Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det ska införas ett nytt förvaltningssystem med överförbara fiskerättigheter (TFC) i det demersala fisket i Skagerak, Kattegatt och Nordsjön. TFC innebär att fiskerättigheter kan säljas, köpas, hyra ut, hyras in, bytas mot andra fiskerättigheter etc. Läs mer…
SM 53 Glomskär, en mindre trålare på 373 bruttoton som ägdes av DE Fiske AB har sålts till Finland. Det är en av de trålare som enbart fiskat i Östersjön. I Glomskärs fall har det främst handlat om fiske i Bottenhavet. Vem som är köpare i Finland är oklart. Läs mer…
Europaparlamentet och ministerrådet enades den 31 maj 2023 om ett förnyat regelverk för EU:s fiskerikontroll. De nya reglerna innebär utökad elektronisk kontroll på flera olika sätt. Innan de tas i bruk ska beslut fattas i EU och nationella lagar och regler inkludera de nya reglerna. Läs mer…
Det norska företaget Skipsteknisk har blivit utvalda att designa och konstruera en ny fabrikstrålare för det nederländska fiskeriföretaget Parlevliet & Van der Plas (P&P Group). Den nya trålaren av modellen ST-192 kommer att bli 111,5 meter lång och ska ersätta världens största trålare Läs mer…
Danskt pelagiskt fiske i Östersjön handla rom fiske av sill och brisling (skarpsill). Traditionellt har det främst handlat om fiske av sill i västra Östersjön. Ett fiske som i praktiken är stoppat idag. Det enda som återstår är ett mindre omfattande garnfiske och trålfiske Läs mer…
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Industrifisket handlar om fiske av tobis, brisling (skarpsill), sperling (vitlinglyra), hästmakrill, blåvitling (kolmule) och havgalt (trynfisk). Läs mer…
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar ibland kvoter för hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…
Det svenska pelagiska fiskerättigheterna i Östersjön handlar om skarpsill och sill. Skarpsillen (vassbuken) är ekonomiskt viktigare och en betydligt större kvot än sillkvoten. I Bottenhavet och Bottenviken (norra Östersjön) är dock sill (strömming) en viktigare art. Läs mer…
Det har inte förekommit något som helst överfiske i Östersjön de senaste 20 åren. Varken av torsk, sill eller nån annan fiske. Kvoterna för torsk, sill och skarpsill har bestämts i enlighet med vetenskapliga råd och fisket har inte någon gång fiskat mer än de vetenskapligt baserade kvoter som bestämts. Läs mer…
Det pelagiska konsumtionsfisket som bedrivs av svenskägda fiskebåtar består av sillfiske och makrillfiske. Sill fiskas främst i Nordsjön och Norska havet. Makrill fiskas främst i Nordsjön men kan också fiskas i Nordatlanten. För en svenskägd båt, den tyskflaggade NC 336 Kristin, finns det inte några tillgängliga landningssiffror. Läs mer…
Mellan år 2000 och år 2023 exporterades sammanlagt 260 fiskebåtar från Norge. 47 av dem hamnade i Afrika, de flesta i Västafrika. 9 av dem har någon gång under de senaste 10 åren fiskat i Marocko vilket innebär att de främst fiskat i västsahariska vatten. Läs mer…
Industrifiske, foderfiske eller skrapfiske brukar fisket av den fisk som används till fiskmjöl, fiskolja och djurfoder kallas. Det mesta levereras till fiskmjölsfabrikerna i Skagen och Thyborøn. Vissa landningar sker också till fiskmjölsfabriker i Norge. Läs mer…
Fiskfisket i Västerhavet bedrivs främst i Skagerak och Nordsjön. En stor del av det sker i norsk zon. De viktigaste arterna är sej, kolja, torsk, kummel, rödspätta, rödtunga och vitling. En stor del av fångsterna tas i norsk zon. Nästan alla båtar som bedriver fiskfiske eller landar större mängder fisk som bifångst hör hemma i Göteborgsområdet. Läs mer…
N-200-Ø Sunderøy är en stor norsk fabrikstrålare på 4 216 bruttoton som ägs av Prestfjord AS. Båten är 77,21 meter lång och 17 meter bred. Den är byggd på Astilleros Gondan SA i Spanien år 2020 och den är konstruerad och designad av Kongsberg Maritime Ship Design. Läs mer…
NK-122 Börkur är en pelagisk trålare och snörpvadsbåt på Island som ägs av Síldarvinnslan hf. Huvudägare i Síldarvinnslan hf är det stora fiskeriföretaget Samherji hf. Bruttotonnaget för NK-122 Börkur är 4 139 ton med en längd på 88 meter och en bredd på 16,6 meter. Hemmahamn är Neskaupstaður. Läs mer…
I det senaste avsnittet av Uppdrag Granskning uppgav de att flera ryska fiskebåtar kanske användes för som spionfartyg. Det är sannolikt att det är så men en del av de uppgifter som angavs i programmet är inget att bry sig om eller rent av felaktiga. Läs mer…
Ecofive är arbetsnamnet på en fiskebåt som konstruerats och designats av Ulstein Design & Solutions AS. Båten byggs på Westcon Yards för Bluewild AS och beräknas vara klar under år 2024. Den är tänkt att ersätta företagets nuvarande trålare M-35-A Langenes. Läs mer…
Det stora svenska pelagiska trålarna befinner sig i huvudsak på tobisfiske i brittiskt område i Nordsjön. Det gäller såväl svenskflaggade som danskflaggade och tyskflaggade som alla befinner sig nära varandra på tobisbankarna. Läs mer…
En fiskebåt byggd på Myklebust Verft AS/Kleven Verft i Norge med ett skrov från Crist Shipyard i Polen. Konstruerad och designad av Salt Ship Design. Levererad 2018 som S 349 Gitte Henning till Gitte Henning A/S i Danmark som ägs av Henning Kjeldsen. Läs mer…