Sveriges största tidning om yrkesfiske
Norrlandskustens fiske består i huvudsak av siklöjefiske för tillverkning av löjrom och strömmingsfiske (sillfiske) för tillverkning av surströmming. Dessutom finns ett mindre fiske av lax och sik för direkt konsumtion. Även mindre en del av strömmingen/sillen används till konsumtion. Läs mer…
Naturskyddsföreningen har gjort en rapport om trålfiske innanför den så kallade trålgränsen. De konstaterar att 90 procent av fångsten innanför trålgränsen tas med trål i Östersjön, 58 procent i Bottniska viken (Bottenhavet och Bottenviken) och 32 procent i Kattegatt och Skagerak (kallas Västerhavet i rapporten). Läs mer…
År 2021 landades 474 ton strömming/sill på kustkvoten i Norrland. 2022 landades det 449 ton. Minskningen var 25 ton vilket innebär en minskning med 5,3%. En mycket marginell minskning som inte på något sätt visar att strömmingen blivit svårare att fånga. Läs mer…
Hur mycket sill/strömming som det finns i Östersjön uppskattas av en mängd forskare och resultaten sammanställs och publiceras av Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Det finns enligt deras bedömningar ingen fara för sillen i de östra delarna Östersjön. Inte heller i Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
Pelagiskt fisk är fiske efter fisk som lever i de öppna vattenmassorna och inte vid botten. För svenska fiskare handlar det främst om sill, skarpsill (brisling), makrill och tobis men även om hästmakrill (taggmakrill), sperling (viltinglyra), kolmule (blåvitling) och spigg. Läs mer…
De senaste åren har larmrapporterna om gäddans dåliga situation i Östersjön duggat tätt. Larmen har dock ofta baserats på enstaka observationer och inte på systematiskt insamlad data. I en nyligen publicerad studie från SLU har forskarna samlat in uppgifter om gäddans utveckling runt om hela Östersjön. Läs mer…
Området där Östersjön möter Nordsjön är en smältdegel – för sill. Tack vare genteknikens utveckling kan ett internationellt forskarteam nu visa att den sill som fångas här under sommaren leker i olika områden och under olika perioder på året. Läs mer…
Ny finsk forskning visar att problemen för olika fiskbestånd i Östersjön till stor del beror på klimatförändringar. Det understryker det som tysk forskning redan kommit fram till. Den tyska forskningen kunde vis att ökad vattentemperatur i Östersjön har lett till att leken misslyckas för den vårlekande sillen i västra Östersjön, den så kallade rügensillen. Läs mer…
Kustkvoter är den del av de svenska kvoterna som tilldelas det småskaliga kustnära fisket som i huvudsak sker med garn, bur, tinor och fällor men även med dörj, pilk och andra krokredskap. Det mesta av det kustnära svenska fisket fungerar dåligt och utnyttjar inte de kvoter de har. Läs mer…
Siklöjefisket i norra Bottenviken är ett av de ekonomiskt största fiskena i Sverige. Siklöjan är ursprungligen en sötvattensfisk, som i Bottenviken har anpassat sig till ett liv i bräckt vatten. Har den anpassningen också lett till genetiska skillnader? Och finns det i så fall unika, lokala siklöjepopulationer i Bottenviken? Läs mer…
Ett företag undersöker möjligheterna att ta upp mineraler från havsbotten i Bottenviken. Här finns värdefulla metaller som behövs till bland annat batterier och solpaneler. Men havsforskare varnar för konsekvenserna. Läs mer…
När fiskbestånd fiskas maximalt innebär det att de är hållbart fiskade. 67% av världens fiskbestånd fiskas under eller i enlighet med maximalt hållbart uttag (MSY). 67% av världens fiskbestånd är alltså hållbart fiskade. Läs mer…
Axel Wenblad är en tidigare generaldirektör på Fiskeriverket. Han har skrivit en debattartikel i Dagens Arena om trålfisket i Östersjön. Det är en helt otroligt felaktig artikel på alla sätt och vis med massor av faktafel och falska nyheter. Läs mer…
Både det lokala kustfiskets fångster och provfisken visar samma sak. Det är brist på stor strömming (sill) längs kusten i Bottniska viken (Bottenhavet och Bottenviken) på våren. I förra veckan kom beslutet från EU:s fiskeministrar om nästa års fiskekvoter i Östersjön. Läs mer…
Bristen på vårlekande sill längs med kusten från Stockholmsområdet och Norrlandskusten är ett reellt och existerande problem. Känt är också att sillen blivit genomsnittligt mindre. Så långt är i stort sett alla överens. Men sen uppstår problemen. Läs mer…
Första dagen av Fiskeforum 2022 visade sig vara bättre än förväntat. Det var mindre gnäll över stora industritrålare än förväntat. Mer vetenskap och neutralitet. De tre föredragen om olika aspekter av hållbart fiske var väldigt intressanta. Läs mer…
EU:s ministerråd har höjt kvoten för sill i Östersjön mer än vad som föreslagits av EU-kommissionen. 32% istället för 14%. De har dessutom beslutat sig för att sänka skarpsillskvoten. Det är helt orimliga beslut i ett läge när sillkvoten borde minskas och skarpsillskvoten höjas rejält. Läs mer…
Den svenska sälstammen har vuxit nåt oerhört under de senaste årtiondena. Det gäller alla tre sälarter. Utan jakt och utan naturliga fiender har sälstammen blivit för stor. Det finns helt enkelt så många sälar att de inte längre kan hitta tillräckligt med mat. Läs mer…
Det sillkvoter som föreslagits för Östersjön är i enlighet med forskarnas uppfattning och följer helt det vetenskapliga råden. När SVT påstår att forskarna vill ha mindre kvoter än de som föreslagits av politiker fabulerar SVT. Läs mer…
Konrad Stralka och Beatrice Rindevall är två personer som arbetar för överklassens lobbyorganisation BalticWaters2030. De vill i princip att allt svenskt yrkesfiske ska upphöra. I en artikel om det svenska fisket i Aktuella hållbarhet visar de tydligt att de inte har nån egentlig koll på svenskt fiske. Läs mer…