Sveriges största tidning om yrkesfiske
Havsströmmar, salthalt och temperatur, både vid havsytan och vid havsbotten, är några av de parametrar som påverkas av havsbaserad vindkraft. Dessutom påverkas havet långt utanför själva vindkraftsparken när vindkraftsverken är i drift. Läs mer…
Klimatförändringar är det stora hotet mot världshaven menar Europeiska miljöbyrån (European Environment Agency) i en kortrapport. De listar i rapporten de tre stora problemen för haven i världen och konstaterar att de hav som har störst problem med dessa förändringar är Östersjön, Kattegatt, Skagerak, Nordsjön och Adriatiska havet. Läs mer…
Mer fiske av kolja och sill. Mindre av kummel och havskräfta. Nu har EU:s fiskeministrar beslutat om kvoterna för Västerhavet under 2024. Beslutet om 2024 års fiskekvoter fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel 10 – 12 december. Läs mer…
Det finns problem med att landa pelagisk fisk i Sverige. Det finns få mottagningsanläggningar och få fabriker för beredning av fångad pelagisk fisk. Dessutom kan det största pelagiska fiskebåtarna inte komma in i de flesta svenska hamnar där det är möjligt att lossa fisk. Läs mer…
Det ökande beståndet av blåfenad tonfisk och deras återkomst till nordiska farvatten orsakar problem i det norska laxodlingarna. Tonfisken bryter sig in i laxodlingskassarna där de sen kan frossa på lax i lugn och ro, Antalet sådana inbrytningar i kassar har ökat från noll år 2014 till 8 stycken under 2023. Läs mer…
I samband med de årliga konsultationerna mellan EU och Norge om nästa års fiskemöjligheter, som avslutades fredagen den 8 december 2023, meddelade Norge att de har beslutat att stoppa gränsöverskridande tråldrag i fisket i Skagerak från och med 1 januari 2024. Läs mer…
De forskare, journalister och politiker som påstår att sillen i Östersjön fiskas för hårt ljuger. De bryr sig inte om verkligheten eller forskningen. Det finns tydliga besked och tydlig forskning från ICES som visar att de ljuger och sprider falsk information. Läs mer…
Levende Hav är en dansk miljöorganisation. En person, Kurt Svennevig Christensen, från organisationen har skrivit en artikel om det pelagiska fisket i Östersjön med utgångspunkt från vad de hittat om S 144 Themis under en enda resa i Östersjön. Läs mer…
Det finns inget fel på den grundläggande slutsatsen i Fiskbranschens rapport Driver svensk konsumtion av odlad lax ökat svenskt industrifiske i Östersjön? Slutsatsen från rapporten är att det inet finns något samband mellan laxodlingen i Norge och det pelagiska svenska fisket i Östersjön. Däremot så går förmodligen den sill och skarpsill som fiskas i Östersjön förmodligen i slutändan till laxodlingar i Norge. Läs mer…
Tidningen Skärgården utropar att svensk sill inte blir laxfoder i Norge. Det är rätt såtillvida att svenskfångad sill fiskad i Nordatlanten, Nordsjön, Skagerak och Kattegatt inte blir laxfoder eller ens någon slags foder. Men, påståendet är också fel. Läs mer…
När det gäller de stora pelagiska fiskebåtarna befinner sig några i Bottenhavet och nån enstaka i Östersjön. Flera svenskflaggade ligger dock still. Flera av de danskflaggade befinner sig i Nordsjön utanför den nederländska kusten. Läs mer…
Fiskeri AB Ginneton har för sin del beställt en ny pelagisk trålare från Karstensens Skibsværft i Skagen, Danmark. Den nya GG 203 Ginneton skulle ursprungligen ha levererats för flera månader sen men den ligger sen en tid tillbaka vid kaj i Skagen där den döptes i lördags, den 2 december. Läs mer…
Gustav Grundén AB som ägs av Gustav Grundén har sålt 75% av trålaren GG 173 Grace med hemmahamn i Önnered till Bryngeld Fiskeri AB som ägs av Thomas Bryngeld och Lars-Uno Bryngeld. Bryngeld Fiskeri AB äger också GG 505 Lövön. Läs mer…
Ett förslag till en ny nationalpark i Nämdöskärgården i Stockholms skärgård har tagits fram av Naturvårdsverket. Förslaget innebär att Sverige kan få en marin nationalpark som skulle representera Östersjön. Det blir i så fall Sveriges 31:a nationalpark. Läs mer…
Svenskt yrkesfiske i havet delas upp i pelagiskt och demersalt fiske där det pelagiska dominerar i volym både för livsmedel och foder. Under 2021 fångades totalt fångades 153 000 ton fisk och skaldjur i levande vikt i det svenska havsbaserade yrkesfisket. Läs mer…
Utkast av fångade fiskar och skaldjur förekommer enbart i demersala fisket i havet. Inte i det pelagiska fisket. De allra flesta utkast är helt lagliga. Många utkast handlar om arter som inte är kvoterade eller om arter som inte får fiskas. Läs mer…
Att fiska bort övergödning är en beprövad metod i insjöar. Sådant fiske kallas reduktionsfiske och det innebär att sjöarna töms på fisk som finns längre ner i födokedjan som exempelvis braxen, mört, björkna med mera. Det är en metod som visat sig fungera bra. Läs mer…
Yrkesfiskekonferensen som i år ägde rum i Uddevalla ordnas av Jordbruksverket, Landsbygdsnätverket samt Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Under den andra dagen behandlades Handlingsplan för den blå värdekedjan inom pelagiskt fiske, det planerade nya demersala fördelningssystemet som är på gång och de nya havsplanerna. Läs mer…
Yrkesfiskekonferensen som i år äger rum i Uddevalla ordnas av Jordbruksverket, Landsbygdsnätverket samt Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Under den första dagen behandlades ämnen som nyetablering av fiskare i kustområden och insjöar, kameraövervakning (REM) av fångsten och kommande försök med utflyttning av trålfiskegränsen i Östersjön och Bottenhavet. Läs mer…
Vad som kan definieras som kustnära småsklaigt fiske i Sverige är mycket oklart. Men låt oss säga att det handlar om fiske nära kusten och fiske med passiva redskap. Det kan ske på de särskilda kustkvoterna, med överförbara fiskemöjligheter eller överförbara fiskerättigheter. Läs mer…