Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det svenska insjöfisket är ett lönsamt fiske. De viktigaste arterna är signalkräfta, gös och siklöja. Lite beroende på vilken sjö det handlar om. Det är också ett fiske som ökar i omfattning och fiskbestånden i sjöarna är i allmänhet välmående. Läs mer…
Det norrländska kustfisket består av laxfiske, sikfiske, strömmingsfiske och siklöjefiske. Dessutom fångas väl även öring liksom abborre och andra sötvattensarter i detta fiske. Lax och sik fångas främst med fällor medan siklöja och strömming (sill) fångas med trål och garn. Läs mer…
Yrkesfiske i insjöar finns framförallt i Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren. Viktiga arter för fisket insjöarna är bland annat signalkräfta (Vänern, Vättern, Hjälmaren), gös (Vänern, Hjälmaren, Mälaren), siklöja (Vänern), abborre (Vänern), gädda (Vänern, Hjälmaren, Mälaren), lake (Vänern), ål (Vänern, Mälaren), sik (Vänern, Vättern) och lax (Vänern). Läs mer…
Säl och skarv utgör stora hot mot ett antal fiskarter i framförallt Östersjön. Dessutom utgör säl och skarv ett allvarligt hot mot småskaligt och kustnära fiske. Detta enligt rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten 2021”. Läs mer…
Norrbotten har lika många yrkesfiskare som övriga norrlandslän tillsammans. Det är det norrlandslän som har det klart största yrkesfisket både vad gäller antalet yrkesfiskare och den ekonomiska omfattningen. Norrbotten har också den yngsta yrkesfiskarkåren. Läs mer…
Jan Ohlsson är en förvirrad man som också är chefredaktör för tidningen Fisheco. På verkligheten har han dålig koll. Det må gälla miljögifter, fiskodling eller yrkesfiske. Han har dålig koll oavsett. Nu påstår han att man ska undvika att äta lax, framförallt norsk odlad lax. Det är dumheter. Men det avslöjar hur oseriös och obildad Ohlsson är. Läs mer…
Sverige har fått ytterligare en produkt med skyddad ursprungsbeteckning (SUB) – Vänerlöjrom. Att löjrommen från Vänern nu har fått en skyddad beteckning är resultatet av ett långsiktigt arbete som började 2014. Läs mer…
Anna Ljungström heter en skribent på Supermiljöbloggen. Hon har skrivit en artikel om Östersjön och dess miljöproblem. Avsnittet om fiske är fullt av lögner och felaktigheter. Men vad kan man vänta sig när hon har lögnfabriken BalticWaters2030 som en källa för sina påståenden. Läs mer…
Varmare i vattnet, varmare i luften och högre havsvattennivå. Effekterna av ett förändrat klimat är redan verklighet i Östersjön. Det slås fast i en ny typ av faktarapport, där 100 forskare från Östersjöregionen sammanställt den senaste forskningen på området. Läs mer…
Beståndet av siklöja har minskat kontinuerligt de senaste åren. I höst kan därför max 454 ton siklöja fångas – en halvering jämfört med 2020. Läs mer…
I juni 2020 publicerades en rapport om det framtida fisket i Vänern av Fiskeområde Vänern inom ramen för ett Leader-finansierat projekt. Författare till rapporten var Ove Ringsby, Bo-Gunnar Blom och Erika Ekesbo-Andréen. Läs mer…
Fisk från Östersjön innehåller ofta stora mängder miljögifter. Kustnära fisk som gädda, gös, abborre med mer kan innehålla tungmetaller, PFAS och annat. Fet fisk innehåller framförallt dioxiner och PCB. Fet fisk är exempelvis siklöja, sik, lax, öring, sill och skarpsill. Läs mer…
Jag lyssnade idag på några intressanta presentationer av insjöfisket i Sverige. En presentation av en kommande rapport från Havs- och vattenmyndigheten om det ekonomiska värdet av insjöfisket och rapport om yrkesfisket i Vänern. Läs mer…
SLU Aqua och Havs- och vattenmyndigheten påstår i ett pressmeddelande att fisket på marina arter som strömming (men de menar sill), gråsej och havskräfta bör minska medan torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Att fisket av havskräfta bör minska är dumheter. Läs mer…
Det är fullt möjligt att äta sushi gjord med helt svenskfångade fiskråvaror. De flesta fiskarter som fiskas eller kan fiskas i Sverige kan användas till sushi. Makrill (rökt eller marinerad), sill/strömming, skarpsill, siklöja, piggvar, slätvar, hälleflundra, torsk, svartmunnad smörbult, räka, Läs mer…
En riskfaktor för att bli allvarligt sjuk i eller dö av covid-19 är D-vitaminbrist. Gamla människor har ofta D-vitaminbrist och personer med heltäckande kläder och/eller svart skinn har oftare D-vitaminbrist i länder som Sverige. D-vitaminbrist är lätt att åtgärda. På Läs mer…
Idag är det främst torskrom i form av kaviar på tub som vi äter i Sverige. När jag var ung åt vi åt också mycket torskrom på burk. Den stektes i smör och serverades ihop med potatis och grönsaker. Jag Läs mer…
Forell finns det ingen fiskart som heter. Inte heller finns det någon som heter regnbågsforell. Men på restauranger serveras både forell och regnbågsforell. Idag handlar det oftast om att det är regnbåge (Oncorhynchus mykiss) som serveras, en laxart från Nordamerika Läs mer…
Två unga män har starta ett företag som tillsyfte har att ta fram vegetariska ersättningar för fisk och skaldjur. De har en produkt som kan ersätta tonfisk klar och har provat produkter som ska ersätta lax och bläckfisk. Det är Läs mer…
Dagens Nyheter har sent omsider uppmärksammat forskningsinstitutet RISE och deras forskning om nyttigaste och miljövänligaste sjömaten. Den miljövänligaste, klimatvänligaste och nyttigaste fisken kommer också från det mest miljövänliga fisket. Fiskarterna det handlar om är så kallad pelagisk fisk som lever Läs mer…