Sveriges största tidning om yrkesfiske
Jag har tidigare gjort översikter över antalet landningar i olika sorters svenska fisken. Nu tänker jag också göra en översikt över landningar per hav och jag börjar med Östersjön inklusive Östersjön. Då debatten om detta fiske varit omfattande redogör jag också för vilken typ av båtar det är som landar fisken. Läs mer…
Enligt uppgifter jag erhållit från aktiva yrkesfiskare är den så kallade surströmmingskrisen ett spel för gallerierna. Det finns gott om strömming/sill för den som vill betala rätt pris. I Finland landas strömming för konsumtion i Kaskö där det finns en mottagningsanläggning. Läs mer…
Sill/strömming i Östersjön och sill/strömming i Bottenhavet finns i höstlekande varianter och vårlekande varianter. Vissa perioder dominerar vårlekande sill och vissa perioder dominerar höstlekande sill. Att bestånden av vårlekande sill minskat i Bottenhavet är otvivelaktigt Läs mer…
Miljöpartiet har på allvar fört fram ett förslag om att en stor del av det svenska fisket ska läggas ner. Det vill förbjuda allt så kallat industrifiske, dvs fiske för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. De påstår också att det funnits ett sådant förbud tidigare. Läs mer…
Industritrålare kallas ibland de trålare som i huvudsak fiskare för fiskmjöls- och fiskoljeindustrin. Det handlar då om pelagiskt fiske av sådana arter som skarpsillI och tobis men också om sill i Östersjön. Ibland påstås det att det finns 30 industritrålare, ibland 20 stycken. Läs mer…
Ett 30-tal fiskebåtar har pelagiska fiskerättigheter. Det handlar om fiskerättigheter för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill, tobis, kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill), lodda och sperling (vitlinglyra). Läs mer…
Swedish Pelagic Federation har gjort tre filmer om hur sillfiske går till. En om fisket, en om hanteringen ombord och en om landningen. Läs mer…
Under Almedalsveckan i Visby på Gotland som börjar imorgon ska det vara tre progampunkter om sillen i Östersjön. En verkar vara det det sedvanliga gnället från Stockholmsforskare och okunniga politiker om trålgränser och annat som i praktiken är meningslöst. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har kommit med sin rådgivning när det gäller de flesta demersala arterna i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Dessutom har rådet för sill också publicerats. I Skagerak och Nordsjön föreslås ökningar av kvoterna för de flesta arter medan det ser sämre ut i Kattegatt. Läs mer…
Det kustnära pelagiska fisket i Sverige består av trålfiske inriktat på siklöja och strömming (sill) längs Norrlandskusten, trålfiske av sill och skarpsill i Östersjön, garnfiske av sill i Öresund, fiske av makrill med garn eller dörj på Västkusten, sillfiske med garn på Västkusten, skarpsillsfiske med snörpvad i Bohuslän och fiske av läppfiskar i Bohuslän. Läs mer…
När det gäller kött är det självklart ta hand om olika delar av djuret för att så mycket som möjligt ska bli mat. Inom fiskindustrin rensas mer än hälften av fiskens vikt bort och når aldrig våra tallrikar. Detta är kostsamt för miljön och går stick i stäv med den svenska livsmedelsstrategin. Läs mer…
Många svenska yrkesfiskare bedriver sitt yrkesfiske i andra länder. Framförallt i Danmark men även i Tyskland och Marocko. Tidigare bedrev flera svenska yrkesfiskare också ett fiske i Finland. Det fanns också fler företag i Marocko men idag finns bara ett kvar. Läs mer…
Det storskaliga pelagiska fisket bedrivs i Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Engelska kanalen, Skagerak, Kattegatt, Östersjön och Bottenhavet. Fisket är inriktat på arter som sill, makrill, skarpsill och tobis. Läs mer…
Det norrländska kustfisket består av laxfiske, sikfiske, strömmingsfiske och siklöjefiske. Dessutom fångas väl även öring liksom abborre och andra sötvattensarter i detta fiske. Lax och sik fångas främst med fällor medan siklöja och strömming (sill) fångas med trål och garn. Läs mer…
Majoriteten av de forskare som sysslar med fiskerifrågor och beståndsbedömningar i Sverige verkar tycka att det ska fiskas mer sill/strömming i Östersjön. Samtidigt vill de ha mindre kvot för skarpsill. Läs mer…
Världshaven kan verka oändligt stora. Men utslaget på hela jordens befolkning blir storleken mer begriplig. En kub som har sexhundra meter långa sidor för varje person Läs mer…
EU, Storbritannien och Norge har nu satt kvoten för nästa års skarpsillfiske. Den totala kvoten för skarpsill (brisling) kommer i enlighet med rådet från ICES att vara 70 000 ton. 58 500 ton av detta tillfaller danska yrkesfiskare. Kvoten som sträcker sig från 1 juli till 30 juni är 36 procent lägre än den varit det senaste året. Läs mer…
Sveriges nationaldag den 6 juni firas på ett unikt sätt på Klädesholmen. I form av något de kallar Sillens Dag. Sillens Dag är ett evenemang som syftar till att hylla sillen. Såväl färsk som inlagd. Det senare är ven av Sveriges äldsta mattraditioner. Läs mer…
Idag, den 4 juni, och imorgon är det sillens helg på Marstrand. Under dagarna två tävlar Marstrands olika matställen om vem som gör den bästa sillinläggningen. Den sillinläggning som vinner tävlingen kommer nästkommande vinter att säljas i dagligvaruhandeln i Sverige. Läs mer…
I en nypublicerad svensk-finsk studie om Östersjötorsken menar forskarna att torskens dåliga hälsa inte kan bero på syre- eller matbrist. Den motsäger helt forskarnas gängse teorier om orsakerna till det dåliga tillståndet för torsken. Torsken i Östersjön lider i nuläget alltså varken av brist på syre eller mat. Läs mer…