Sveriges största tidning om yrkesfiske
Ett urval av de mest ikoniska men också väl studerade djuren i Östersjön har i en ny rapport kartlagts utifrån sin beståndsstatus, hälsa och miljögiftshalter. De arter det gäller är gråsäl, vikare, tumlare, havsörn, sillgrissla, ejder, lax, sill och torsk. Läs mer…
Klimatförändringar är det stora hotet mot världshaven menar Europeiska miljöbyrån (European Environment Agency) i en kortrapport. De listar i rapporten de tre stora problemen för haven i världen och konstaterar att de hav som har störst problem med dessa förändringar är Östersjön, Kattegatt, Skagerak, Nordsjön och Adriatiska havet. Läs mer…
Svenskt yrkesfiske i havet delas upp i pelagiskt och demersalt fiske där det pelagiska dominerar i volym både för livsmedel och foder. Under 2021 fångades totalt fångades 153 000 ton fisk och skaldjur i levande vikt i det svenska havsbaserade yrkesfisket. Läs mer…
Vad som kan definieras som kustnära småsklaigt fiske i Sverige är mycket oklart. Men låt oss säga att det handlar om fiske nära kusten och fiske med passiva redskap. Det kan ske på de särskilda kustkvoterna, med överförbara fiskemöjligheter eller överförbara fiskerättigheter. Läs mer…
En så kallad laxfiskeexpert från SLU hävdar att det blivit färre laxar i Östersjön på grund av att det är brist på sill (strömming). Problemet är ju bara det att det inte finns några som helst belägg för att det finns mindre sill (strömming) i Östersjön. Sen mitten 1993 har det funnits lika mycket sill hela tiden. Beståndet har inte minskat. I Bottenhavet har beståndet av sill däremot minskat under samma period. Läs mer…
I tidningen ETC breder Nils Höglund från organisationen Coalition Clean Baltic ut sig genom att framför en rad lögner. Bland annat hävdar han att de av ministerrådet beslutade kvoterna för 2014 är i strid med ICES rådgivning. Det är en komplett lögn. Läs mer…
Ministerrådet har beslutat om nya kvoter för Östersjön inför 2024. För sill har de bestämt en minskning av kvoten med 43% jämfört med i år i centrala Östersjön vilket ger 40 368 ton och en minskning med 33% i Bottenhavet vilket innebär att 55 000 ton får fiskas Läs mer…
I GP har den kände restaurangägaren och kocken Leif Mannerström undertecknat en debattartikel om sillen i Östersjön som brukar serveras under namnet strömming. Den är skriven tillsammans med flera andra. Artikeln är en uppvisning i okunskap. Man kan nästan säga att artikelförfattarna briljerar när det gäller okunnighet. Läs mer…
Surströmming är strömming (sill) som konserverats genom jäsning. Den tvättade fisken saltas, läggs i öppna kar och får jäsa då strömmingen genom autolys, det vill säga genom egna enzymer, och tillsammans med bakterier bildar starkt luktande syror som propansyra, smörsyra och ättiksyra ur enkla sockerarter i fisken. Läs mer…
Siklöjekvoten i Bottenviken har inför årets siklöjefiske nästan dubblerats. I år får det fiskas 1 400 ton jämfört med bara 800 ton förra året. I P4 Norrbotten säger Martin Rydgren som är utredare på Havs- och vattenmyndigheten att beståndet av siklöja kan variera väldigt mycket år från år. Läs mer…
Säl och skarv är ett hot mot den kustlevande fisken i Sverige såväl som mot det kustnära fisket. Genom att sälbestånden är större än de varit någon gång de senaste 70 åren förhindras också återkomsten av fiskebestånd som kollapsade på 1980-talet. Därför är det självklart nödvändigt att jaga säl. Läs mer…
Det är i princip omöjligt att sälja sill/strömming från Östersjön till svenska konsumenter. Detta trots att sillen är en mycket nyttig fisk och borde ätas i betydligt större utsträckning. Orsakerna till svårigheterna att sälja färsk sill/strömming till konsument är de kostråd som finns i Sverige. Läs mer…
Idag slår DN på stora trumman om att politikerna och byråkraterna i EU-komissionen vill stoppa allt riktat sillfiske i Östersjön inklusive Bottenhavet och Bottenviken. Det skulle innebära att allt småskaligt sillfiske (strömmingsfiske) i Sverige skulle förbjudas. Läs mer…
Förutom de större företagen med båtar som har AIS-sändare finns det ett antal mindre båtar som ägnar sig åt fisk av pelagiska arter i Bottenhavet och Bottenviken. Genom att de inte har AIS-sändare finns ingen data om var de fiskat på sajten Global Fishing Watch. Läs mer…
B-C Pelagic AB äger den pelagiska trålaren GG 229 Clipperton medan B-C Pelagic Danmark ApS äger S 438 Bristol. GG 229 Clipperton har under den undersökta perioden fiskat i Nordsjön, Östersjön, Bottenhavet, Skagerak och i Nordatlanten norr om Island mellan Island och Grönland. Läs mer…
Norrbottens kommuner har krävt ett stopp för storskaligt industrifiske av strömming/sill i Bottenviken. Det kanske låter bra men det är ett helt meningslöst krav. Och totalt verklighetsfrämmande. Det förekommer nämligen inget storskaligt industrifiske av strömming/sill i Bottenviken. Läs mer…
Inom EU som helhet har hållbarheten i fisket förbättrats och allt färre bestånd överfiskas. Hållbart fiske innebär att man inte får fånga mer fisk än att bestånden kan byggas upp igen varje år. Läs mer…
Vid 1900-talet början hade fisket runt de svenska fisket utvecklats på helt olika sätt i olika delar av landet. I de tidigare danska landskapen var fisket i havet fritt för alla och markägarna saknade fiskerätt som hängde ihop med deras ägande av mark på land. Läs mer…
Emma Nohrén är riksdagsledamot för Miljöpartiet som sitter i Miljö – och jordbruksutskottet. Det är det utskott som har ansvar för fiskerifrågorna. Hon har sysslat med fiskerifrågor under lång tid men tycks inte kunna ta till sig verkligheten. Hon kopplar ihop saker som inte har varandra att göra, påstår att forskarna säger nåt annat än de gör och föreslår meningslösa åtgärder. Läs mer…
Förutom Sverige och Danmark bedriver också Finland, de baltiska staterna, Polen och Tyskland ett omfattande pelagiskt fiske i Östersjön. Denna artikel handlar om det finska och estniska fisket som i huvudsak bedrivs av en grupp estniska företagare. Läs mer…