Sveriges största tidning om yrkesfiske
Klimatförändringarna är det största problemet för svenskt fiske i framtiden. Det kommer att leda till ett förändringar i havet. Förändringar för både växter, djur och andra organismer. Här ska jag bara gå in på några av de problem som klimatförändringarna kommer att föra med sig. Läs mer…
Med hjälp av Global Fishing Watch har jag kunnat kartlägga var alla större pelagiska svenska fiskebåtar fiskat mellan den 1 juli 2021 och den förste juli 2023. Det kustnära pelagiska fisket på Västkusten handlar framförallt om makrillfiske men även om sill och skarpsill. Läs mer…
Blåfenad tonfisk är de största tonfiskarna som finns och de är även bland de största benfiskarna som existerar. Det finns tre olika arter av blåfenad tonfisk. Atlantisk blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus), pacifisk blåfenad tonfisk (Thunnus orientalis) och sydlig blåfenad tonfisk (Thunnus maccoyii). Läs mer…
Storögd tonfisk (Thunnus obesus) eller bigeye tuna som den kallas på engelska finns i alla tropiska och tempererade vatten förutom utanför Sydamerikas östkust och i Medelhavet. Den tredje mest fiskade tonfiskarten. Läs mer…
Albacore (Thunnus alalunga) är en tonfisk som finns i tropiska och tempererade hav runt hela jordklotet. Atlanten, Stilla Havet, Indiska Oceanen och Medelhavet. Dock inte i de centrala delarna av östra Stilla Havet. Ibland kallas den också långfenad tonfisk. Läs mer…
Ryggstrimmig pelamid (Sarda sarda) är en makrillfisk som kallas bonito på engelska. Det är också ofta vad den kallas på svenska men det är ett olyckligt val då det svenska namnet på den mest fiskade tonfisken är bonit (Katsuwonus pelamis). Läs mer…
Atlantisk makrill (Scomber scombrus) finns i nordöstra Atlanten inklusive Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. I Irländska sjön, Keltiska havet, Biscayabukten och längs med kusterna ner till Mauretanien samt runt Medelhavet och Svarta havet. Läs mer…
Det finns en mängd olika sorters fisken som sker med krokredskap. Både storskaligt och småskaligt. Det kan var fiske med pilk som också kallas jiggfiske efter det engelska ordet (jigging) för detta fiske, dörjfiske (som inom sportfisket brukar kallas trolling) som kan ske med spön eller utan spön med långa linor med krokar. Läs mer…
Fiskeristyrelsen är Danmarks motsvarighet till Havs- och vattenmyndigheten. Nu har Fiskeristyrelsen infört ett nytt miljömärke för danskt fiske, NaturSkånsom. Märkningen kan bara ges till fiskebåtar som är kortare än 17 meter och som fiskar med garn (inklusive fasta bottengarn), backor Läs mer…
För att ett fiske ska vara bra ur miljö och klimatsynpunkt bör det orsak så små skador på miljön som möjligt, så små utsläpp av växthusgaser som möjligt, så lite bifångster som möjligt och dessutom ska det vara långsiktigt hållbart. Läs mer…
Enligt SLU Aquas rapport 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015, bedrevs fiske med passiva redskap på Västkusten i framför allt Bohuslän och kustnära, men även ute till havs i Kattegatt och norr om Danmark i Skagerak. De vanligaste redskapen som Läs mer…
Makrill fiskas i jämförelsevis lite utsträckning av svenska yrkesfiskare om vi ser till hur mycket som fiskas i andra nordiska länder som exempelvis Norge, Danmark och Färöarna. Det svenska makrillfisket består av två delar, dels ett storskaligt makrillfiske i Nordsjön Läs mer…
GG 102 Maudan ute på dörjfiske efter makrill i augusti 2017. GG 102 Maudan är ett nästan 12 meter lång båt på ungefär 9 bruttoton och en motor på 183 kW. Båten byggdes i plast i Storbritannien år 1979. Används för Läs mer…
Makrillkvoten i Sverige är alldeles för liten. Det har den alltid varit. Det betyder att den fria kustkvoten som de småskaliga fiskarna fiskar på också är för liten. De fiskar makrill med garn och dörj på en särskild kustkvot. Totalt Läs mer…
WWF:s fiskguide finns i år som en separat webbsajt och verkar inte finnas som tryckt produkt. Den verkar innehålla färre sakfel än vad den tidigare gjort men en del märkligheter och småfel innehåller den. Exempelvis så anses blåfenad tonfisk i Läs mer…
Makrill fiskas inte speciellt mycket av svenska fiskare vad det gäller total mängd. Däremot är det många mindre båtar som fiskar en del makrill. För det kustnära fisket på Västkusten är makrill en viktig art. Men i motsats till i Läs mer…
Det finns en mängd felaktigheter och en hel del märkligheter i WWF:s Fiskguide 2016. Här följer ett urval rena felaktigheter och ännu fler märkligheter. I sitt pressmeddelande säger WWF att räkor från Skagerak får grönt ljus, i själva guiden har Läs mer…
Greenpeace har nu tid bedrivit en kampanj för ett mer miljövänligt fiske. Problemet med kampanjen är att den sprider falska föreställningar och felaktiga hotbilder. I den värld Greenpeace tycks befinna sig är stora fiskebåtar per definition miljöfientliga fiskebåtar. I den verkliga Läs mer…
DTU Aqua-rapporten ”Miljøskånsomhed og økologisk bæredygtighed i dansk fiskeri” har samlat den kunskap som finns om miljöpåverkan från danskt fiskeri och ger en översikt av hållbarheten inom olika slags fiskeverksamhet. Rapporten har betydelse också för svenska yrkesfiske då svenskt och danskt yrkesfiske Läs mer…
Det pelagiska fisket i Sverige består av två delar. Dels det mer storskaliga där överförbara fiskerättigheter (TFC) införts, dels den så kallade kustkvoten. Det förstnämnda omfattar huvuddelen av den pelagiska fisken, dvs huvuddelen av sillen, skarpsillen och makrillen, all tobis, blåvitling och annan Läs mer…