Ålgräsets betydelse för havsöring
Interaktionen mellan havsöring och ålgräs i Hakefjorden ska undersökas. För att forskarna ska kunna samla viktig fakta så används fasta redskap som ryssjor och fällor. Läs mer…
Sveriges största tidning om yrkesfiske
Interaktionen mellan havsöring och ålgräs i Hakefjorden ska undersökas. För att forskarna ska kunna samla viktig fakta så används fasta redskap som ryssjor och fällor. Läs mer…
Nån som heter Olivia Larsson har skrivit en artikel på Supermiljöbloggen där hon drar generella slutsatser utifrån sin egen okunskap. Hon verkar ha lärt sig att strömming kan vara giftig precis efter att hon ätit en måltid med strömming och potatismos. Läs mer…
Journalisten Carl-Axel Fall har försökt sig på en genomgång av tillståndet i de svenska haven i tidningen Kvartal. Det är i huvudsak en artikel som bygger på fantasier, lögner och falsarier. Det första kapitalet handlar om Västerhavet dvs Kattegatt och Skagerak. Läs mer…
I en ny rapport från Helcom om miljön i Östersjön presenteras också tillståndet för olika fiskarter i Östersjön, Bälthavet och Kattegatt. För pelagiska arter, dvs arter som lever i den fria vattenmassan är läget bra. För demersala arter är läget sämre men ändå bra för de flesta arter. Läs mer…
Det yrkesmässiga svenska insjöfisket bedrivs huvudsakligen i de stora sjöarna, Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. De viktigaste arterna är signalkräfta, gös och siklöja. Vilka arter som är viktiga i en viss sjö varierar. Alla tre arterna är viktiga i Vänern, i Vättern handlar det enbart om signalkräfta, i Mälaren om gös och i Hjälmaren om signalkräfta och gös. Läs mer…
Klimatet har stor påverkan på arters utbredning. Arter som trivs i kallt vatten, som öring, riskerar att försvinna lokalt när vattnet blir varmare och vattenflödet minskar. En ny studie från SLU visar att öringbestånden under de senaste 30 åren har minskat i många vattendrag i de varmare södra delarna av Sverige. Läs mer…
Det har skett en signifikant minskning av öringbestånden i Stockholms läns kustmynnande vattendrag de senaste fem åren. Det framkommer i en färsk utvärdering av Länsstyrelsens miljöövervakningsprogram. ”Resultaten är nedslående”, konstaterar länsfiskekonsulent Henrik C Andersson Läs mer…
Det danska livsmedelshandelsföretaget Nowaco A/S har blivit delägare i Uruguays största fiskeriföretag Ciupsa. Nowaco handlar med de flesta sorters livsmedel. Fisk är ett deras viktigaste områden. Tidigare har företaget som har huvudkontor i Aalborg varit börsnoterat. Nowaco och Ciupsa har samarbetat i mer än 15 år. Läs mer…
De allra största problemen för fiskbestånd och fiske i Sverige är miljö- och klimatproblem. En mängd arter berörs av dessa problem på en mängd olika sätt. Bland problemen märks svårigheter för fiskarter att leka på grund av att de inte längre kan nå sin lekområden i älvar, åar och bäckar eller att lekområden förstörs av övergödning som skapar syrebrist. Läs mer…
Fritidsfiske utgör ett stort hot mot ett antal fiskarter i framförallt Östersjön och de stora insjöarna. Dessutom utgör fritidsfiske på sina håll ett allvarligt hot mot småskaligt och kustnära fiske. Detta enligt rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten 2021”. Läs mer…
Vattenbruket i Sverige är mycket litet och dessutom organisatoriskt splittrat. En av de existerande organisationerna är Matfiskodlarna vars styrelse består av Josef Nygren (ordf), Alf-Håkan Romar, Iivari Valli och Elin Mehlhorn. Matfiskodlarna är organiserat som ett aktiebolag, Matfiskodlarna Sverige AB. Läs mer…
Dioxiner och dioxinlika PCB är fettlösliga ämnen som ansamlas i feta animaliska livsmedel som fisk, kött, ägg och mejeriprodukter. Särskilt höga halter finns i fet fisk som bland annat strömming/sill och vildfångad lax från förorenade områden som till exempel Östersjön, Bottenhavet, Bottenviken, Vänern och Vättern. Läs mer…
I västra Sverige mellan norska gränsen och Östersjön finns det 25 stycken laxförande älvar och åar. Det är fler än vad som finns längs hela den långa östersjökusten där antalet är laxförande älvar och åar är 19 stycken. Läs mer…
Ett vedertaget budskap är att fisk är nyttigt. Men att om du äter för mycket av vissa fiskar så kan det ha negativa hälsoeffekter. Vildfångad fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern kan exempelvis innehålla förhöjda halter av dioxiner. Läs mer…
Öring (Salmo trutta) är en laxfisk som är mycket populär bland fritidsfiskare. Det är också en fisk som fångas i väldigt liten utsträckning i yrkesfisket och då i princip alltid som bifångst i laxfiske. Något riktat yrkesfiske på öring finns inte. Läs mer…
En omfattande kartläggning av dioxiner och PCB i yrkesmässigt fångad fet fisk i Östersjön, Vänern och Vättern visar att halterna successivt minskar men också att det är stora skillnader i föroreningshalter mellan olika fångstområden. Detta beror i första hand på Läs mer…
Det är fullt möjligt att äta sushi gjord med helt svenskfångade fiskråvaror. De flesta fiskarter som fiskas eller kan fiskas i Sverige kan användas till sushi. Makrill (rökt eller marinerad), sill/strömming, skarpsill, siklöja, piggvar, slätvar, hälleflundra, torsk, svartmunnad smörbult, räka, Läs mer…
Två representanter för Sportfiskarna stod på Östersjöfiske 2020 och hävdade att de hade gemensamma intressen med kustfiskarna. Samtidigt sa de att eftersom fisket för nöjes skull omsätter mer pengar än det småskaliga kustfisket så måste nöjesfisket (sportfisket) prioriteras om det Läs mer…
Forell finns det ingen fiskart som heter. Inte heller finns det någon som heter regnbågsforell. Men på restauranger serveras både forell och regnbågsforell. Idag handlar det oftast om att det är regnbåge (Oncorhynchus mykiss) som serveras, en laxart från Nordamerika Läs mer…
Fiskodling för konsumtion är något som är ovanligt i Sverige och de odlingar som finns är i allmänhet små. Den vanligaste arten som odlas är regnbåge. 5 företag dominerar matfiskodlingen i Sverige och de är också störst när det gäller Läs mer…