Sveriges största tidning om yrkesfiske
Journalisten Carl-Axel Fall har försökt sig på en genomgång av tillståndet i de svenska haven i tidningen Kvartal. Det är i huvudsak en artikel som bygger på fantasier, lögner och falsarier. Det första kapitalet handlar om Västerhavet dvs Kattegatt och Skagerak. Läs mer…
I en ny rapport från Helcom om miljön i Östersjön presenteras också tillståndet för olika fiskarter i Östersjön, Bälthavet och Kattegatt. För pelagiska arter, dvs arter som lever i den fria vattenmassan är läget bra. För demersala arter är läget sämre men ändå bra för de flesta arter. Läs mer…
Rapporten Hur mår de stora djuren i Östersjön? som jag redan skrivit om två gånger har återigen blivit aktuell då den tagits up i Sverige Radio genom en intervju med Gunilla Rosenqvist från Blått Centrum Gotland. Rapporten konstaterar i huvudsak att djuren i Östersjön mår bättre än själva Östersjön. Läs mer…
Fyra fiskarter dominerar bland de fiskrätter vi äter på jul. Långa i form av lutfisk, sill i form av inlagd sill, inlagd skarpsill som kallas ansjovis och gravad eller rökt lax. Läs mer…
Det finns problem med att landa pelagisk fisk i Sverige. Det finns få mottagningsanläggningar och få fabriker för beredning av fångad pelagisk fisk. Dessutom kan det största pelagiska fiskebåtarna inte komma in i de flesta svenska hamnar där det är möjligt att lossa fisk. Läs mer…
Levende Hav är en dansk miljöorganisation. En person, Kurt Svennevig Christensen, från organisationen har skrivit en artikel om det pelagiska fisket i Östersjön med utgångspunkt från vad de hittat om S 144 Themis under en enda resa i Östersjön. Läs mer…
Det finns inget fel på den grundläggande slutsatsen i Fiskbranschens rapport Driver svensk konsumtion av odlad lax ökat svenskt industrifiske i Östersjön? Slutsatsen från rapporten är att det inet finns något samband mellan laxodlingen i Norge och det pelagiska svenska fisket i Östersjön. Däremot så går förmodligen den sill och skarpsill som fiskas i Östersjön förmodligen i slutändan till laxodlingar i Norge. Läs mer…
Vad som kan definieras som kustnära småsklaigt fiske i Sverige är mycket oklart. Men låt oss säga att det handlar om fiske nära kusten och fiske med passiva redskap. Det kan ske på de särskilda kustkvoterna, med överförbara fiskemöjligheter eller överförbara fiskerättigheter. Läs mer…
I Gefle Dagblad har två socialdemokrater, Anna-Caren Sätherberg och Tomas Kronståhl, skrivit om fiske. Som vanligt när okunniga politiker författar något om saken förekommer det en mängd felaktiga och märkliga påståenden. Läs mer…
Sportfiskarna som organisation, många sportfiskejournalister och en del enskilda sportfiskare har emellanåt uppenbara svårigheter att hålla sig till fakta och sanning. Ett typexempel är på en journalist och sportfiskare som har problem på detta område Läs mer…
Överfiske betyder att det fiskas mer än vad som är långsiktigt hållbart. Det finns ett mått för vad som anses vara hållbart fiske. Det kallas FMSY där F är fisketrycket och MSY maximalt hållbart uttag av fisk. Läs mer…
Ministerrådet har beslutat om nya kvoter för Östersjön inför 2024. För sill har de bestämt en minskning av kvoten med 43% jämfört med i år i centrala Östersjön vilket ger 40 368 ton och en minskning med 33% i Bottenhavet vilket innebär att 55 000 ton får fiskas Läs mer…
Under perioden februari-mars 2023 utförde Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen (KBV) ett gemensamt pådrag riktat mot det pelagiska fisket i Östersjön. Landningskontroller utfördes på svenska och utländska fartyg i hamnarna Norrsundet, Simrishamn, Ronehamn och Nogersund. Läs mer…
I tidningen Filters artikel om fiskarter som kommit tillbaks uttalar sig en forskare mycket positivt om laxen i Östersjön. För Hellström, som i över ett decennium har rest land och rike runt för att märka arter längs de svenska kusterna, finns det emellertid en rovfisk som skänker mer hopp om framtiden än någon annan: den vilda östersjölaxen. Läs mer…
Flera forskare som intervjuas i en artikel i DN visar att de verkar sakna grundläggande kunskaper om hur pelagiskt fiske fungerar och går till. Läs mer…
När det gäller kustfisket på Västkusten finns det både en pelagiskt kustkvot och en demersal kustkvot. Den förstnämnda omfattar sill och makrill i Skagerak och Kattegatt. Vad gäller sill bedrivs ett fiske på kustkvoten med garn och makrill på kustkvoten fiskas med garn, dörj och pilk. Det finns också en kustkvot av skarpsill. Läs mer…
Bryngeld Fiskeri AB är ett fiskeriföretag som ägs av familjen Bryngeld. De ägde tidigare den pelagiska trålaren GG 505 Polar som de dock under de senaste åren i huvudsak hyrt ut till andra fiskeriföretag Läs mer…
Kristine Fiskeri AB är ett fiskeriföretag på Donsö som ägs av Örjan Karlsson, Ola Hansson och Dan Bergman. I styrelsen sitter de alla tre plus Hugo Gennemo som kanske också är delägare. Företaget har två dotterbolag, Klara Bemannings AB och Kristine Fischerei gmbh. Läs mer…
Med hjälp av Global Fishing Watch har jag kunnat kartlägga var alla större pelagiska svenska fiskebåtar fiskat mellan den 1 juli 2021 och den förste juli 2023. Det kustnära pelagiska fisket på Västkusten handlar framförallt om makrillfiske men även om sill och skarpsill. Läs mer…
Arcadia Norr AB med dotterbolaget Rederi AB Engesberg i Karholmsbruk utanför Gävle ägs av familjen Bergström. Företagen äger de pelagiska trålarna GE 49 Arcadia och GE 73 Almy. Läs mer…