ha lärt sig att strömming kan vara giftig precis efter att hon ätit en måltid med strömming och potatismos. Läs mer…
Journalisten Carl-Axel Fall har försökt sig på en genomgång av tillståndet i de svenska haven i tidningen Kvartal. Det är i huvudsak en artikel som bygger på fantasier, lögner och falsarier. Det första kapitalet handlar om Västerhavet dvs Kattegatt och Skagerak. Läs mer…
I en ny rapport från Helcom om miljön i Östersjön presenteras också tillståndet för olika fiskarter i Östersjön, Bälthavet och Kattegatt. För pelagiska arter, dvs arter som lever i den fria vattenmassan är läget bra. För demersala arter är läget sämre men ändå bra för de flesta arter. Läs mer…
Det yrkesmässiga svenska insjöfisket bedrivs huvudsakligen i de stora sjöarna, Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. De viktigaste arterna är signalkräfta, gös och siklöja. Vilka arter som är viktiga i en viss sjö varierar. Alla tre arterna är viktiga i Vänern, i Vättern handlar det enbart om signalkräfta, i Mälaren om gös och i Hjälmaren om signalkräfta och gös. Läs mer…
Klimatet har stor påverkan på arters utbredning. Arter som trivs i kallt vatten, som öring, riskerar att försvinna lokalt när vattnet blir varmare och vattenflödet minskar. En ny studie från SLU visar att öringbestånden under de senaste 30 åren har minskat i många vattendrag i de varmare södra delarna av Sverige. Läs mer…
Det har skett en signifikant minskning av öringbestånden i Stockholms läns kustmynnande vattendrag de senaste fem åren. Det framkommer i en färsk utvärdering av Länsstyrelsens miljöövervakningsprogram. ”Resultaten är nedslående”, konstaterar länsfiskekonsulent Henrik C Andersson Läs mer…
Det danska livsmedelshandelsföretaget Nowaco A/S har blivit delägare i Uruguays största fiskeriföretag Ciupsa. Nowaco handlar med de flesta sorters livsmedel. Fisk är ett deras viktigaste områden. Tidigare har företaget som har huvudkontor i Aalborg varit börsnoterat. Nowaco och Ciupsa har samarbetat i mer än 15 år. Läs mer…
De allra största problemen för fiskbestånd och fiske i Sverige är miljö- och klimatproblem. En mängd arter berörs av dessa problem på en mängd olika sätt. Bland problemen märks svårigheter för fiskarter att leka på grund av att de inte längre kan nå sin lekområden i älvar, åar och bäckar eller att lekområden förstörs av övergödning som skapar syrebrist. Läs mer…
Fritidsfiske utgör ett stort hot mot ett antal fiskarter i framförallt Östersjön och de stora insjöarna. Dessutom utgör fritidsfiske på sina håll ett allvarligt hot mot småskaligt och kustnära fiske. Detta enligt rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten 2021”. Läs mer…
Vattenbruket i Sverige är mycket litet och dessutom organisatoriskt splittrat. En av de existerande organisationerna är Matfiskodlarna vars styrelse består av Josef Nygren (ordf), Alf-Håkan Romar, Iivari Valli och Elin Mehlhorn. Matfiskodlarna är organiserat som ett aktiebolag, Matfiskodlarna Sverige AB. Läs mer…
Dioxiner och dioxinlika PCB är fettlösliga ämnen som ansamlas i feta animaliska livsmedel som fisk, kött, ägg och mejeriprodukter. Särskilt höga halter finns i fet fisk som bland annat strömming/sill och vildfångad lax från förorenade områden som till exempel Östersjön, Bottenhavet, Bottenviken, Vänern och Vättern. Läs mer…
I västra Sverige mellan norska gränsen och Östersjön finns det 25 stycken laxförande älvar och åar. Det är fler än vad som finns längs hela den långa östersjökusten där antalet är laxförande älvar och åar är 19 stycken. Läs mer…
Ett vedertaget budskap är att fisk är nyttigt. Men att om du äter för mycket av vissa fiskar så kan det ha negativa hälsoeffekter. Vildfångad fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern kan exempelvis innehålla förhöjda halter av dioxiner. Läs mer…
Öring (Salmo trutta) är en laxfisk som är mycket populär bland fritidsfiskare. Det är också en fisk som fångas i väldigt liten utsträckning i yrkesfisket och då i princip alltid som bifångst i laxfiske. Något riktat yrkesfiske på öring finns inte. Läs mer…