Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det svenska pelagiska fiskerättigheterna i Östersjön handlar om skarpsill och sill. Skarpsillen (vassbuken) är ekonomiskt viktigare och en betydligt större kvot än sillkvoten. I Bottenhavet och Bottenviken (norra Östersjön) är dock sill (strömming) en viktigare art. Läs mer…
Det yrkesmässiga svenska insjöfisket bedrivs huvudsakligen i de stora sjöarna, Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. De viktigaste arterna är signalkräfta, gös och siklöja. Vilka arter som är viktiga i en viss sjö varierar. Alla tre arterna är viktiga i Vänern, i Vättern handlar det enbart om signalkräfta, i Mälaren om gös och i Hjälmaren om signalkräfta och gös. Läs mer…
Norrlandskustens fiske består i huvudsak av siklöjefiske för tillverkning av löjrom och strömmingsfiske (sillfiske) för tillverkning av surströmming. Dessutom finns ett mindre fiske av lax och sik för direkt konsumtion. Även mindre en del av strömmingen/sillen används till konsumtion. Läs mer…
Industrifiske, foderfiske eller skrapfiske brukar fisket av den fisk som används till fiskmjöl, fiskolja och djurfoder kallas. Det mesta levereras till fiskmjölsfabrikerna i Skagen och Thyborøn. Vissa landningar sker också till fiskmjölsfabriker i Norge. Läs mer…
Fiskfisket i Västerhavet bedrivs främst i Skagerak och Nordsjön. En stor del av det sker i norsk zon. De viktigaste arterna är sej, kolja, torsk, kummel, rödspätta, rödtunga och vitling. En stor del av fångsterna tas i norsk zon. Nästan alla båtar som bedriver fiskfiske eller landar större mängder fisk som bifångst hör hemma i Göteborgsområdet. Läs mer…
Det svenska skaldjursfisket är framförallt kräftfiske och räkfiske. Det sker huvudsakligen med trål men en mindre del av kräftorna fiskas med bur. Förutom kräftor och räkor är även hummer viktigt för en del yrkesfiskare och dessutom fångas en hel del krabba som bifångst i burfisket av kräfta och i hummerfisket. Läs mer…
Under oktober och november 2022 genomförde Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Kustbevakningen (KBV) ett pådrag med inriktning på kontroll av pelagiska landningar i Östersjön. Under pådragsperioden genomfördes 20 landningskontroller på svenska och utländska fiskebåtar i fyra svenska hamnar. Läs mer…
Guldhavens Pelagiska AB är ett fiskeriföretag med huvudkontor i Kalix. De bedriver fiskeriverksamhet med de två små trålarna HA 30 Vilma på 19 bruttoton med Storön som hemmahamn och HA 83 Natalia på 5 bruttoton. Den sistnämnda kan ha Kent Karlsson som ägare. Läs mer…
Tobis är den viktigaste industrifisken i det danska fisket trots att den bara fiskas under en kortare perioden på senvåren och försommaren. Fisket varierar mycket mellan olika år då beståndet av den mycket kortlivade fisken varierar kraftigt mellan åren. Läs mer…
Brisling eller skarpsill är en av de tre vanligaste arterna som fiskas i Danmark för framställning av fiskmjöl och fiskolja. Detta fiske kallas industrifiske. Huvuddelen fångas i Nordsjön av pelagiska fiskebåtar. Många båtar ägnar sig åt industrifiske Läs mer…
Sillfisket domineras helt av de stora pelagiska fiskeriföretagen och deras båtar. Nästan alla har sin hemmahamn i Skagen eller Hirtshals. Alla de som landat mycket är medlemmar i Danmarks Pelagiske PO (DPPO) men flera av de som landat mindre mängder är istället medlemmar i Danmarks Fiskeriforenings PO (DFPO). Läs mer…
Skagerak är det viktigaste havet för svenska fiske. Huvuddelen av räkfisket sker i Skagerak såväl som huvuddelen av kräftfisket. Dessutom det mesta av fiskfisket. En del kräftfiske sker dock i Kattegatt och en del räkfiske och fiskfiske i Nordsjön. Läs mer…
Det som fiskas i Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten av svenska fiskare är sill och makrill för konsumtion samt tobis och skarpsill för leverans till fiskmjöls/fiskoljeindustrin. Svenska båtar har också fiskerättigheter för kolmule (blåvitling) och hästmakrill (taggmakrill) samt vissa år även för lodda. Läs mer…
Jag har tidigare gjort översikter över antalet landningar i olika sorters svenska fisken. Nu tänker jag också göra en översikt över landningar per hav och jag börjar med Östersjön inklusive Östersjön. Då debatten om detta fiske varit omfattande redogör jag också för vilken typ av båtar det är som landar fisken. Läs mer…
Ett 30-tal fiskebåtar har pelagiska fiskerättigheter. Det handlar om fiskerättigheter för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill, tobis, kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill), lodda och sperling (vitlinglyra). Läs mer…
Det svenska insjöfisket är ett lönsamt fiske. De viktigaste arterna är signalkräfta, gös och siklöja. Lite beroende på vilken sjö det handlar om. Det är också ett fiske som ökar i omfattning och fiskbestånden i sjöarna är i allmänhet välmående. Läs mer…
Många svenska yrkesfiskare bedriver sitt yrkesfiske i andra länder. Framförallt i Danmark men även i Tyskland och Marocko. Tidigare bedrev flera svenska yrkesfiskare också ett fiske i Finland. Det fanns också fler företag i Marocko men idag finns bara ett kvar. Läs mer…
Det norrländska kustfisket består av laxfiske, sikfiske, strömmingsfiske och siklöjefiske. Dessutom fångas väl även öring liksom abborre och andra sötvattensarter i detta fiske. Lax och sik fångas främst med fällor medan siklöja och strömming (sill) fångas med trål och garn. Läs mer…
Svenskt fiske av havskräfta består av egentligen tre segment, burfiske, trålning med ristförsedd trål och trålning med trål utan rist. Det finns båtar som enbart fiskar med ristförsedd trål och båtar som fiskar med båda sorternas trål. Läs mer…
Svenskt fiskfiske bedrivs främst i Nordsjön och Skagerak. En del av fisket bedrivs med bas i Hanstholm i Danmark och annat fiske bedrivs med bas i Sverige. Läs mer…