Finns det mindre sill och därför mindre lax?

En så kallad laxfiskeexpert från SLU hävdar att det blivit färre laxar i Östersjön på grund av att det är brist på sill (strömming). Problemet är ju bara det att det inte finns några som helst belägg för att det finns mindre sill (strömming) i Östersjön. Sen mitten 1993 har det funnits lika mycket sill hela tiden. Beståndet har inte minskat. I Bottenhavet har beståndet av sill däremot minskat under samma period. Läs mer…

Svartmunnad smörbult, abborre, gädda, spigg och torsk

Den invasiva svartmunnade smörbulten har gjort sig hemmastadd i många av Östersjöns kustområden. Nu kommer en doktorsavhandling från SLU om denna nykomlings levnadssätt och samspel med inhemska fiskarter. Den visar bland annat att flera rovfiskars födoval förändras när det finns gott om svartmunnad smörbult. Läs mer…

Alternativ till surströmming

Surströmming är strömming (sill) som konserverats genom jäsning. Den tvättade fisken saltas, läggs i öppna kar och får jäsa då strömmingen genom autolys, det vill säga genom egna enzymer, och tillsammans med bakterier bildar starkt luktande syror som propansyra, smörsyra och ättiksyra ur enkla sockerarter i fisken. Läs mer…

Dubblerad siklöjekvot i år

Siklöjekvoten i Bottenviken har inför årets siklöjefiske nästan dubblerats. I år får det fiskas 1 400 ton jämfört med bara 800 ton förra året. I P4 Norrbotten säger Martin Rydgren som är utredare på Havs- och vattenmyndigheten att beståndet av siklöja kan variera väldigt mycket år från år. Läs mer…

Forskare och lobbyister tycker olika om laxen

I tidningen Filters artikel om fiskarter som kommit tillbaks uttalar sig en forskare mycket positivt om laxen i Östersjön. För Hellström, som i över ett decennium har rest land och rike runt för att märka arter längs de svenska kusterna, finns det emellertid en rovfisk som skänker mer hopp om framtiden än någon annan: den vilda östersjölaxen. Läs mer…

Fiskarna som kommit tillbaks

För några år sen dök den blåfenade tonfisken upp i svensk vatten ingen. Efter mer än 50 år frånvaro var de tillbaks i stor skala. För några år sen dök den blåfenade tonfisken upp i svenska vatten ingen. Efter mer än 50 år frånvaro var de tillbaks i stor skala. Orsaken till detta är två saker. Det finns en massa fisk att äta i Skagerak och Kattegatt. Och fisket av tonfisk har minskat kraftigt. Läs mer…

Var de pelagiska fiskeriföretagen fiskar – Norrland

Förutom de större företagen med båtar som har AIS-sändare finns det ett antal mindre båtar som ägnar sig åt fisk av pelagiska arter i Bottenhavet och Bottenviken. Genom att de inte har AIS-sändare finns ingen data om var de fiskat på sajten Global Fishing Watch. Läs mer…

Klimatförändringar hotar inte den biologiska mångfalden

Havet blir varmare och varmare vilket medför att existerande arter kan bli mer sällsynta eller rent av dö ut. Fiskar som drabbas i svenska vatten är bland annat lax, torsk och sill och andra arter som kräver ganska kallt vatten. Fiskar som gynnas är exempelvis ansjovis, sardiner, kummel och hästmakrill som breder ut sig norrut. Läs mer…

Det svenska insjöfisket – landningar 2022

Det yrkesmässiga svenska insjöfisket bedrivs huvudsakligen i de stora sjöarna, Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. De viktigaste arterna är signalkräfta, gös och siklöja. Vilka arter som är viktiga i en viss sjö varierar. Alla tre arterna är viktiga i Vänern, i Vättern handlar det enbart om signalkräfta, i Mälaren om gös och i Hjälmaren om signalkräfta och gös. Läs mer…

