Sveriges största tidning om yrkesfiske
Stigande oljepriser, låga fiskpriser, sjunkande kvoter, covid19 och brexit har skickat många nederländska fiskare i allvarliga ekonomiska problem.De kriminella drogsmugglingsnätverken drar fördel av detta och rekryterar smugglare i nederländska fiskelägen för smuggling. Läs mer…
DN har haft en artikelserie om den dåliga svenska fiskerikontrollen. Beskrivningen har exemplifierats med båtar som åkt fast med felaktiga angivelser om storleken på fångster. De båtar som åkt fast kallas industritrålare och det är förmodligen helt riktigt såtillvida att de fiskar sill som går till foder, fiskmjöl och fiskolja. Men det är också vilseledande. Läs mer…
DN har publicerat en artikel om att pelagiska fiskebåtar uppger felaktigt fångstsammansättning vid landningar av pelagisk fisk. Det är förekommande och orsaken Läs mer…
Inom EU som helhet har hållbarheten i fisket förbättrats och allt färre bestånd överfiskas. Hållbart fiske innebär att man inte får fånga mer fisk än att bestånden kan byggas upp igen varje år. Läs mer…
Med anledning av en rapport från Amnesty International om fisket i Gambia så har Sveriges Radio giort ett radioinslag om detta. Mer exakt om fisket i den del av Gambia. I rubriken till programmet säga att illegalt fiske kostar länderna i Västafrika (Gambia, Mauritania, Senegal, Guinea Bissau, Guinea och Sierra Leone) 25 miljarder årligen. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Industrifisket som behandlas här kallas också foderfiske och skrapfiske. Den fångade fisken används som råvara i fiskmjöls- och fiskoljeindustrin eller som foder på pälsdjursfarmer.. Läs mer…
Nio familjer kontrollerar det svenska sillfisket/strömmingsfisket i Östersjön skriver Lisa Röstlund och Kristina Hedberg med flera i DN. Det är inte korrekt. För det första är det inga stora båtar från Västkusten som bedriver något riktat fiske på sill i Östersjön längre. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet betsår av industrifiske och konsumtionsfiske. Det sistnämnda ger betydligt bättre betalt och makrill ger allra bäst betalt. Därför är fiskerättigheterna för makrill mer värda än fiskerättigheterna för sill. Läs mer…
ETC har publicerat en artikel om införandet av överförbara fiskerättigheter (TFC) i det demersala fisket i Sverige. I den artikeln påstår de bland annat att fyra familjer äger 75% av alla fiskerättigheter inom det pelagiska fisket i Sverige. Läs mer…
Det svenska pelagiska fiskerättigheterna i Östersjön handlar om skarpsill och sill. Skarpsillen (vassbuken) är ekonomiskt viktigare och en betydligt större kvot än sillkvoten. I Bottenhavet och Bottenviken (norra Östersjön) är dock sill (strömming) en viktigare art. Läs mer…
Klimatet har stor påverkan på arters utbredning. Arter som trivs i kallt vatten, som öring, riskerar att försvinna lokalt när vattnet blir varmare och vattenflödet minskar. En ny studie från SLU visar att öringbestånden under de senaste 30 åren har minskat i många vattendrag i de varmare södra delarna av Sverige. Läs mer…
Det stora svenska pelagiska trålarna befinner sig i huvudsak på tobisfiske i brittiskt område i Nordsjön. Det gäller såväl svenskflaggade som danskflaggade och tyskflaggade som alla befinner sig nära varandra på tobisbankarna. Läs mer…
GR-6-19 Avataq är en stor fabrikstrålare räk- och fiskfiske med hemmahamn i Nuuk på Grönland. Den ägs av Royal Greenland A/S som är ett företag som ägs av det grönländska självstyret. Läs mer…
När vindkraftsföretag lägger fram planer och förslag på var de ska bygga vindkraftverk till havs genomförs nästan aldrig några möten med representanter för fiske. Några samråd äger inte rum och fiskets organisationer tillfrågas i stort sett aldrig. Läs mer…
S 264 Astrid är Danmarks näst största fiskebåt och den största fiskebåt som ägs av svenska yrkesfiskare. Båten ägs av det danska företaget Astrid Fiskeri A/S som är dotterbolag till det svenska fiskeriföretaget Astrid Fiske AB som hör hemma på ön Rörö i Göteborgs norra skärgård. Läs mer…
I gårdagens nyheter på TV framfördes det flera felaktiga påståenden om det pelagiska fisket i Östersjön och Bottenviken. Den ena stod nyhetsreportern för när hon påstod att det storskaliga pelagiska fisket (industrifisket) skulle vara ansvariga för att sillbeståndet i Bottenhavet har problem. Läs mer…
Besättningen på pelagiska fiskebåtar måste uppskatta hur deras fångster ser ut. Fördelningen av arter och den totala mängden. Av flera hundra ton fisk som tas ombord med pump i mycket hög takt så ska det uppskattas hur mycket sill, skarpsill, spigg och annat det är i fångsten. Läs mer…
Beatrice Rindevall och Konrad Stralka har inte fog för sitt påstående om att industrifisket kostar staten pengar. Det finn helt enkelt inga bevis för att så är fallet. Klart är att allt fiske för en massa olika stöd och subventioner. Det mesta av detta går dock inte till det storskaliga industrifisket utan det mesta av detta går till det småskaliga kustnära trålfisket. Läs mer…
Västerhavet innefattar i detta sammanhang Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Engelska kanalen, Skagerak och Kattegatt. Det är där svenska fiskare fiskar det mest av den fisk och de skaldjur de fångar. Detta om vi också räknar danskägda och tyskägda båtar som ägs av svenska yrkesfiskare. Läs mer…
Under 2022 stod de 20 största båtarna för nära 95 procent av den svenska fångsten från Östersjön enligt BalticWaters 2030. Egentligen menar de att de 20 båtar som fiskade mest stod för 95% av fångsten. Viktmässigt fångades främst skarpsill (60%) och sill/strömming (37%), följt av spigg (1,4%), siklöja (1%) och lax (0,1%). Läs mer…