Svensk sushi eller sushi på svenska

Det är fullt möjligt att äta sushi gjord med helt svenskfångade fiskråvaror. De flesta fiskarter som fiskas eller kan fiskas i Sverige kan användas till sushi. Makrill (rökt eller marinerad), sill/strömming, skarpsill, siklöja, piggvar, slätvar, hälleflundra, torsk, svartmunnad smörbult, räka, Läs mer…

Rysk kaviar, löjrom, sillrom, stenbitsrom, forellrom, torskrom …

Idag är det främst torskrom i form av kaviar på tub som vi äter i Sverige. När jag var ung åt vi åt också mycket torskrom på burk. Den stektes i smör och serverades ihop med potatis och grönsaker. Jag Läs mer…

Lax, laxöring, öring och forell

Forell finns det ingen fiskart som heter. Inte heller finns det någon som heter regnbågsforell. Men på restauranger serveras både forell och regnbågsforell. Idag handlar det oftast om att det är regnbåge (Oncorhynchus mykiss) som serveras, en laxart från Nordamerika Läs mer…

Lönsamhet i insjöfisket

Det finns förutom de fisken jag tidigare beskrivit, det pelagiska fisket, siklöjefiske, fisket av läppfisk, kräftfisket, fiskfisket och räkfisket ytterligare en typ av yrkesfiske i Sverige som uppvisar en god lönsamhet. Detta fiske omnämns sällan då det ingår i den Läs mer…

Fet fisk som inte innehåller miljögifter

Fet fisk är exempelvis makrill, hästmakrill (taggmakrill), sill, skarpsill, sardin, ansjovis, siklöja, sik, lax, öring och röding för att nämna några av de feta fiskar som används till konsumtion. Makrill, hästmakrill, sill, skarpsill, siklöja, lax, öring och röding är sådant Läs mer…

WWF:s fiskguide – grönt ljus för det mesta av det svenska fisket

Fiskguiden, som gavs ut första gången 2002, är ett samarbete mellan WWF i 28 länder i Europa och den ges ut på flera olika språk. I årets upplaga får det mesta som svenska yrkesfiskare landar grönt ljus. –Det är glädjande Läs mer…

Kustnära fiske i Norrland – landningar av sik och lax 2019

Kustnära fiske längs Norrlandskusten består av siklöjefiske med trålare, strömmingsfiske med trål, strömmingsfiske med garn (skötar) samt fiske efter lax och sik med fällor eller garn. Siklöjefisket har jag tidigare redovisat liksom det pelagiska kustnära fisket efter strömming (sill). Här Läs mer…

Trålfiskestopp hjälper inte mot miljögifter

De stora miljöproblemen i Östersjön är övergödning, klimatförändringar, den syrebrist dessa två saker orsakar samt miljögifter och sälar. Miljögifterna har i huvudsak kommit från massafabriker och pappersbruk runt Östersjön men även från andra industrier. Utsläppen var så stora att fet Läs mer…

Sveriges största fiskelägen genom tiderna – första världskriget

För Sverige finns årlig och tillförlitlig fiskeristatistik uppdelat på fiskelägen för ungefär halva delen av 1900-talet med start 1914 och slut 1960. För Blekinge är dock statistiken dålig fram till 1950-talet vad det gäller enskilda fisklägen. Efter 1960 finns bara Läs mer…

Laxfiskar i fiske och odling

Ett stort antal laxfiskar fiskas i det kommersiella fisket världen runt och många odlas dessutom. Laxfiskar är i allmänhet vandrande fiskar som leker i åar, älvar och floder men det finns också laxfiskar som lever hela sitt liv i en Läs mer…

Biolog och forskningsledare visar upp sin okunnighet om trålfiske

Stora trålare i Sverige skadar inte bottnarna i havet. Speciellt inte om de fiskar sill (strömming) eller skarpsill och det är vad stora trålare i Sverige i huvudsak gör. Ändå påstår en forskare från Högskolan i Gävle det. Det är Läs mer…

Yrkesfiske i Mälaren

I Mälaren finns 36 fiskare med yrkesfiskelicens (2015).  I Västmanlands län finns 14 och lika många är aktiva i Sörmlands län. I Upplands län finns fyra yrkesfiskare i Enköpings kommun. Resterande 4 finns i Stockholms län. Dessutom kan yrkesfiske bedrivas Läs mer…

Yrkesfiske i Vänern

Yrkesfisket i Vänern är mer omfattande än yrkesfisket i Vättern. Totalt finns ett 80-tal yrkesfiskare i Vänern. Omkring 60 av dem har yrkesfiskelicens men av dessa är endast 40 stycken egentligen aktiva. De flesta yrkesfiskare finns i Västra Götalands län Läs mer…

Skärpta gränsvärden för vissa miljögifter i insjöfisk

Preliminära kostråd från EU:s livsmedelsmyndighet EFSA kan skapa problem för yrkesfisket i Vättern. Kostråden för insjöfisk med höga halter av PFAS väntas skärpas framöver. Detta enligt ett förhandsbesked om preliminära gränsvärden från EU:s livsmedelsmyndighet. En stor del av fisken från Läs mer…

Yrkesfiske i Vättern

Besökte i förrgår ett litet fiskeläge i Vättern norr om Karlsborg som heter Klangahamn. En liten hamn med en 3-4 yrkesfiskebåtar, ett rökeri och en fiskbutik. Köpte en rökt öring som smakade utsökt. Rökeriet och fiskbutiken drivs av Klanghamns Fisk Läs mer…

Svenska landningar av sik och lax 2018

De flesta som fiskar stora mängder siklöja ägnar sig också åt fiske av strömming (sill), lax och sik. Eller någon av dessa arter. Ibland sker fisket med siklöjetrålarna men oftast med andra båtar. Strömmingsfisket bedrivs med garn (skötar) eller trål, Läs mer…

Professor: Säl och skarv äter lika mycket fisk som yrkesfisket tar upp

När det gäller kusterna i Östersjön och fisket längs kusten så är det så att skarv och säl äter lika mycket fisk som fisket tar upp. Detta enligt en studie som gjorts av Stockholms universitet, SLU med flera. Professor Sture Läs mer…

Aktuell hållbarhet hänger inte med i svängarna

Miljötidningen Aktuell Hållbarhet har publicerat en artikel om dioxiner och dess hälsofaror. I artikeln förekommer flera tvivelaktigheter om fisken i Östersjön och dioxin. Lina Rosengren som skrivit artikeln verkar inte hänga med i svängarna. Hon påstår att dioxinhalten i fet Läs mer…

Svenskt laxfiske 2015-2017

Fiske efter lax i Östersjön sker idag främst kustnära i Bottenhavet och Bottenviken, men mindre kvantiteter fångas även i norra egentliga Östersjön och kring Gotland enligt rapporten Aqua reports 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015. Fisket efter lax sker främst Läs mer…