Klimatet tvingar öringen norrut

Klimatet har stor påverkan på arters utbredning. Arter som trivs i kallt vatten, som öring, riskerar att försvinna lokalt när vattnet blir varmare och vattenflödet minskar. En ny studie från SLU visar att öringbestånden under de senaste 30 åren har minskat i många vattendrag i de varmare södra delarna av Sverige. Läs mer…

Norrlandskustens fiske – landningar 2022

Norrlandskustens fiske består i huvudsak av siklöjefiske för tillverkning av löjrom och strömmingsfiske (sillfiske) för tillverkning av surströmming. Dessutom finns ett mindre fiske av lax och sik för direkt konsumtion. Även mindre en del av strömmingen/sillen används till konsumtion. Läs mer…

Rökt Vättersik får skyddad ursprungsbeteckning i EU

Vätterns Fiskareförbund har ansökt om att ursprungsskydda Rökt Vättersik och nu fått godkänt av EU-kommissionen. Det innebär att den sik som tas upp ur Vättern och tillreds på angivet sätt inom 10 kilometer från Vätterns strand nu kan märkas med den rödgula ursprungsbeteckningen (SUB). Läs mer…

Smögenlax – delägare i Smart Salmon France

Enligt tidningen Undercurrent News har Smögenlax Aquaculture AB blivit delägare i Smart Salmon France Holding AS. alternativ i Smart Salmon France SARL. De har enligt tidningen Intrafish blivit delägare med cirka 20% av aktierna. Huvudägare är norskägda Smart Salmon Group AB. Läs mer…

Markant minskning av havsöring i Stockholms län

Det har skett en signifikant minskning av öringbestånden i Stockholms läns kustmynnande vattendrag de senaste fem åren. Det framkommer i en färsk utvärdering av Länsstyrelsens miljöövervakningsprogram. ”Resultaten är nedslående”, konstaterar länsfiskekonsulent Henrik C Andersson Läs mer…

Effekter av fiskefria områden

Fiskefria områden kan bidra till att stärka bestånd av fisk och skaldjur och återställa ekosystemens funktion. Detta enligt forskare på SLU.  Erfarenheter av de svenska fiskefria områdena har visat att bestånden tillväxer snabbt när ett område fredas, men att det finns undantag. Läs mer…

EIB investerar i landbaserad laxodling

European Investment Bank (EIB) stöttar ett projekt med landbaserad laxodling med SEK 530 miljoner för grön, hållbar produktion av svensk lax i Säffle. Företaget som ska odla laxen heter Reocean AB men använder varumärket RE:OCEAN. Läs mer…

Bottenvikens siklöjor och dess genetik

Siklöjefisket i norra Bottenviken är ett av de ekonomiskt största fiskena i Sverige. Siklöjan är ursprungligen en sötvattensfisk, som i Bottenviken har anpassat sig till ett liv i bräckt vatten. Har den anpassningen också lett till genetiska skillnader? Och finns det i så fall unika, lokala siklöjepopulationer i Bottenviken? Läs mer…

Fiskeforum 2022 – första dagen

Första dagen av Fiskeforum 2022 visade sig vara bättre än förväntat. Det var mindre gnäll över stora industritrålare än förväntat. Mer vetenskap och neutralitet. De tre föredragen om olika aspekter av hållbart fiske var väldigt intressanta. Läs mer…

Kvoterna i Östersjön – felaktig höjning av sillkvoten

EU:s ministerråd har höjt kvoten för sill i Östersjön mer än vad som föreslagits av EU-kommissionen. 32% istället för 14%. De har dessutom beslutat sig för att sänka skarpsillskvoten. Det är helt orimliga beslut i ett läge när sillkvoten borde minskas och skarpsillskvoten höjas rejält. Läs mer…

Danskt företag köper Uruguays största fiskeriföretag

Det danska livsmedelshandelsföretaget Nowaco A/S har blivit delägare i Uruguays största fiskeriföretag Ciupsa. Nowaco handlar med de flesta sorters livsmedel. Fisk är ett deras viktigaste områden. Tidigare har företaget som har huvudkontor i Aalborg varit börsnoterat. Nowaco och Ciupsa har samarbetat i mer än 15 år. Läs mer…