Sveriges största tidning om yrkesfiske
Uppfödning av lax kräver en viss mängd fiskmjöl i fiskfodret. Idag kring 1 kilo pelagiska fisk per ett kilo producerad lax. Fisket av små pelagiska fiskar för fiskmjölstillverkning är i allmänhet långsiktigt hållbart samt miljö- och klimatvänligt. Läs mer…
Insjölax är lax som lever hela sitt liv i sötvatten. I östra USA och Kanada finns en mängd naturliga bestånd av sötvattenslevande lax i många olika sjöar och flodsystem. I Europa finns inte lika många. Läs mer…
I västra Sverige mellan norska gränsen och Östersjön finns det 25 stycken laxförande älvar och åar. Det är fler än vad som finns längs hela den långa östersjökusten där antalet är laxförande älvar och åar är 19 stycken. Läs mer…
Tidningen Syre har publicerat en ledare av Daniela Portocarrero som bygger på anekdotisk bevisföring och falska påståenden. De senare i flera fall tagna direkt från den lögnaktiga filmen Seaspiracy. Läs mer…
Laxbestånden i Östersjön är enligt forskare mer genetiskt lika nu än för 100 år sedan. Detta till följd av omfattande odling och utsättning, som sker främst som kompensation till fisket för minskad vildlaxproduktion orsakad av vattenkraftsutbyggnad. Konsekvensen kan bli sämre förmåga hos den vilda laxen att klara framtida miljöförändringar. Läs mer…
Mängden vild fisk som används till framställning av fiskmjöl har sen år 2000 minskat. År 2000 användes 23 miljoner ton för fiskmjöls- och fiskoljeproduktion men 2017 hade det minskat till 16 miljoner ton. Detta samtidigt som produktionen från akvakultur (fisk-, mussel-, alg- och skaldjursodling) ökat från 36 miljoner ton år 2000 till 112 miljoner ton 2017. Läs mer…
Jag lyssnade idag på några intressanta presentationer av insjöfisket i Sverige. En presentation av en kommande rapport från Havs- och vattenmyndigheten om det ekonomiska värdet av insjöfisket och rapport om yrkesfisket i Vänern. Läs mer…
I en artikel på Supermiljöbloggen hittar Vera Arhippainen på en massa felaktiga uppgifter om värdens fiske. Hon skapar och sprider helt enkelt falska nyheter. Utifrån en undersökning om miljöproblemen i laxodlingsindustrin fabulerar hon friskt. En del av felaktigheterna har hon dock fått från den aktuella rapporten i sig men de flesta är rena fantasier och påhitt av henne själv. Läs mer…
Med industrifiske menas pelagiskt fiske till fiskmjölsfabriker för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja samt pelagiskt fiske för foderändamål. Det kallas också foderfiske och är till stor del ett storskaligt fiske men inte helt och hållet. Läs mer…
Ett vedertaget budskap är att fisk är nyttigt. Men att om du äter för mycket av vissa fiskar så kan det ha negativa hälsoeffekter. Vildfångad fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern kan exempelvis innehålla förhöjda halter av dioxiner. Läs mer…
En omfattande kartläggning av dioxiner och PCB i yrkesmässigt fångad fet fisk i Östersjön, Vänern och Vättern visar att halterna successivt minskar men också att det är stora skillnader i föroreningshalter mellan olika fångstområden. Detta beror i första hand på Läs mer…
Det är fullt möjligt att äta sushi gjord med helt svenskfångade fiskråvaror. De flesta fiskarter som fiskas eller kan fiskas i Sverige kan användas till sushi. Makrill (rökt eller marinerad), sill/strömming, skarpsill, siklöja, piggvar, slätvar, hälleflundra, torsk, svartmunnad smörbult, räka, Läs mer…
2015 bildades Smögenlax Aquaculture AB och en anläggning för odling av lax började byggas 2016. Det handlade då om en försöksanläggning med landbaserad odling (RAS-odling) och rening av avloppsvattnet i en specialanläggning i dotterbolaget Rena Hav Sverige AB. Företaget driver Läs mer…
Två representanter för Sportfiskarna stod på Östersjöfiske 2020 och hävdade att de hade gemensamma intressen med kustfiskarna. Samtidigt sa de att eftersom fisket för nöjes skull omsätter mer pengar än det småskaliga kustfisket så måste nöjesfisket (sportfisket) prioriteras om det Läs mer…
En riskfaktor för att bli allvarligt sjuk i eller dö av covid-19 är D-vitaminbrist. Gamla människor har ofta D-vitaminbrist och personer med heltäckande kläder och/eller svart skinn har oftare D-vitaminbrist i länder som Sverige. D-vitaminbrist är lätt att åtgärda. På Läs mer…
Idag är det främst torskrom i form av kaviar på tub som vi äter i Sverige. När jag var ung åt vi åt också mycket torskrom på burk. Den stektes i smör och serverades ihop med potatis och grönsaker. Jag Läs mer…
Fler och fler arter i Östersjön drabbas av brist på det livsnödvändiga vitaminet tiamin (vitamin B1). På uppdrag av Havs-och vattenmyndigheten har Samuel Hylander tillsammans med fyra forskarkollegor vid Linnéuniversitetet, Lunds universitet och Statens veterinärmedicinska anstalt, tagit fram en uppdaterad Läs mer…
EU:s ministerråd har beslutat om kvoterna i Östersjön för 2021. För torsk i östra Östersjön finns ingen kvot då fisket är stoppat. Det finns dock en mindre bifångstkvot på 595 ton vilket är en kraftig minskning på 70% jämfört med Läs mer…
Forell finns det ingen fiskart som heter. Inte heller finns det någon som heter regnbågsforell. Men på restauranger serveras både forell och regnbågsforell. Idag handlar det oftast om att det är regnbåge (Oncorhynchus mykiss) som serveras, en laxart från Nordamerika Läs mer…
Fiskodling för konsumtion är något som är ovanligt i Sverige och de odlingar som finns är i allmänhet små. Den vanligaste arten som odlas är regnbåge. 5 företag dominerar matfiskodlingen i Sverige och de är också störst när det gäller Läs mer…