Sveriges största tidning om yrkesfiske
En centerpartist på Gotland som heter Anders Thomasson har skrivit en debattartikel i tidningen ATL. Det är en uppvisning i okunnigheter, felaktigheter och dumheter. Felaktigheterna formligen haglar och det är svårt att förstå hur ATL kunnat ta in en så okunnig och felaktig debattartikel. Läs mer…
Torsken i östra Östersjön är undernärd och mager. Den äter uppenbart inte tillräckligt. Eller så äter den tillräckligt men kan inte tillgodogöra sig maten. Enligt ny forskning finns det i alla fall ingen syrebrist i södra Östersjöns vattenmassor. Läs mer…
Trots att många av Östersjöns viktiga arter visar dramatiskt sjunkande siffror har politiken avvaktat med att agera menar BalticWaters2030. Dessutom hävdar de att vi tillräckligt med kunskap för att genomföra konkreta åtgärder för Östersjöns fiskbestånd, såväl nationellt som i EU. Läs mer…
Kerstin Johannesson är professor i marin ekologi på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. I ett pressmeddelande pratar hon om ansjovis, sardin, sardell och skarpsill (men hon glömmer brisling). Det mesta hon säger är välkända saker som hon inte kan förvränga sanningen om. Läs mer…
Varje år beslutar EU:s fiskeministrar om kvoter för Västerhavet, vilket rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Beslutet om 2022 års fiskekvoter fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel den 12-13 december. Läs mer…
Fiskeriforskaren Henrik Svedäng uttalar sig om årets brist på ansjovis i Aftonbladet. Det är det vanliga standardsvaret om att det beror på överfiske. Det är faktiskt ofattbart okunnigt av Henrik Svedäng. Svensk ansjovis tillverkas av skarpsill. Läs mer…
Sill och skarpsill är bra mat. Ändå äter vi nästan ingen skarpsill i Sverige och mycket mindre sill än vad vi skulle kunna äta. Ungefär 25% av den sill och skarpsill som fiskas går till mänsklig konsumtion. Läs mer…
Forskningsinstitutet RISE har publicerat en ny rapport om konsumtionen av svensk sjömat. Mycket i rapporten handlar om hur mycket av den sill som svenska yrkesfiskare fångar som faktiskt går till konsumtion. Läs mer…
En stor del av den pelagiska fiskeflottan i Danmark ägs och bemannas av svenska yrkesfiskare. Hur det danska fisket ser ut är därför väldigt intressant och viktigt för det svenska yrkesfisket. Många av de svenskar som har båtar i Danmark har dessutom också båtar i Sverige. Läs mer…
Pelagisk fisk är fiskarter som rör sig i stim i det fria vattnet (inte i närheten av botten), exempelvis sill, skarpsill och makrill, men även mindre kända arter som tobis, taggmakrill och blåvitling. Läs mer…
Sverige importerar större delen av den fisk vi svenskar konsumerar. Det mesta kommer från Norge, hela 85%. En del, cirka 5%, kommer från Danmark. Polen, Kina och Tyskland står för 1% var av den fisk som importeras till Sverige. Läs mer…
Under ministerrådet den 11-12 oktober beslutade EU:s fiskeministrar att göra stora minskningar i uthavsfisket av lax i Östersjön från Öresund och norrut till Bottenviken (SD 22-31). Förbud mot riktat laxfiske ska införas också mellan Öresund och upp till söder om Ålands hav samt i områden utanför 4 nautiska mil utanför baslinjen norr därom. Läs mer…
I en artikel i tidningen Rött om fisket i Östersjön, Jag är verkligen orolig för min bygd, förs en lång rad felaktiga påståenden om köp- och säljbara fiskerättigheter (TFC, ITQ) fram. Systemet infördes 2009 för att få ner en mycket kraftig överkapacitet i det pelagiska fisket. Läs mer…
Ny forskning har kommit fram till att ett ökat fiske av sill och skarpsill i Östersjön gynnar torskbeståndet då konkurrensen om födan minskar. Den nya forskningen baseras på ett ekosystembaserat synsätt. Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten har precis bestämt att en stor del av det småskaliga skånska fisket ska förbjudas. Garnfisket i nordvästra Skåne och i flera områden utanför södra Skåne. Detta ser ut att bli den sist spiken i kistan för det småskaliga skånska fisket. Läs mer…
Varmare i vattnet, varmare i luften och högre havsvattennivå. Effekterna av ett förändrat klimat är redan verklighet i Östersjön. Det slås fast i en ny typ av faktarapport, där 100 forskare från Östersjöregionen sammanställt den senaste forskningen på området. Läs mer…
Sill/strömming i Östersjön består av flera olika lokala bestånd som kan vara både vårlekande och höstlekande. Detta enligt forskning som presenterades vid ett seminarium om sillen som ordnats av Marint centrum i Simrishamn. Läs mer…
Fiske för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja kallas för industrifiske. I Europa handlar det om fiske av skarpsill (brisling), tobis, kolmule (blåvitling) och sperling (vitlinglyra). Även sill från Östersjön används i huvudsak till fiskmjöl och fiskolja. Läs mer…
Fisk från Östersjön innehåller ofta stora mängder miljögifter. Kustnära fisk som gädda, gös, abborre med mer kan innehålla tungmetaller, PFAS och annat. Fet fisk innehåller framförallt dioxiner och PCB. Fet fisk är exempelvis siklöja, sik, lax, öring, sill och skarpsill. Läs mer…
Havsmiljöinstitutet har nyligen gett ut en rapport vid namn Fisket i Stockholms skärgård under historisk tid. De har tagit en titt på hur fisket i Stockholms skärgård sett ut över tid. Ordentliga uppgifter finns inte förrän vi 1800-talet mitt men fiske har pågått sen urminnes tid. Det var i alla fall från 1800-talet och framåt i huvudsak ett binäringsfiske. Läs mer…