Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det finns enskilda forskare som anser att sill- och skarpsillsbestånden i Östersjön är i ett kritiskt läge. I många fall handlar det om forskare som inte ägnar sig åt fiskeriforskning eller om beståndsbedömning. De har aldrig några som helst empiriska bevis för sin påståenden. Läs mer…
Forskningen som ligger till grund för Internationella havforskningsrådets (ICES) bedömningar av sillbeståndet är den mest fullständiga forskningen som finns när det gäller tillståndet för sillbestånden i Östersjön. Enligt den forskningen är det så bra att sillkvoten i Östersjön kan öka medan den bör minska något i Bottenhavet. Läs mer…
En mängd personer vars gemensamma nämnare är att de inte vet nånting om fiske, fiskeriförvaltning, sillbestånd, regelverk, sysselsättning i fisket eller hur det går till uttalar sig ständigt om fisket hit eller det. Det vanligaste är att de helt utan tillstymmelse till kunskap, underlag, bevis eller belägg vill förbjuda trålfiske. Läs mer…
När det gäller sill/strömming har SLU gjort en rapport om hur läget är för strömmingen i Bottenhavet och sillen/strömmingen i centrala Östersjön. Dessa två sillbestånd (strömmingsbestånd) består av flera olika komponenter. Det handlar om vårlekande, sommarlekande och höstlekande bestånd Läs mer…
Det finns uppenbart en brist på vårlekande strömming (sill) i Bottenhavet då färre strömmingar sökts sig till kusten för att leka under våren. De vetenskapliga bedömningar som gjorts av Internationella Havsforskningsrådet (ICES) visar dock samtidigt att det inte finns nån strömmingbrist i det stora hela. Det betyder att det troligen finns mycket höstlekande sill. Läs mer…
Jag har tidigare gjort översikter över antalet landningar i olika sorters svenska fisken. Nu tänker jag också göra en översikt över landningar per hav och jag börjar med Östersjön inklusive Östersjön. Då debatten om detta fiske varit omfattande redogör jag också för vilken typ av båtar det är som landar fisken. Läs mer…
Enligt uppgifter jag erhållit från aktiva yrkesfiskare är den så kallade surströmmingskrisen ett spel för gallerierna. Det finns gott om strömming/sill för den som vill betala rätt pris. I Finland landas strömming för konsumtion i Kaskö där det finns en mottagningsanläggning. Läs mer…
Sill/strömming i Östersjön och sill/strömming i Bottenhavet finns i höstlekande varianter och vårlekande varianter. Vissa perioder dominerar vårlekande sill och vissa perioder dominerar höstlekande sill. Att bestånden av vårlekande sill minskat i Bottenhavet är otvivelaktigt Läs mer…
Miljöpartiet har på allvar fört fram ett förslag om att en stor del av det svenska fisket ska läggas ner. Det vill förbjuda allt så kallat industrifiske, dvs fiske för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. De påstår också att det funnits ett sådant förbud tidigare. Läs mer…
Industritrålare kallas ibland de trålare som i huvudsak fiskare för fiskmjöls- och fiskoljeindustrin. Det handlar då om pelagiskt fiske av sådana arter som skarpsillI och tobis men också om sill i Östersjön. Ibland påstås det att det finns 30 industritrålare, ibland 20 stycken. Läs mer…
Ett 30-tal fiskebåtar har pelagiska fiskerättigheter. Det handlar om fiskerättigheter för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill, tobis, kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill), lodda och sperling (vitlinglyra). Läs mer…
Märta Stenevi är politikern som vill stoppa nåt som inte finns. I alla fall var det vad hon sa i radioprogrammet P4 Extra den 7 juli när hon uppgav att hon ville stoppa det industriella bottentrålsfisket i Östersjön för det var orsaken till miljöproblemen i Östersjön. Läs mer…
Övergödning är ett problem i Östersjön. Halterna av fosfor och kväve har ökat vilket bl.a. har lett till ökade algblomningar och förändringar i ekosystem. Förekomsten av brax och id, två karpfiskarter som binder näringsämnena fosfor och kväve, har ökat. Läs mer…
Naturskyddsföreningen i Göteborg har skrivit en debattartikel om fisket i tidningen ETC. Det är en uppvisning i okunnighet. De som undertecknat debattartikeln är två biologer, Linda Gustafsson och Ann-Marie Ljungberg. Det är uppenbart att det inte automatiskt innebär att en person är kunnig bara för att den är utbildad biolog. Läs mer…
Under Almedalsveckan i Visby på Gotland som börjar imorgon ska det vara tre progampunkter om sillen i Östersjön. En verkar vara det det sedvanliga gnället från Stockholmsforskare och okunniga politiker om trålgränser och annat som i praktiken är meningslöst. Läs mer…
Det storskaliga pelagiska fisket bedrivs i Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Engelska kanalen, Skagerak, Kattegatt, Östersjön och Bottenhavet. Fisket är inriktat på arter som sill, makrill, skarpsill och tobis. Läs mer…
Det norrländska kustfisket består av laxfiske, sikfiske, strömmingsfiske och siklöjefiske. Dessutom fångas väl även öring liksom abborre och andra sötvattensarter i detta fiske. Lax och sik fångas främst med fällor medan siklöja och strömming (sill) fångas med trål och garn. Läs mer…
Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) är en invasiv fiskart som spridit sig i Östersjön och Bottenhavet ända upp till Norrland. Dessutom finns den i Götaälvs mynning. Precis i dagarna fångades 946 fiskar som vägde totalt cirka 40 kilo i Furuvik utanför Gävle. Läs mer…
Majoriteten av de forskare som sysslar med fiskerifrågor och beståndsbedömningar i Sverige verkar tycka att det ska fiskas mer sill/strömming i Östersjön. Samtidigt vill de ha mindre kvot för skarpsill. Läs mer…
Flertalet svenskflaggade fiskebåtar ligger för närvarande still. Däremot är många av de danskflaggade ute och fiskar. Det gäller bland annat båtar som annars ligger still stora delar av året som L 106 Monsun, L 421 Cadiz, S 206 Ahlma West och S 438 Bristol. Läs mer…