Sveriges största tidning om yrkesfiske
I svenska vatten finns idag späckhuggare, flera delfinarter, 1 000-tals tonfiskar med mera. De lever på nånting. Nämligen sill och makrill. För 20 – 30 år sen fanns inga späckhuggare, inga delfiner och inga tonfiskar. Det tyder på att det för 20 år sen inte fanns mat åt dem, men att det finns idag. Läs mer…
Skagerak är det viktigaste havet för svenska fiske. Huvuddelen av räkfisket sker i Skagerak såväl som huvuddelen av kräftfisket. Dessutom det mesta av fiskfisket. En del kräftfiske sker dock i Kattegatt och en del räkfiske och fiskfiske i Nordsjön. Läs mer…
Ett 30-tal fiskebåtar har pelagiska fiskerättigheter. Det handlar om fiskerättigheter för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill, tobis, kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill), lodda och sperling (vitlinglyra). Läs mer…
Det kustnära pelagiska fisket i Sverige består av trålfiske inriktat på siklöja och strömming (sill) längs Norrlandskusten, trålfiske av sill och skarpsill i Östersjön, garnfiske av sill i Öresund, fiske av makrill med garn eller dörj på Västkusten, sillfiske med garn på Västkusten, skarpsillsfiske med snörpvad i Bohuslän och fiske av läppfiskar i Bohuslän. Läs mer…
Många svenska yrkesfiskare bedriver sitt yrkesfiske i andra länder. Framförallt i Danmark men även i Tyskland och Marocko. Tidigare bedrev flera svenska yrkesfiskare också ett fiske i Finland. Det fanns också fler företag i Marocko men idag finns bara ett kvar. Läs mer…
Det storskaliga pelagiska fisket bedrivs i Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Engelska kanalen, Skagerak, Kattegatt, Östersjön och Bottenhavet. Fisket är inriktat på arter som sill, makrill, skarpsill och tobis. Läs mer…
Fritidsfiske utgör ett stort hot mot ett antal fiskarter i framförallt Östersjön och de stora insjöarna. Dessutom utgör fritidsfiske på sina håll ett allvarligt hot mot småskaligt och kustnära fiske. Detta enligt rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten 2021”. Läs mer…
En exkluder används för att sortera ut stora fiskarter från fångsten vid pelagiskt fiske. Genom användning av exkluder har fisket av den lilla torskfisken vitlinglyra (sperling) kunnat ökas. Tidigare användes rist men det resulterade ändå i för stora bifångster av torskfiskar, sill och makrill. Läs mer…
Varje år beslutar EU:s fiskeministrar om kvoter för Västerhavet, vilket rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Beslutet om 2022 års fiskekvoter fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel den 12-13 december. Läs mer…
En stor del av den pelagiska fiskeflottan i Danmark ägs och bemannas av svenska yrkesfiskare. Hur det danska fisket ser ut är därför väldigt intressant och viktigt för det svenska yrkesfisket. Många av de svenskar som har båtar i Danmark har dessutom också båtar i Sverige. Läs mer…
Pelagisk fisk är fiskarter som rör sig i stim i det fria vattnet (inte i närheten av botten), exempelvis sill, skarpsill och makrill, men även mindre kända arter som tobis, taggmakrill och blåvitling. Läs mer…
Sverige importerar större delen av den fisk vi svenskar konsumerar. Det mesta kommer från Norge, hela 85%. En del, cirka 5%, kommer från Danmark. Polen, Kina och Tyskland står för 1% var av den fisk som importeras till Sverige. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) kom med kvotråden för nordsjösill, NVG-sill (atlantoskandisk sill), makrill, blåvitling och hästmakrill i slutet av september. Det brukar sällan uppmärksammas av svenska medier som fokuserar helt på Östersjön. För det storskaliga pelagiska konsumtionsfisket är denna rådgivning dock av stor betydelse. Läs mer…
Torgny Nordin som är en välrenommerad vetenskapsjournalist och författare. Han har skrivit en artikel i GP kultur om klimatet som ett hot mot nordhavsräkan. Den räka som fiskas i Skagerak och som tillsammans med kräfta utgör basen för det kustnära och småskaliga fisket i Bohuslän. Det är naturligtvis en korrekt utgångspunkt han har för artikeln. Läs mer…
Det är vanligt med artiklar som fiskarter och andra varelser i havet som försvunnit eller blivit mer sällsynta. Sällan nämns dock när minskningen skedde och aldrig nämns det att det också finns arter som blivit vanligare. Dessutom handlar det ju om vilken tidsperiod vi väljer att jämföra med. Utvecklingen är också väldigt olika i olika hav. Läs mer…
Även i år precis som en gång tidigare deltog S 205 Ceton i ett samarbete med forskare från DTU Aqua för att studera makrill i Nordsjön. Syftet var att undersöka makrillens fördelning och betydelse för Nordsjöns ekosystem. Läs mer…
Att WWF har gett sillfisket i centrala delarna Östersjön gult ljus är en i princip meningslös uppgift. Sill/strömming från de centrala delarna av Östersjön används inte konsumtion. Det finns ingen efterfrågan på sillen/strömmingen från centrala Östersjön då Livsmedelsverket avråder från Läs mer…
Medan makrillfisket för konsumtion sannolikt har anor från när människor bosatte sig i Norden och de brittiska öarna är fisket av hästmakrill (heter officiellt taggmakrill på svenska) en ny företeelse som utvecklade på 1970- och 1980-talet om en ersättning för sillfiske. Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten beslutar årligen hur de för svenskt fiske tillgängliga pelagiska fiskemöjligheterna ska fördelas mellan olika kategorier av fiskelicensinnehavare. Inför år 2021 har följande kvantiteter avsatts till pelagiska kust- och regionalkvoter. Pelagiska kustkvoter och regional tilldelning i Östersjön 2021 Läs mer…
Det är fullt möjligt att äta sushi gjord med helt svenskfångade fiskråvaror. De flesta fiskarter som fiskas eller kan fiskas i Sverige kan användas till sushi. Makrill (rökt eller marinerad), sill/strömming, skarpsill, siklöja, piggvar, slätvar, hälleflundra, torsk, svartmunnad smörbult, räka, Läs mer…