Sveriges största tidning om yrkesfiske
Brisling eller skarpsill är en av de tre vanligaste arterna som fiskas i Danmark för framställning av fiskmjöl och fiskolja. Detta fiske kallas industrifiske. Huvuddelen fångas i Nordsjön av pelagiska fiskebåtar. Många båtar ägnar sig åt industrifiske Läs mer…
Sillfiskar är den grupp fiskar som är absolut viktigast i världens fiske. En mycket stor del av de fångade sillfiskarna används för att tillverka fiskmjöl och fiskolja som sen används som foder i fiskodlingar, foder för djur som hålls för köttproduktion och som foder i kycklinguppfödning. Läs mer…
Skarpsill (Sprattus sprattus) som också kallas vassbuk eller brisling, är en art av benfisk i familjen sillfiskar (Clupeidae). På engelska är namnet sprat. Utbredningsområdet är östra Atlanten, från Lofoten till Marocko inklusive Nordsjön och Östersjön upp till Bottenhavet. Läs mer…
Under Naturresursinstitutets ekolodningar och provtrålningar hösten 2021 observerades att de större strömmingarna i Bottenhavet har magrat, detta för andra året i följd. Läs mer…
Finska forskare menar att strömmingen (sillen) i Bottenhavet, Ålands hav och norra Östersjön svälter och att det är anledningen till bristen på större strömming. Läs mer…
De 10 största fiskenationerna i EU om vi ser till den officiellt redovisade fångsten år 2019 var Spanien, Danmark, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Irland, Tyskland, Polen, Italien och Sverige. 14 länder fiskade över 100 000 ton. Läs mer…
Simrishamnsbon Per Turesson har föreslagit att landningarna i Simrishamn av skarpsill för vidare transport till fiskmjölsindustrin i Skagen ska stoppas. Eventuellt landas också en del sill för fiskmjölstillverkning. Det är ett oerhört korkat förslag. Läs mer…
Bristen på vårlekande sill längs med kusten från Stockholmsområdet och Norrlandskusten är ett reellt och existerande problem. Känt är också att sillen blivit genomsnittligt mindre. Så långt är i stort sett alla överens. Men sen uppstår problemen. Läs mer…
Första dagen av Fiskeforum 2022 visade sig vara bättre än förväntat. Det var mindre gnäll över stora industritrålare än förväntat. Mer vetenskap och neutralitet. De tre föredragen om olika aspekter av hållbart fiske var väldigt intressanta. Läs mer…
EU:s ministerråd har höjt kvoten för sill i Östersjön mer än vad som föreslagits av EU-kommissionen. 32% istället för 14%. De har dessutom beslutat sig för att sänka skarpsillskvoten. Det är helt orimliga beslut i ett läge när sillkvoten borde minskas och skarpsillskvoten höjas rejält. Läs mer…
Konrad Stralka och Beatrice Rindevall är två personer som arbetar för överklassens lobbyorganisation BalticWaters2030. De vill i princip att allt svenskt yrkesfiske ska upphöra. I en artikel om det svenska fisket i Aktuella hållbarhet visar de tydligt att de inte har nån egentlig koll på svenskt fiske. Läs mer…
I Östersjön dominerar två arter kraftigt om vi ser till den biomassa som finns. Skarpsill och spigg. Resultatet av detta är att spigg och skarpsill äter upp ägg och yngel av andra fiskarter vilket gör att de blir brist på dessa arter. Läs mer…
I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature har forskare från bland annat Sverige analyserat energivärdet och växthusgasavtrycket för ett antal fiskar och skaldjur och jämfört med motsvarande värden för fjäderfä, gris och nötkött. Läs mer…
I svenska vatten finns idag späckhuggare, flera delfinarter, 1 000-tals tonfiskar med mera. De lever på nånting. Nämligen sill och makrill. För 20 – 30 år sen fanns inga späckhuggare, inga delfiner och inga tonfiskar. Det tyder på att det för 20 år sen inte fanns mat åt dem, men att det finns idag. Läs mer…
En ny forskningsrapport visar att svenska vatten i Östersjön har stora ytor som lämpar sig för hållbar utbyggnad av vindparker. Samtidigt har Östersjöländerna skrivit avtal för att storsatsa på havsvindkraft, med en sjufaldig produktionsökning till 2030. Läs mer…
EU-kommissionen har lagt fram sitt förslag om fiskemöjligheter för 2023 för Östersjön. Baserat på detta förslag kommer EU-länderna att fastställa hur mycket av de viktigaste kommersiella fiskarterna som får fångas. Läs mer…
Norge kommer inte att ha något fiske av skarpsill (havbrisling) i år då kvoten är för liten. Inte heller förra året fanns det något norskt fiske av havbrisling. Havbrisling är skarpsill som lever i Nordsjön medan kustbrisling är skarpsill i de norska fjordarna. Men det landas ändå skarpsill i Norge. Läs mer…
Det finns enskilda forskare som anser att sill- och skarpsillsbestånden i Östersjön är i ett kritiskt läge. I många fall handlar det om forskare som inte ägnar sig åt fiskeriforskning eller om beståndsbedömning. De har aldrig några som helst empiriska bevis för sin påståenden. Läs mer…
Forskningen som ligger till grund för Internationella havforskningsrådets (ICES) bedömningar av sillbeståndet är den mest fullständiga forskningen som finns när det gäller tillståndet för sillbestånden i Östersjön. Enligt den forskningen är det så bra att sillkvoten i Östersjön kan öka medan den bör minska något i Bottenhavet. Läs mer…
En mängd personer vars gemensamma nämnare är att de inte vet nånting om fiske, fiskeriförvaltning, sillbestånd, regelverk, sysselsättning i fisket eller hur det går till uttalar sig ständigt om fisket hit eller det. Det vanligaste är att de helt utan tillstymmelse till kunskap, underlag, bevis eller belägg vill förbjuda trålfiske. Läs mer…