Svensk vattenbruksnäring – fiskodling hav, sjö och på land

Vattenbruket i Sverige är mycket litet och dessutom organisatoriskt splittrat. En av de existerande organisationerna är Matfiskodlarna vars styrelse består av Josef Nygren (ordf),  Alf-Håkan Romar, Iivari Valli och Elin Mehlhorn. Matfiskodlarna är organiserat som ett aktiebolag, Matfiskodlarna Sverige AB. Läs mer…

Intressant om fisket i Stockholms skärgård

Havsmiljöinstitutet har nyligen gett ut en rapport vid namn Fisket i Stockholms skärgård under historisk tid. De har tagit en titt på hur fisket i Stockholms skärgård sett ut över tid. Ordentliga uppgifter finns inte förrän vi 1800-talet mitt men fiske har pågått sen urminnes tid. Det var i alla fall från 1800-talet och framåt i huvudsak ett binäringsfiske. Läs mer…

Svensk sushi eller sushi på svenska

Det är fullt möjligt att äta sushi gjord med helt svenskfångade fiskråvaror. De flesta fiskarter som fiskas eller kan fiskas i Sverige kan användas till sushi. Makrill (rökt eller marinerad), sill/strömming, skarpsill, siklöja, piggvar, slätvar, hälleflundra, torsk, svartmunnad smörbult, räka, Läs mer…

Fiskodling i Sverige

Fiskodling för konsumtion är något som är ovanligt i Sverige och de odlingar som finns är i allmänhet små. Den vanligaste arten som odlas är regnbåge. 5 företag dominerar matfiskodlingen i Sverige och de är också störst när det gäller Läs mer…

Lönsamhet i insjöfisket

Det finns förutom de fisken jag tidigare beskrivit, det pelagiska fisket, siklöjefiske, fisket av läppfisk, kräftfisket, fiskfisket och räkfisket ytterligare en typ av yrkesfiske i Sverige som uppvisar en god lönsamhet. Detta fiske omnämns sällan då det ingår i den Läs mer…

Sveriges största fiskelägen genom tiderna – första världskriget

För Sverige finns årlig och tillförlitlig fiskeristatistik uppdelat på fiskelägen för ungefär halva delen av 1900-talet med start 1914 och slut 1960. För Blekinge är dock statistiken dålig fram till 1950-talet vad det gäller enskilda fisklägen. Efter 1960 finns bara Läs mer…

Alenäs har inte helt rätt om ålen

Ingemar Alenäs har en blogg och han kallar sig ekologikonsult. I ett inlägg om ålen och flyttning av ål från Severn i England har han missat några väsentliga saker vilket innebär att han vilseleder. Ålen som fångas i Severn är Läs mer…

Yrkesfiske i mindre sjöar och vattendrag

Yrkesfisket i mindre sjöar och andra sötvatten är sammanlagt ungefär lika stort som yrkesfisket i Mälaren rent viktmässigt men inte värdemässigt och sammanlagt större än yrkesfisket i Vättern viktmässigt, men inte värdemässigt. De viktigaste arterna för yrkesfiske i andra sötvatten Läs mer…

Yrkesfiske i Hjälmaren

Yrkesfisket i Hjälmaren är större än yrkesfisket i Mälaren och Vättern, men mindre än det i Vänern. Fisket kan bedrivas med yrkesfiskelicens eller med enskild fiskerätt men statistiken gäller bara fiske med yrkesfiskelicens. Gös och signalkräfta är de viktigaste arterna Läs mer…

Yrkesfiske i Mälaren

I Mälaren finns 36 fiskare med yrkesfiskelicens (2015).  I Västmanlands län finns 14 och lika många är aktiva i Sörmlands län. I Upplands län finns fyra yrkesfiskare i Enköpings kommun. Resterande 4 finns i Stockholms län. Dessutom kan yrkesfiske bedrivas Läs mer…

Yrkesfiske i Vänern

Yrkesfisket i Vänern är mer omfattande än yrkesfisket i Vättern. Totalt finns ett 80-tal yrkesfiskare i Vänern. Omkring 60 av dem har yrkesfiskelicens men av dessa är endast 40 stycken egentligen aktiva. De flesta yrkesfiskare finns i Västra Götalands län Läs mer…

Professor: Säl och skarv äter lika mycket fisk som yrkesfisket tar upp

När det gäller kusterna i Östersjön och fisket längs kusten så är det så att skarv och säl äter lika mycket fisk som fisket tar upp. Detta enligt en studie som gjorts av Stockholms universitet, SLU med flera. Professor Sture Läs mer…

Fiske med passiva redskap i norra Östersjön 2015-17

Fisket med passiva redskap i Bottenhavet och Bottenviken är framföraltl ett garnfiske som bedrivs i södra Norrland och norra Uppland. I rapporten Aqua reports 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015 från SLU Aqua har laxfiske som till stor del bedrivs Läs mer…

Fiske med passiva redskap i Östersjön 2015-2017

Fisket med passiva redskap i egentliga Österjön behandlas separat från fisket med passiva redskap efter torsk i rapporten Aqua reports 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015 från SLU Aqua. Detta fiske är ett mycket småskaligt fiske som sker med garn, Läs mer…

Fiske i Öresund 2015-2017

Fisket i Öresund särskiljs i rapporten Aqua reports 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015 från SLU Aqua då det är ett fiske som delvis skiljer sig från torskfisket med passiva redskap i Östersjön då villkoren är annorlunda. Fisket regleras dock Läs mer…