Sveriges största tidning om yrkesfiske
Att äta mer karpfisk från Östersjön som braxen och id har lyfts fram som ett miljövänligt alternativ till andra fiskarter. Forskare vid SLU visar i en ny studie tillsammans med miljöorganisationen Race for the Baltic att karpfisk innehåller miljögifter långt under dagens gränsvärden. Läs mer…
Axfoundation och Länsstyrelsen Stockholm drog igång projektet Resursfisk i början av 2019 med målsättning att skapa hållbart producerad, god, konkurrenskraftig och lokalt producerad sjömat baserad på det svenska insjöfiskets bifångster. Läs mer…
Braxen (som jag tycker borde kallas brax) är en fiskart som skulle kunna fiskas mycket mer och flera projekt finns för att öka fisket. Det finns dock ett begränsat fiske av braxen i Hjälmaren, Vänern och Mälaren samt i vissa mindre sjöar. Läs mer…
Braxenfiske i Norrbotten är inget nytt, men tack vare projektet Baltic Fish har det fått nytt liv. Det kustnära fisket har framtiden för sig, säger Teija Aho, VD på Guldhaven Pelagiska, i ett pressmeddelande. Läs mer…
Fisket efter braxen ökar, men hur görs det hållbart? I en färsk rapport föreslår SLU olika metoder som syftar till att säkerställa ett hållbart fiske. Inte bara efter braxen, utan även efter andra arter som kan vara aktuella i ett Läs mer…
Braxen är en vanlig sötvattensfisk i södra Sverige och den finns också längs Östersjöns kuster från Blekinge och norrut. Framförallt tycks den vara vanlig i landskapen kring Mälaren och i Värmland och Dalsland. Förr i tiden var det en vanlig Läs mer…
Merparten av den fisk som äts i Sverige är importerad. Det är ett korrekt påstående men samtidigt rejält missvisande. Det handlar huvudsakligen om fisk som importeras från Norge och viss mån från Danmark. Läs mer…
På Fiskbarometern presenterar Sveriges lantbruksuniversitet tillstånd och trender för fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten. Nu är bedömningarna för 2023 klara. Läs mer…
Att fiska bort övergödning är en beprövad metod i insjöar. Sådant fiske kallas reduktionsfiske och det innebär att sjöarna töms på fisk som finns längre ner i födokedjan som exempelvis braxen, mört, björkna med mera. Det är en metod som visat sig fungera bra. Läs mer…
Vad som kan definieras som kustnära småsklaigt fiske i Sverige är mycket oklart. Men låt oss säga att det handlar om fiske nära kusten och fiske med passiva redskap. Det kan ske på de särskilda kustkvoterna, med överförbara fiskemöjligheter eller överförbara fiskerättigheter. Läs mer…
Naturnamn som efternamn är vanligt i Sverige. Många av naturnamnen är sammansatta men det förekommer också enkla namn. Framförallt handlar det då om träd såsom Al (Ahl), Alm, Ask, Asp, Björk, Bok, Ek, Gran, Hägg, Lind, Lönn, Pil, Rönn med flera. Läs mer…
Det yrkesmässiga svenska insjöfisket bedrivs huvudsakligen i de stora sjöarna, Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. De viktigaste arterna är signalkräfta, gös och siklöja. Vilka arter som är viktiga i en viss sjö varierar. Alla tre arterna är viktiga i Vänern, i Vättern handlar det enbart om signalkräfta, i Mälaren om gös och i Hjälmaren om signalkräfta och gös. Läs mer…
Guldhavens Pelagiska AB är ett fiskeriföretag med huvudkontor i Kalix. De bedriver fiskeriverksamhet med de två små trålarna HA 30 Vilma på 19 bruttoton med Storön som hemmahamn och HA 83 Natalia på 5 bruttoton. Den sistnämnda kan ha Kent Karlsson som ägare. Läs mer…
I spetsen för en satsning på underutnyttjade fiskar står Axfoundation, Länsstyrelsen Stockholm och Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund tillsammans med partners i hela livsmedelskedjan. Efter framgångar med braxenfärs till restauranger landar nu svenska fish cakes i frysdisken. Läs mer…
Övergödning är ett problem i Östersjön. Halterna av fosfor och kväve har ökat vilket bl.a. har lett till ökade algblomningar och förändringar i ekosystem. Förekomsten av brax och id, två karpfiskarter som binder näringsämnena fosfor och kväve, har ökat. Läs mer…
Bleka (Pollachius pollachius) eller lyrtorsk som det heter officiellt är en torskfisk som nästan helt tycks ha försvunnit. Den är nära släkt med gråsej. På engelska heter den Atlantic pollock eller European pollock. på danska lyssej (gråsej heter mørksej) eller ibland sølaks, Läs mer…
Vitling (Merlangius merlangus) är ytterligare en torskfisk där kvoten i Skagerak och Kattegatt inte fiskas upp. Bara cirka 20% av kvoten landades under 2021. I Nordsjön fångas en betydligt större andel, nästan 90% av kvoten landades år 2021. Det finns också en gemensam kvot på vitling och bleka i Nordsjön där drygt 40% av kvoten landades. Läs mer…
Sej (Pollachius virens), eller gråsej som den officiellt heter, är en storväxt torskfisk som kännetecknas av ett tydligt underbett och en färgteckning med mörka sidor och kontrasterande, ljus sidolinje. Dess närmaste släkting bleka (lyrtorsk) har ljusare färgteckning och mörk sidolinje. Totallängd 130 cm, vanligen 100 cm. Läs mer…
Kolja (Melanogrammus aeglefinus) är en torskfisk som lever längs Europas kuster, från Biscayabukten i söder upp längs skandinaviska halvöns nordsjökuster hela vägen norr om denna halvö till Kolahalvön, samt upp till Spetsbergen Läs mer…
Kummel (Merluccius merluccius) är en fisk som blivit vanligare i svenska vatten. På danska heter den kulmule och på norska lysing. Det är en mycket bra matfisk och de flesta som semestrat i Spanien har sannolikt stiftat bekantskap med den goda fisken. Läs mer…